Detta examensarbete är en utvärdering av ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som hämtats till Sverige för att utprovas i svenska skolan. Projektet som förkortas STC, vilket står för"Science and Technology for Children", drivs i Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademins regi.. Materialet består av 24 teman som är avsedda att användas i år 1-6. Hittills har sex teman översatts till svenska och detta undervisningsmaterial utprovas i några av Linköpings kommuns skolor sedan hösten 1997. När jag fick höra talas om att ett undervisningsmaterial hämtas till Sverige från ett annat land, som har sina egna nationella styrdokument, väcktes mitt intresse för att jämföra hur materialets innehåll stämmer överens med de svenska styrdokumenten. Huvudsyftet med detta arbete är att undersöka i hur stor utsträckning de mål som anges i de svenska kursplanerna för biologi, fysik, teknik och kemi i grundskolan, kan uppfyllas genom att använda detta amerikanska läromedel. Genom min undersökning kommer jag fram till att väldigt många, men inte alla, mål ges möjlighet att uppnå genom att arbeta med STC:s 24 teman.

Sammanfattning Jag valde att göra den här undersökningen då jag ofta undrar över varför det verkar så svårt för eleverna att nå målen i naturorienterande ämnen och varför de kan tycka att något som är så intressant för mig kan vara så tråkigt och svårt för dem. Metoden jag använt mig av är att jag utformat ett test utifrån uppnåendemålen år 9. Detta har jag sedan genomfört med alla elever i årskullen i Karlskoga. Resultaten har jag sedan sammanställt och jämfört mot mål och betyg. Resultatet visar för mig att det finns ganska stora brister och ganska stor avvikelse från givna betyg. Det är betydligt större andel elever som inte når målen enligt min undersökning än vad betygen visar. Slutsatsen jag drar av detta är att det utifrån uppställda mål och med stöd av den forskning som finns måste satsas hårdare på naturorienterande ämnen i skolan om vi i Sverige ska kunna fortsätta att hålla en hög internationell nivå inom naturvetenskapen. / Abstract I chose to do this survey because I’ve often found myself wondering why it seems so difficult for the students to reach the criterions in scientific studies and howcome they find the subject so difficult and boring. The method I’ve chosen is that I’ve created a test based on the criterions for the ninth grade. This test has been given to answered by all the students in the ninth grade in Karlskoga and the results have been put together and compared with criterions and grades. The results shows considerable lack of knowledge and a pretty big divergence from what the grades state. The conclusion I make from this is that in reference to the criterions and the research available we have to put even more resources into the schools scientific studies if Sweden wants to keep our high international level of knowledge in science.

<p>Syftet med denna C-uppsats är att synliggöra hinder och möjligheter för att inom ämnet idrott och hälsa implementera hjärt-lungräddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjärt-lungräddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnåendemål i år nio. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. Våra intervjupersoner har alla anknytning till skolämnet idrott och hälsa och de är aktörer på tre olika nivåer i skolvärlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lärarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslärarna representerar realiseringsarenan. De har alla fått resonera kring målet om livräddande första hjälp och dess betydelse, legitimitet och uppnåbarhet, vilka intentioner som kan tänkas ligga bakom målformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att även inkludera HLR-begreppet. Vi har sett både hinder och möjligheter för HLR i idrottsundervisningen. Faktorer som tid, ekonomi och lärarattityder spelar in. Dessa ger oftast sken av att utgöra hinder för livräddningsundervisningen, men egentligen skulle det inte behöva vara så. Tid finns om man bara vill då dagens öppna kursplan tillåter lärarna att själva disponera den. Okunskap verkar till viss del ligga bakom argumentet om ekonomi – strukturerat och genomtänkt behöver inte momentet bli så kostsamt. I slutänden verkar det som om lärarattityden är det avgörande för vad som kommer med i undervisningen – prioriteras inte ett moment så blir det inte någonting som eleverna får kunskaper i, utan endast ”ett hum om”. På frågan huruvida HLR bör skrivas in i målets formulering eller inte finns det inget enkelt svar, men kanske skulle en framskrivning trots allt resultera i bättre förutsättningar för livräddningsundervisningen och en större kunskap hos skolelever i hur de kan hjälpa en människa i nöd.</p><p>Life-saving and BLS in Physical ecucation</p>

Syftet med denna C-uppsats är att synliggöra hinder och möjligheter för att inom ämnet idrott och hälsa implementera hjärt-lungräddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjärt-lungräddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnåendemål i år nio. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. Våra intervjupersoner har alla anknytning till skolämnet idrott och hälsa och de är aktörer på tre olika nivåer i skolvärlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lärarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslärarna representerar realiseringsarenan. De har alla fått resonera kring målet om livräddande första hjälp och dess betydelse, legitimitet och uppnåbarhet, vilka intentioner som kan tänkas ligga bakom målformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att även inkludera HLR-begreppet. Vi har sett både hinder och möjligheter för HLR i idrottsundervisningen. Faktorer som tid, ekonomi och lärarattityder spelar in. Dessa ger oftast sken av att utgöra hinder för livräddningsundervisningen, men egentligen skulle det inte behöva vara så. Tid finns om man bara vill då dagens öppna kursplan tillåter lärarna att själva disponera den. Okunskap verkar till viss del ligga bakom argumentet om ekonomi – strukturerat och genomtänkt behöver inte momentet bli så kostsamt. I slutänden verkar det som om lärarattityden är det avgörande för vad som kommer med i undervisningen – prioriteras inte ett moment så blir det inte någonting som eleverna får kunskaper i, utan endast ”ett hum om”. På frågan huruvida HLR bör skrivas in i målets formulering eller inte finns det inget enkelt svar, men kanske skulle en framskrivning trots allt resultera i bättre förutsättningar för livräddningsundervisningen och en större kunskap hos skolelever i hur de kan hjälpa en människa i nöd. Life-saving and BLS in Physical ecucation