SAMMANFATTNING  Bakgrund  Kateterisering av urinblåsan är en vanligt förekommande behandlingsåtgärd inom hälso- och sjukvården som kan vara indicerad vid exempelvis urinretention och residualurin efter miktion. Kateterisering kan orsaka komplikationer, såsom urinvägsinfektioner och urinläckage, vilket kan medföra lidande. Sjuksköterskan har som uppgift att lindra lidande genom bland annat personcentrerad och säker vård. Att förstå hur kateterisering kan påverka den individ som är i behov av den är därför viktigt för sjuksköterskans yrkesutövande.  Syfte  Syftet var att beskriva patienters upplevelser relaterade till kateterisering och att leva med urinkateter.  Metod  En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Inkluderade artiklar söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av lämpliga sökord. Med Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag kvalitetsgranskades inkluderade artiklar och sedan analyserades innehållet för att sammanställas i tre övergripande kategorier; ‘En vardag med urinkateter’, ‘livskvalitet’ och ‘patientens relation till hälso- och sjukvården’.  Resultat  De övergripande kategorierna är indelade i sju underkategorier där patienters upplevelser relaterat till kateterisering av urinvägarna beskrivs. Komplikationer som urinvägsinfektion, urinläckage och trycksår; bristande bemötande och förhållningssätt hos sjuksköterskan; svårigheter i vardagen; informationsbrist samt påverkan på sexuell aktivitet är aspekter som kan påverka upplevelsen enligt patienter.  Slutsats  Föreliggande litteraturöversikt beskriver hur olika faktorer påverkar upplevelsen av kateterisering och att leva med urinkateter samt vad de olika metoderna för kateterisering har för betydelse i upplevelsen. Faktorer såsom komplikationer med smärta, urinläckage och urinvägsinfektioner; förändrad självbild och påverkad sexuell aktivitet; bristande information och bemötande från vårdgivare samt skattad livskvalitet hade betydelse för patientens upplevelse och eventuella lidande. Utifrån dessa upplevelser kan hälso- och sjukvård identifiera bristfälligt handhavande med personer och medicintekniska vårdmoment samt initiera förbättringsarbete i syfte att stärka patienters upplevda livskvalitet relaterat till urinkateterisering. / ABSTRACT  Background  Urinary catheterization is a common treatment in health care and there are several reasons why catheter is indicated. It is often due to urinary retention and residual urine volume after urination. Urinary catheterization can cause complications, such as urinary tract infections and leakage, which can cause suffering. The nurse's task is to relieve suffering through, among other things, person-centered and safe care. Understanding how catheterization can affect the individuals who are in need of it, and it is therefore important for the nurses’ professional practice.  Aim  The aim of this study was to describe patients experiences related to urinary catheterization and living with urinary catheter.  Method  A non-systematic literature review was conducted and based on 16 scientific articles, with both qualitative and quantitative design. Included articles were searched in the databases PubMed and CINAHL using appropriate keywords. With the Sophiahemmet university's quality framework the articles were quality examined and then the content was analyzed to be grouped into three general categories; 'A daily life with a urinary catheter', 'quality of life' and 'the patient's relationship to health care'.  Results  The general categories are divided into seven subcategories where patients' experiences related to catheterization of the urinary tract are described. Complications such as urinary tract infection, urinary leakage and pressure ulcers; the deficient conduct and approach of nurses; difficulties in everyday life; Lack of information and influence on sexual activity are aspects that can affect the experience according to patients.  Conclusions  This literature review describes how various factors affect the experience of catheterization and living with urinary catheters, and what the different methods of catheterization have for the impact on the experience. Factors such as complications with pain, urinary leakage and urinary tract infections; altered self-image and affected sexual activity; lack of information and response from caregivers as well as estimated quality of life had significance for the patient’s experience and possible suffering. With these experiences, health care can identify inadequate handling with persons and medical devices, and initiate improvement work with the aim of strengthening the patients’ perceived quality of life related to urinary catheterization.

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner (VRI) har negativ inverkan på folkhälsan med påverkan på mortalitet, morbiditet och livskvalitet. Inom hälso- och sjukvården är VRI en stor utmaning. Den vanligaste VRI i Sverige är vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI). För att förebygga VRI är regelbundna mätningar och återkopplingar viktigt. Mätinstrument som idag används på lokal och nationell nivå för att mäta incidens av VRI är bl.a. Markörbaserad journalgranskning och Infektionsverktyget. Syfte: Validera Infektionsverktyget och jämföra incidens av VUVI från Infektionsverktyget mot manuell journalgranskning och Markörbaserad journalgranskning samt studera förekomsten av urinkateter i samband med VUVI. Metod: Under 2017 samlades data in från 143 slumpmässigt utvalda journaler i slutenvården på Södra Älvsborgs sjukhus. Diagnostiserad VUVI och samhällsförvärvad urinvägsinfektion (SUVI) i Infektionsverktyget validerades mot manuell journalgranskning. Incidensen av VUVI i Infektionsverktyget jämfördes även mot VUVI i markörbaserad journalgranskning. Resultat: Incidens av VUVI innan validering var 1.5 % medan den uppskattade incidensen efter manuell journalgranskning och validering var 3.6 %. Markörbaserad journalgranskning visade en incidens på 1.1 %. I 65.6 % av fallen med VUVI fanns en koppling till urinkateter. Den mest förekommande orsaken till inkorrekt registreringen av VUVI var att patienter med urinkateter bedömdes som SUVI. Slutsats: Den rapporterade incidensen av VUVI skiljer sig mellan de mätinstrument som används idag och incidensen är troligtvis högre än vad som idag rapporteras. För att få bra kvalitet på övervakningsdata krävs kunskap och granskning av hög kvalitet. Dock begränsas resultatet från denna studie av att studiepopulationen var relativt liten och därmed begränsar generaliserbarheten. / Introduction: Health care associated infections (HCAIs) have a negative impact on public health, with an impact on mortality, morbidity and quality of life. The most common HCAIs in Sweden are health care associated urinary tract infections (UTI). One important component in preventing HCAIs are regular measurements and feedback to these. Instruments that are currently used for measuring HCAIs at a local and national level in Sweden are marker-based journal review and the Anti-Infection Tool (AIT). Aim:  The aim of this study was to validate the AIT and compare the incidence of health care associated UTI measured with the AIT against both manual journal review and marker-based journal review. The aim was also to study the presence of urinary catheters in conjunction with a healthcare associated UTI. Methods: In 2017, data was collected from 143 records from a random sample of patients admitted to somatic wards at Södra Älvsborg's Hospital. From the AIT, diagnosed health care associated UTI and community-acquired UTI were studied and validated against manual journal review. Also, the incidence of health care associated UTI in the AIT was compared with that found in marker-based journal review. Results: Incidence of health care associated UTI before the validation was 1.5% while the estimated incidence after manual journal review and validation was 3.6%. Marker-based journal review showed an incidence of 1.1%. In 65.6 % of the cases with health care associated UTI, the patient was equipped with urinary catheter. The most common cause of incorrect registration of health care associated UTI was that patients with urinary catheters were assessed as community-acquired UTI.   Conclusion:  The reported incidence of health care associated UTI differs greatly between these instruments. The incidence is probably much higher than what is currently reported using these instruments. To obtain good quality of monitoring data, knowledge and journal reviews of high quality are required. However, the generalizability of the result of this study is limited, due to the relatively small study sample.