<p>Titel: Elevers och lärares upplevelser av elevinflytande.</p><p>Syfte: Med denna studie vill vi få kunskap om hur 12 högstadieelever</p><p>och två högstadielärare upplever elevinflytande på två olika</p><p>skolor. Vi vill också se vad det finns för likheter och skillnader i</p><p>elevernas upplevelser. Dessutom är vi intresserade av att se om</p><p>elevernas och lärarens upplevelser av elevinflytande stämmer</p><p>överens med varandra på respektive skola.</p><p>Metod: Hermeneutisk metodologi och fenomenologi. Gruppintervju</p><p>med 12 elever från två olika skolor och enskilda intervjuer med</p><p>två lärare från två olika skolor.</p><p>Slutsatser: Utifrån studien kan utläsas att eleverna på båda skolorna</p><p>exempelvis upplever elevinflytande som viktigt och att de</p><p>skulle vilja bestämma mer, dock vill de inte bestämma för</p><p>mycket. Läraren på den kommunala skolan upplever bland</p><p>annat att elevinflytande är viktigt men att det inte har så stor</p><p>betydelse för hennes elever. Läraren på friskolan upplever till</p><p>exempel att elevinflytande är väldigt viktigt och är av stor</p><p>betydelse för eleverna. Likheterna mellan elevernas upplevelser</p><p>är stora men i dessa likheter finns även en del skillnader.</p><p>Elevernas och lärarens upplevelser av elevinflytande på den</p><p>kommunala skolan är mer olika än lika. Däremot är elevernas</p><p>och lärarens upplevelser av elevinflytande väldigt lika på</p><p>friskolan.</p><p>Nyckelord: Undervisningssituation, betydelse och förutsättningar/hinder.</p>

Titel: Elevers och lärares upplevelser av elevinflytande. Syfte: Med denna studie vill vi få kunskap om hur 12 högstadieelever och två högstadielärare upplever elevinflytande på två olika skolor. Vi vill också se vad det finns för likheter och skillnader i elevernas upplevelser. Dessutom är vi intresserade av att se om elevernas och lärarens upplevelser av elevinflytande stämmer överens med varandra på respektive skola. Metod: Hermeneutisk metodologi och fenomenologi. Gruppintervju med 12 elever från två olika skolor och enskilda intervjuer med två lärare från två olika skolor. Slutsatser: Utifrån studien kan utläsas att eleverna på båda skolorna exempelvis upplever elevinflytande som viktigt och att de skulle vilja bestämma mer, dock vill de inte bestämma för mycket. Läraren på den kommunala skolan upplever bland annat att elevinflytande är viktigt men att det inte har så stor betydelse för hennes elever. Läraren på friskolan upplever till exempel att elevinflytande är väldigt viktigt och är av stor betydelse för eleverna. Likheterna mellan elevernas upplevelser är stora men i dessa likheter finns även en del skillnader. Elevernas och lärarens upplevelser av elevinflytande på den kommunala skolan är mer olika än lika. Däremot är elevernas och lärarens upplevelser av elevinflytande väldigt lika på friskolan. Nyckelord: Undervisningssituation, betydelse och förutsättningar/hinder.

No description available.

Bakgrund: Beröring kan ges planerat, såsom terapeutisk och taktil beröring, ofta med syfte att symtomlindra. Beröring kan även vara nödvändig, exempelvis vid påklädning där det egentliga målet är att utföra en uppgift, även om detta också kan förmedla känslor. Det finns även affektiv beröring som förmedlar känslor och sympati. Sjuksköterskan kan se på beröring som ett verktyg för att nå patienten eller för att lindra smärta och oro. Ofta saknas patientupplevelsen vid tal om beröring, trots att beröringen bör vara individuellt anpassad.   Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av beröring. Metod: En litteraturöversikt inspirerad av Friberg (2006) bestående av nio kvalitativa artiklar, som samtliga är funna via databasen CINAHL. Resultat: Resultatet beskrivs i fyra teman; Att känna sig omhändertagen, att känna sig obekväm, att känna fysiskt välbehag samt att komma i kontakt med sig själv. I dessa teman framkom till stor del positiva effekter av beröring, såsom symtomlindring, avslappning och välbefinnande. Det förekom även negativa upplevelser av beröring. Det kunde handla om att vidröras av det motsatta könet, eller om en rädsla att beröringen skulle skada. Hos patienten fanns även en rädsla för vad som skulle ske när beröringen tog slut. Diskussion: Diskussion förs kring vårdarens sätt att vara, kring det obehag som beröring kan skapa samt kring beröring som något positivt. Diskussionen sker delvis i förhållande till Katie Erikssons beskrivning av vårdrelationen samt hennes teori om ansa, leka och lära, men även i relation till annan litteratur inom ämnet. Tidigare forskning stärker resultatet. Nyckelord: beröring, upplevelse / Background: Touch can be given planed, like the therapeutic and the tactile touch, many times with the purpose to ease symptoms. It can also be necessary, for example when helping a patient getting dressed, with the meaning of doing a task, even if it also can transmit feelings. There is also affective touch, transmitting feelings and sympathy. The nurse can look upon touch as a tool to reach the patient or to ease pain or anxiety. The experience of the patient is often missed when talking about touch, even though the touch should be individually conformed. Aim: The aim of this study is to describe patients’ experiences of touch. Method: A literature review inspired of Friberg (2006) consisting of nine qualitative articles, all found though the database of CINAHL. Result: The touch gave different feelings and experiences depending on what type of touch was received. The result is described in four themes; To feel cared for, to feel discomfort, to feel physically at ease and to get in contact with oneself. In these themes major parts showed on positive effects of touch, such as symptom ease, relaxation and wellbeing. The result also showed negative experiences of touch. It had to do with being touched by the opposite sex, or about a fear that the touch would hurt. There was also described a feeling of fear for what would happen when the touch ended. Discussion: A discussion is held about the caregivers’ way of being, about the discomfort touch can create and about touch as something positive. Previous research strengthens the result. There’s a discussion partly in relation to the description of the caring relation according to Katie Eriksson as well as to her theory about trim, play and learn, but also in relation to other literature in the subject. Keywords: touch, experience

Vi lever i en värld där möjligheten för marknadsförare att nå konsumenter aldrig varit större och dagligen utsätts svenska konsumenter för cirka 1 500 reklambudskap. Att det blivit lättare att nå ut för marknadsförare har därmed också bidragit till att det blivit svårare att nå fram med sitt budskap än det varit förut. En av de metoder som utvecklats för att uppmärksamma och nå fram till konsumenter kallas gerillamarknadsföring. Namnet kommer från gerillakrigföring där man utnyttjar flexibiliteten som kommer med mindre styrkor. Det anses vara den underlägsnes metod att använda för att reducera sin motståndare. Studien består av fallstudier av kvalitativ metod med induktiv ansats där det används semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri. Studien har avgränsats till att bara undersöka svenska företag som använt sig av gerillamarknadsföring. Den här studiens syfte har varit att undersöka varför företag väljer att använda gerillamarknadsföring, hur de uppleveler sin gerillamarknadsföring, samt vilka för- respektive nackdelar de upplevde med gerillamarknadsföring. Resultatet visar att det finns tre huvudanledningar till att företag väljer gerillamarknadsföring. Företag vill pröva ett nytt sätt att kommunicera sitt budskap, de har kommit på en kreativ och rolig marknadsföringsidé och de upplever det relativt billigt. Resultatat visar även att de flesta företag upplever gerillamarknadsföring positivt. Företagen beskriver att de upplevt både för- och nackdelar med gerillamarknadsföring vilket påverkats av deras låga förväntningar. / We live in a world where the opportunity for marketers to reach consumers never have been greater and swedes are daily bombarded by approximately 1,500 advertising messages. Despite being easier to reach customers it has become more difficult to reach the customers with the message you want to communicate. One of the methods developed for awareness and to reach consumers is called guerrilla marketing. The name comes from guerrilla warfare that takes advantage of the flexibility that comes with smaller units. It is considered the method to use for the inferior to diminish its opponents. The method of the study are qualitative case studies with an inductive approach where semistructured interviews are used to collect empirical data. It has been limited to only investigate Swedish companies that have used guerilla marketing. This study's purpose was to examine why firms choose to use guerilla marketing, how they experience their guerrilla marketing, and what advantages and disadvantages they experienced with guerrilla marketing. The result shows that there are three main reasons why companies choose guerilla marketing. Companies want to try a new way to communicate their message, they have come up with a creative and fun marketing idea and they find it relatively cheaply. Results also shows that the majority of the companies experience guerilla marketing as positive. The companies state that they experience both advantages and disadvantages of guerrilla marketing which is influenced by low expectations.

<p>Hysterektomin eliminerar reproduktionsförmågan hos kvinnan som genomgår operationen och samtidigt förändras hennes kvinnliga identitet och sexuella funktion. Allt detta leder till psykologiska konsekvenser för kvinnan, men påverkar också hennes partner. Då det inte finns mycket forskning om kvinnans upplevelser kring hysterektomi, och ännu mindre forskning kring mannens, är syftet med den här studien att belysa kvinnors och mäns upplevelse av hysterektomi. Metoden som används är en litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades och användes genom att sammanställa resultaten. </p><p>Resultatet visar att kvinnan kan vara orolig och osäker inför sitt beslut att genomföra hysterektomi. Efter att beslutet har tagits kommer tankar och oro om möjliga konsekvenser från operationen. Kvinnan är därför i stort behov av stöd både från familj och från omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Ett år efter hysterektomi återgår de flesta kvinnor till ett bättre liv och känner större välbefinnande. Mannen saknar information och kunskap om hysterektomi, vilket påverkar hans förmåga att stötta kvinnan. Efter hysterektomi upplever de flesta kvinnor en symtomlättnad vilket leder till en förbättrad livskvalité. Resultatet visar även att männen upplever kvinnans symtomlättnad som befriande. Det sexuella samlivet påverkas ofta till det bättre. Mannens upplevelse av hysterektomi påverkar hur han kommunicerar och stöttar sin kvinna. Därför bör också mannen sättas i fokus av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Undervisning som riktar sig till sjuksköterskan angående detta behövs. Forskning angående mannens upplevelse är närmast obefintlig. Kvinnans erfarenhet av hysterektomi påverkas av hur mannen uppfattar hysterektomi. Därför bör sambandet mellan hur mannens upplevelse påverkar kvinnans upplevelse utforskas mer. Konkreta exempel på en avdelning kan vara att sätta sig in i mannens förförståelse, ge honom information utifrån hans villkor och försöka bidra till kommunikation mellan parterna.</p>

Hysterektomin eliminerar reproduktionsförmågan hos kvinnan som genomgår operationen och samtidigt förändras hennes kvinnliga identitet och sexuella funktion. Allt detta leder till psykologiska konsekvenser för kvinnan, men påverkar också hennes partner. Då det inte finns mycket forskning om kvinnans upplevelser kring hysterektomi, och ännu mindre forskning kring mannens, är syftet med den här studien att belysa kvinnors och mäns upplevelse av hysterektomi. Metoden som används är en litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades och användes genom att sammanställa resultaten. Resultatet visar att kvinnan kan vara orolig och osäker inför sitt beslut att genomföra hysterektomi. Efter att beslutet har tagits kommer tankar och oro om möjliga konsekvenser från operationen. Kvinnan är därför i stort behov av stöd både från familj och från omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Ett år efter hysterektomi återgår de flesta kvinnor till ett bättre liv och känner större välbefinnande. Mannen saknar information och kunskap om hysterektomi, vilket påverkar hans förmåga att stötta kvinnan. Efter hysterektomi upplever de flesta kvinnor en symtomlättnad vilket leder till en förbättrad livskvalité. Resultatet visar även att männen upplever kvinnans symtomlättnad som befriande. Det sexuella samlivet påverkas ofta till det bättre. Mannens upplevelse av hysterektomi påverkar hur han kommunicerar och stöttar sin kvinna. Därför bör också mannen sättas i fokus av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Undervisning som riktar sig till sjuksköterskan angående detta behövs. Forskning angående mannens upplevelse är närmast obefintlig. Kvinnans erfarenhet av hysterektomi påverkas av hur mannen uppfattar hysterektomi. Därför bör sambandet mellan hur mannens upplevelse påverkar kvinnans upplevelse utforskas mer. Konkreta exempel på en avdelning kan vara att sätta sig in i mannens förförståelse, ge honom information utifrån hans villkor och försöka bidra till kommunikation mellan parterna.

Bakgrund: En patient som vårdas på en intensivvårdsavdelning utsätts för många traumatiska upplevelser både psykiskt och fysiskt samt drabbas av minnesluckor och overkliga upplevelser. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på hur patientdagboken och mottagningsbesöket har påverkat bearbetningen av upplevelserna av vårdtiden på intensiven och rehabiliteringen efter sjukvårdsvistelsen. Metod: Datainsamling gjordes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med elva patienter som hade legat tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelningen och fått en patientdagbok och varit på ett uppföljande mottagningsbesök. Data analyserades enligt Burnards och Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fem teman som speglar informanternas uppfattning om patientdagboken och mottagningsbesöket. Tema:1) Patientdagboken har hjälpt patienten förstå att det har hänt och vad som har hänt under intensivvårdtiden. 2) Redskap för att kunna förklara för vänner och familj. 3) Patientdagboken gav ett positivt gensvar till patienten och de hade få funderingar på utveckling av den. 4) Mottagningsbesöket har gett patienten en verklighetsförankring till sina upplevelser från intensivvårdtiden. 5) Patienterna var positiva till mottagningsbesökets innehåll och hade få funderingar på utveckling. Slutsats: Denna studie har visat att patientdagboken och mottagningsbesöket är av stor betydelse för patienten i sin bearbetning av sina upplevelser från intensivvårdtiden.

Att leva med bröstcancer, kvinnors upplevelser Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Hur kvinnor upplever bröstcancer är högst individuellt, men sjukdomen påverkar kvinnornas liv. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer   Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats där resultatet byggts upp av artiklar med kvalitativ design. Examensarbetet grundas i kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem teman framkom; upplevelserna av att förlora kontrollen, att känna rädsla och oro, att förlora sin identitet, att leva med en förändrad kropp och känslan att orka gå vidare. Att inte  förlora kontrollen handlar om kontrollförlust av den egna kroppen och livet i helhet.  Att känna rädsla och oro beskriver lidande och negativa tankar och oro för sjukdomen. Att förlora sin identitet, beskriver upplevelserna av att förändras och inte känna igen sig själv. Att leva med en förändrad kropp är upplevelser om hur kroppen påverkas och påverkan av biverkningar utav behandlingar. Känslan av att orka gå vidare beskriver olika strategier för hur kvinnorna ska kunna gå vidare i livet. Slutsats: Sjukdomen påverkar kvinnorna på flera olika plan. Både psykiskt, fysiskt och emotionellt. De är viktigt att vården ser till hela människan och inte bara de kroppsliga behoven.

Bakgrund: Cancersjukdom är bland de ledande dödsorsakerna världen över. Tack vare forskning är överlevnaden högre och fler som blir botade från cancersjukdom idag. Däremot är cancersjukdom fortfarande förknippat med död och lidande. Att ge en cancerdiagnos kan upplevas som en svårighet, varför det behövs mer kunskap inom detta område. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelser i samband med cancerdiagnos. Metod: Denna studie är gjord som en litteraturstudie. Studier är tagna från Ebsco databas. Studien är baserad på åtta studier. Analysen följde en fem stegs metod. Resultat: Analysen resulterade i fem olika kategorier. Kategorierna blev misstänksamhet och oro om att någonting var fel, bekräftelse eller chock och förnekelse att få en cancerdiagnos, informationens betydelse, att få ett gott bemötande av kunnig personal och att hitta igen sig själv efter cancerdiagnosen. Konklusion: Det är alltid svårt att få en cancerdiagnos, men att hur, när och var läkaren ger cancerdiagnosen har stor betydelse på hur patienten upplever cancerdiagnosen. Det visade sig vara viktigt att informationen gavs utifrån patientens behov. Stöd från vårdpersonal var något som visat sig vara betydande för patienten, att leva med cancer är en ständig kamp mellan liv och död, hopp och förtvivlan.