Práca je sondou do amerického zákona z roku 2002, implementovaného v roku 2004 do akciových spoločností - tzv. Sarbanes-Oxley Act. V krátkosti vysvetľuje históriu bankrotov veľkých firiem po roku 2001, zaoberá sa vplyvom na účtovnícke, audítorské a finančné profesie, geografickým dosahom tejto americkej úpravy, ktorá sa týka prakticky celého sveta. Prevádza obsahom zákona, skúma náklady a prínosy. Najmä sa práca dotýka sekcie 404 o interných kontrolách nad finančným reportovaním a ich testovania, overenia ich správnosti a funkčnosti.

This thesis aims to summarise the theoretical principles, concepts and considerations pertaining to accounting for and reporting of derivatives and to describe and analyse the development of major accounting standards dealing with related issues. Sections 1 and 2 provide a basic overview of derivative instruments'categorisation, mechanics, valuation and uses. Section 3 studies the principles that ensure the provision of useful financial information, with specific focus on financial instruments. Sections 4, 5 and 6 trace the development of US and international accounting standards pertaining to derivatives and financial instruments in general. The focus of the thesis lies with their measurement, recognition and disclosure.

<p>I Sverige infördes år 2005 nya regler för redovisningen i börsnoterade företag. Från och med den 1 januari blev dessa företag enligt lag tvingade att följa det regelverk som International Accounting Standards Board författar. Dessa standarder blev då gällande i hela EU.I vår uppsats inriktar vi oss på en av dessa standarder och dess amerikanska motsvarighet, nämligen IAS 38 som behandlar redovisning av immateriella tillgångar. Vi fokuserar på den typ av immateriell tillgång som uppstår genom forskning och utveckling. Den amerikanska motsvarigheten till denna standard heter FAS 2.International Accounting Standards Board är ett av två ledande organ som på ett internationellt plan definierar hur redovisningen ska se ut. Det andra organet är Financial Accounting Standards Board, som är verksamt i USA. Rekommendationerna från dessa två normgivningsorgan skiljer sig åt, då de bland annat förespråkar två olika behandlingar av forsknings- och utvecklingskostnader. I vår uppsats gör vi en teoretisk omräkning av balans- och resultaträkningar för ett antal verkstadsföretag noterade på Stockholmsbörsen för att ta reda på hur några utvalda finansiella nyckeltal påverkas beroende på hur forskning och utveckling redovisas. Omräkningarna görs endast med avseende på forsknings- och utvecklingskostnaderna.</p><p>Vår problemformulering lyder:I vilken utsträckning påverkas några finansiella nyckeltal av rekommendationerna i IAS 38 och FAS 2 kring redovisning av FoU?</p><p>Den teoretiska delen av uppsatsen beskriver bland annat hur de två olika standarderna säger att företag ska redovisa forsknings- och utvecklingskostnader. Vi beskriver även de aktuella nyckeltalen. Dessutom sammanfattar vi även tidigare forskning om hur de olika sätten att redovisa forsknings- och utvecklingskostnader påverkar värdet av informationen som de externa intressenterna får av redovisningen.Resultatet av vår studie visar hur nyckeltalen påverkas vid en förändring av redovisningen, från en balansering av forskning och utveckling enligt IFRS till den direkta kostnadsföringen som de amerikanska reglerna förespråkar.</p>

<p>Bakgrund: På senare tid har det blivit allt vanligare att svenska företag söker notering på utländska länders börser. En börsnotering i USA innebär nya redovisningskrav för de svenska företagen. Detta följerav att svenska och amerikanska redovisningsprinciper skiljer sig åt. För att säkerställa att utländska företags finansiella redovisning kan förstås av amerikanska investerare samt jämföras med inhemska företags räkenskaper ställer Securities and Exchange Commission (SEC) krav på att de utländska företagen omräknar sin ordinarie finansiella information till amerikanska redovisningsprinciper. Då kunskap om US GAAP är ovanlig bland svenska redovisare kan denna omräkning innebära problem. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en vägledning för hur svenska företag i samband med en notering i USA ska omräkna en svensk årsredovisning till amerikanska redovisningsprinciper. Detta ska göras genom att behandla skillnader i svensk och amerikansk redovisningspraxis samt genom att studera hur svenska företag noterade i USA går tillväga vid denna redovisning. </p><p>Genomförande: Vägledningen bygger på en behandling av skillnader mellan svenska och amerikanska redovisningsprinciper, en studie över hur fem svenska företag noterade i USA administrativt och organisatoriskt går tillväga vid omräkningsprocessen, samt en praktisk omräkning i ett fingerat bokslut. Studien av företagen grundar sig på intervjuer med ansvariga för omräkningen på respektive företag.</p>

<p>Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i två globala företag, Scania koncern som är ett industriföretag med mycket materiella anläggningstillgångar och lite immateriella tillgångar jämfört med WSP group, som är ett konsultföretag med lite anläggningstillgångar och mycket immateriella tillgångar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP värderar och avskriver sina materiella anläggningstillgångar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts även om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill säga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jämförbarhet enligt IASB:s föreställningsram.</p><p>Metoden som används i undersökningen är en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna läst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga källor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.</p><p>Uppsatsen utmynnar i ett resultat som säger att införandet av IFRS /IAS inte påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper så mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS. De största förändringarna som påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper var finansiella instrument, pensioner och goodwill avskrivningar och för Scanias del även materiella anläggningstillgångar. Förändringarna krävde mer tidsåtgång, arbetsinsats och ökade kostnader. Tillämpningen av IFRS/IAS har gjort Scanias finansiella rapportering mer jämförbar med andra europeiska länder, medan den i WSP bara ledde till en viss grad mer jämförbarhet.</p><p>Båda företagen värderar sina materiella anläggningstillgångar enligt IAS 16 och väljer anskaffningsvärde. Verkligt värde har ingen nytta varken för Scania eller WSP eftersom det är teoretisk och förvirrar kapitalmarknaden.</p><p>Scania använder sig av olika avskrivningsmetoder; komponentavskrivning, linjär avskrivning, produktionsbaserad avskrivning och annuitetsavskrivning, medan WSP bara använder sig av linjära avskrivningar. Rapporteringen enligt IAS 16 uppfyller de kvalitativa egenskaperna för båda företag förutom i WSP som uppfyller jämförbarheten bara till en viss grad.</p>

Bakgrund: På senare tid har det blivit allt vanligare att svenska företag söker notering på utländska länders börser. En börsnotering i USA innebär nya redovisningskrav för de svenska företagen. Detta följerav att svenska och amerikanska redovisningsprinciper skiljer sig åt. För att säkerställa att utländska företags finansiella redovisning kan förstås av amerikanska investerare samt jämföras med inhemska företags räkenskaper ställer Securities and Exchange Commission (SEC) krav på att de utländska företagen omräknar sin ordinarie finansiella information till amerikanska redovisningsprinciper. Då kunskap om US GAAP är ovanlig bland svenska redovisare kan denna omräkning innebära problem. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en vägledning för hur svenska företag i samband med en notering i USA ska omräkna en svensk årsredovisning till amerikanska redovisningsprinciper. Detta ska göras genom att behandla skillnader i svensk och amerikansk redovisningspraxis samt genom att studera hur svenska företag noterade i USA går tillväga vid denna redovisning. Genomförande: Vägledningen bygger på en behandling av skillnader mellan svenska och amerikanska redovisningsprinciper, en studie över hur fem svenska företag noterade i USA administrativt och organisatoriskt går tillväga vid omräkningsprocessen, samt en praktisk omräkning i ett fingerat bokslut. Studien av företagen grundar sig på intervjuer med ansvariga för omräkningen på respektive företag.

I Sverige infördes år 2005 nya regler för redovisningen i börsnoterade företag. Från och med den 1 januari blev dessa företag enligt lag tvingade att följa det regelverk som International Accounting Standards Board författar. Dessa standarder blev då gällande i hela EU.I vår uppsats inriktar vi oss på en av dessa standarder och dess amerikanska motsvarighet, nämligen IAS 38 som behandlar redovisning av immateriella tillgångar. Vi fokuserar på den typ av immateriell tillgång som uppstår genom forskning och utveckling. Den amerikanska motsvarigheten till denna standard heter FAS 2.International Accounting Standards Board är ett av två ledande organ som på ett internationellt plan definierar hur redovisningen ska se ut. Det andra organet är Financial Accounting Standards Board, som är verksamt i USA. Rekommendationerna från dessa två normgivningsorgan skiljer sig åt, då de bland annat förespråkar två olika behandlingar av forsknings- och utvecklingskostnader. I vår uppsats gör vi en teoretisk omräkning av balans- och resultaträkningar för ett antal verkstadsföretag noterade på Stockholmsbörsen för att ta reda på hur några utvalda finansiella nyckeltal påverkas beroende på hur forskning och utveckling redovisas. Omräkningarna görs endast med avseende på forsknings- och utvecklingskostnaderna. Vår problemformulering lyder:I vilken utsträckning påverkas några finansiella nyckeltal av rekommendationerna i IAS 38 och FAS 2 kring redovisning av FoU? Den teoretiska delen av uppsatsen beskriver bland annat hur de två olika standarderna säger att företag ska redovisa forsknings- och utvecklingskostnader. Vi beskriver även de aktuella nyckeltalen. Dessutom sammanfattar vi även tidigare forskning om hur de olika sätten att redovisa forsknings- och utvecklingskostnader påverkar värdet av informationen som de externa intressenterna får av redovisningen.Resultatet av vår studie visar hur nyckeltalen påverkas vid en förändring av redovisningen, från en balansering av forskning och utveckling enligt IFRS till den direkta kostnadsföringen som de amerikanska reglerna förespråkar.

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i två globala företag, Scania koncern som är ett industriföretag med mycket materiella anläggningstillgångar och lite immateriella tillgångar jämfört med WSP group, som är ett konsultföretag med lite anläggningstillgångar och mycket immateriella tillgångar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP värderar och avskriver sina materiella anläggningstillgångar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts även om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill säga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jämförbarhet enligt IASB:s föreställningsram. Metoden som används i undersökningen är en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna läst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga källor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts. Uppsatsen utmynnar i ett resultat som säger att införandet av IFRS /IAS inte påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper så mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS. De största förändringarna som påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper var finansiella instrument, pensioner och goodwill avskrivningar och för Scanias del även materiella anläggningstillgångar. Förändringarna krävde mer tidsåtgång, arbetsinsats och ökade kostnader. Tillämpningen av IFRS/IAS har gjort Scanias finansiella rapportering mer jämförbar med andra europeiska länder, medan den i WSP bara ledde till en viss grad mer jämförbarhet. Båda företagen värderar sina materiella anläggningstillgångar enligt IAS 16 och väljer anskaffningsvärde. Verkligt värde har ingen nytta varken för Scania eller WSP eftersom det är teoretisk och förvirrar kapitalmarknaden. Scania använder sig av olika avskrivningsmetoder; komponentavskrivning, linjär avskrivning, produktionsbaserad avskrivning och annuitetsavskrivning, medan WSP bara använder sig av linjära avskrivningar. Rapporteringen enligt IAS 16 uppfyller de kvalitativa egenskaperna för båda företag förutom i WSP som uppfyller jämförbarheten bara till en viss grad.

Skandalen som omvärvde Enron skakade affärsvärlden då det var den största skandal som dittills inträffat. De brott Enrons ledning stod anklagade för var många och av varierande art. De undersökningar som redan har genomförts har till stor del fokuserat på organisationen och ledarskapet. För att ge en annorlunda vinkel fokuserar denna uppsats istället på redovisningen och några av de misstag som begicks av Enrons ledning. Det är även därför som händelserna granskas ur ett revisorsperspektiv. Målgruppen är revisionsintresserade samt de som är intresserade av ekonomisk historia. De data som har använts i arbetet är sekundärdata som blev åtkomlig genom databaser och relevanta sökord. Enron använde sig av enheter som de skapat för speciella ändamål (SPE-enheter) för att kringgå gällande regler samt för att dölja förluster. Detta skedde bland annat i fallet med Talon, då de kringgick reglerna gällande redovisning av förluster genom att ta upp nya inkomster och på så sätt upprätthålla det egna aktievärdet. Tillgångarna i de SPE-enheter Enron skapade bestod till största del av aktier i Enron vilket gjorde enheterna beroende av att Enrons aktievärde upprätthölls. Enligt de regler som var aktuella innan konkursen skulle SPE-enheter konsolideras med grundarens balans- och resultaträkning då vissa kriterier inte uppfylldes. Detta var en regel som Enron konsekvent bröt mot genom att fortlöpande bilda nya enheter för att bibehålla det egna aktievärdet samt för att dölja att kraven kring konsolidering inte uppnåddes. Mark-to-market var en process som Enron utnyttjade frekvent när det gällde värdering av långtidskontrakt inom energihandeln. Processen går ut på att uppskatta kommande marknadsvärden för att kunna beräkna kommande inkomster. Enron var emellertid alltför optimistiska i sina uppskattningar vilket ledde till att vinsterna som redovisats var betydligt högre än de verkliga. För att dölja detta använde sig företaget av vinstförvaltning, vilket innebär att de flyttade inkomster för att upprätthålla en jämn vinstnivå genom åren. Något som blev till ett stort problem då avtalet med videojätten Blockbuster avbröts utan att några vinster verkligen inkommit. Enrons redovisningsbrott är till största delen fria tolkningar av reglerna eller det faktum att de lyckats kringgå dem helt. Enbart i fallen med SPE-enheterna kan brott påvisas. / The Enron scandal was the biggest scandal that had existed (at the time it occurred) and it chocked the entire business world. The crimes that Enron’s management were charged with were many and of different species. Previous investigations concentrate on leadership and organization. To give a different visual angle, this essay focuses on the accounting issues and some of the mistakes that the management in Enron made. Furthermore, the events in the case of Enron are seen from an auditor’s perspective. Our goal is to reach audit and other economic history interested parties. The data that were used is secondary data that became available through carefully selected search words. Enron used entities created for special purposes (SPE-entities) to avoid rules and to hide losses. This happened in the case with Talon, when Enron circumvent the rules regarding the ways in which losses presents in the financial statement, by showing incomes to maintain the value of the stocks. The assets in the SPE-entities were mainly stocks in Enron, which meant that the entities depended on Enron’s stock value to maintain an acceptable level. According to the rules before the bankruptcy, the entities balance- and result sheets did not need to be consolidated with the founders if certain criteria were met. This was a rule that Enron consistently broke by continuously create new entities and Enron could in that way retain their stock value and hide from the consolidating requirements. Mark-to-market is a process that was frequently used by Enron when they were to appreciate the values from long-term contracts within the energy business. According to the process the company estimate market values to present future incomes. However, Enron were to optimistic when they calculated, which meant that the profit estimated were higher than in reality. To cover the truth Enron used profit administration, which means that they shifted the profits to present a better profit level over the years. This became a big problem in the case with Blockbuster Video, a case that was interrupted before any profits were made. The crimes that were made by Enron’s management are to a large part their own interpretation of the accounting rules or the fact that they entirely manage to avoid the rules. Crimes can be pointed out only in the case with the SPE-entities.

Abstract Background Oil and gas is a main source of revenue for many countries. Norway is one of them. Several companies operate in these countries. The companies demand accounting to communicate to their stakeholders. The two biggest accounting regimes, IASB and USA have their own standards for the upstream activities of those companies. The standard setting bodies mandatorily require companies to comply. Norwegian listed companies, as they are in the IASB regime, must comply with the IASB standard, IFRS 6. Problem  The IASB standard has a problem of addressing the entire upstream activities of the companies Moreover, the standard has conceptual flaw. However, these oil and gas firms are required to follow it. As a remedy, the entities fill the gap by using the US GAAP, if they are listed, as the regulation requires them to follow IFRS. Thus, using these two standards coupled with the defect of the IASB standard is affecting them. Purpose The purpose of this thesis is to explain the effects of IFRS 6 on companies by comparing it with the US GAAP standard. In doing so, theories relevant to the issue are described and the technical gaps between the two standards are elaborated. Method  This thesis uses mixed method. The research design followed is concurrently mixing quantitative and qualitative methods. However, qualitative method dominates in the mixing. As a data collection mechanism, interview, questionnaire and documentation i.e. the annual reports of the companies are used. In the study both deductive and inductive reasoning are used. Conclusion Subsequent to making the study, the author concludes that the surveyed companies have used the US GAAP to fill the gap that IFRS possess. However, retaining two sets of accounts has economic effect and the companies are paying for that. Moreover, they expend costs for adopting the IFRS when they change their standard from US GAAP to IFRS. Moreover, it is difficult to make conclusion about diffusion of accounting method due to contagion effect. Similarly, although previous studies show that size of a firm is a determinant factor, it is tricky to make conclusion on the studied companies.