We report on the design of a tangible device for encouraging the acceptance of unproductive time. We first conducted interviews for a better understanding of the subjective experience of productivity. We found that while the idea of being productive can evoke positive feelings of satisfaction, dealing with unproductive time can be a struggle, negatively affecting people’s moods and self-esteem. These findings guided the design and implementation of RU, a tangible device for reflecting on self-care time. Our prototype offers a physical representation of the mainstream productivity mindset and plays with the idea of connecting and charging energy to encourage the user to experience the time considered unproductive as self-care. In a second study, participants used the device for 5 days and our results suggest that the device motivates reflection on activities beyond work and increases awareness of the importance of taking time for self-care. / I rapporten redogör vi utformningen av ett fysiskt verktyg vars syfte är att öka acceptansen för icke-produktiv tid. Först användes intervjuer för att skapa en bättre förståelse och insikt i vad en “produktiv upplevelse” är. Intervjuerna visade att, samtidigt som idéen av att vara produktiv kan ge positiva känslor i form av “uppfyllnad”, så kan hanteringen av icke-produktiv tid vara jobbig och därmed negativt påverka människors humör och självkänsla. Insikterna från intervjuerna användes som stöd för designen och implementationen av RU, ett fysiskt verktyg vars användning är menad att härleda till reflektion samt tid för självvård. Prototypen är en fysisk representation av vad som anses var den stereotypiska bilden av ett produktivt sinne. Prototypen spelar på idéen av att koppla samman och ge energi i syfte om att motivera användaren att uppleva oproduktiv tid som självvård. I en ytterligare exekverad studie använde deltagarna RU under 5 dagar där resultatet indikerade på att verktyget motiverar till reflektion i aktiviteter bortom jobb och en ökad medvetenhet om vikten i att ta sig tiden för självvård.

Vi har undersökt hur grafisk formgivning och design kan påverka den interaktionstid som krävs av förare, när de framför en bil utrustad med ett underhållningssystem samtidigt som de ska justera ett antal funktioner. Denna teknik är något som vuxit fram inom fordonsbranschen som en del av den pågående globala digitalisering vi ser. Tidigare forskning har uppmärksammat att tekniken presenterar möjliga faror för trafiksäkerheten, men att de undersökningar som gjorts inte är tillräckliga för att till exempel innebära ny lagstiftning. Tidigare forskning anser vi också vara bristfällig eftersom få eller inga studier genomförts på allmänna vägar och uteslutande genom bilens egna standardutrustade underhållningssystem. Dessutom finns det i Sverige förbud mot att använda mobiltelefon under körning, i de fall det blir ett störningsmoment, och i samband med att föraren håller den i handen. Vi ansåg därför att det skulle vara intressant att undersöka hur grafiska användargränssnitt, genom informatik och med hänseende till interaktions- och informationsdesign, kan påverka sättet förare interagerar med underhållningssystemet. Vi har valt att i uppsatsen använda en kvalitativ metod som innefattar både observations- och intervjustudie. Vår primärdata består av data insamlad från båda metoderna och där dessa analyseras utifrån teorier inom området för human-computer interaction (HCI) som är tvärvetenskapligt och berör aspekter och teorier för hur människan interagerar och upplever ett modernt användargränssnitt. Vi har kommit fram till att interaktionsdesign har en viktig roll som påverkar alla aspekter inom HCI och där man tydligt kan se att bra design har en stor fördel gällande användarupplevelse och tillfredsställelse. Testbilen i undersökningen har emellertid smarta funktioner och ett användargränssnitt i modern design, men där interaktionen på många sätt är lidande. Ett exempel är att vissa funktioner kräver flera navigeringssteg- och navigeringsval för användaren. Vår slutsats är därför att principer inom HCI, tillämpade på ett korrekt sätt, positivt förstärker den totala användarupplevelsen och kan dramatiskt minska interaktionstiden. En annan slutsats är också att minskad interaktionstid gynnar de mål en användare har för varje användargränssnitt men som i vår kontext i förlängningen kan kopplas till trafiksäkerhet. / We have investigated how graphical design can affect the interaction time required of users, when they drive a car equipped with an infotainment system, while adjusting a number of functions. This technology has emerged in the automotive industry as part of the ongoing global digitalisation we are experiencing. Previous research has drawn attention to the fact that the technology presents possible dangers to road safety, and previous studies performed show that they are insufficient to e.g. entail new legislation. We also consider previous research to be deficient because few or no studies have been carried out on public roads and exclusively through the car's own standard-equipped infotainment system. In addition, there exists a law against using a mobile phone in Sweden while driving, in any circumstance where they cause disturbance, and due to drivers holding it in their hand. We therefore considered it interesting to investigate how these user interfaces, in terms of interaction design, can affect the way drivers interact with the infotainment system. We have chosen to use a qualitative method in the essay that includes both observation and interview study. Our primary data consists of data collected from these two methods and are then analyzed, based on theories in the field of human-computer interface (HCI) that are interdisciplinary, and refer to aspects and theories of how humans interact and experience a modern user interface. We have come to the conclusion that interaction design has an important role that affects all aspects within HCI and where you can clearly see that good design has a great advantage in terms of user experience and satisfaction. However, the test car in the survey has smart features and a user interface in a modern design, but where the interaction is suffering in many ways. An example is that some functions require several navigation step and navigation options. Our conclusion is therefore that principles within HCI, applied correctly, positively enhance the overall user experience and can dramatically reduce interaction time. Another conclusion is also that reduced interaction time benefits the goals a user has for each user interface, but which in our context can be extended and linked to traffic safety. Note that the essay is written using Swedish as language of choice.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Sign language has largely been dismissed in gesture interface research on grounds of being a natural language. This essay argues that this has been premature. We begin with an overview of relevant literature in the fields of both gesture interface design and sign language, followed by a discussion of other graphical and text-based user interfaces in the context of language - effectively a short essay on language and metaphors in interface design, going into more detail why I believe dismissing sign languages based on their linguistic nature is a mistake. This is further explored in an example user interface that was designed by taking an insight from sign language as a starting point to replace the desktop metaphor and combining it with the discussed text-based interfaces to extend the WIMP paradigm. This experimental design was used as a way to pose questions to users about potential uses of gesture interfaces.

Struktur är en viktig del av att möjliggöra kommunikation. Om informationen levereraspå ett ostrukturerat eller direkt felaktigt sätt kan det bli omöjligt för mottagaren attgöra sig en sammanhängande bild av hur informationen hänger samman. Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och på vilket sätt, informationens struktur påverkar hur användare diskuterar i datormedierade kommunikationssystem inomsociala medier som bloggar, communities, forum och tidningars kommentarsfält.Med hjälp av en inventering togs de vanligast förekommande designstrukturernafram och med utgång från dessa gjordes en studie av hur användarna kommenterar.Resultatet visar att designen av ett kommentarssystem verkar påverka användarnasrespons i hög grad beroende av diskussionstrådens utformning, antal visade svar och placeringen av dess olika element. Utifrån detta rekommenderas därför skilda strukturella designer beroende av om syftet med att ha en kommentarsfunktion är att skapa en dialog, en diskussion eller att enbart få återkoppling. / Structure is an important aspect of communication. If the structure of the informationdelivery is faulty or non-existent the user might not be able to form a coherent historyof a topic. Due to messages not being sufficiently organized to provide context this might cause information overload. The aim of this thesis is to investigate if, andhow, the structure of information-presentation in computer-mediatedcommunication-systems affect how the users communicate within social media andinteractive sites such as blogs, social networking-communities, forum boards and on-line magazines' commenting sections.First an inventory of the most common design structures was made and then acontextual study of the user comments within these structures was performed.The results show that the design of a commenting system seem to affect the userresponse to a high degree depending on the threads design; number of shownprevious comments and placing of the different elements. From these findingsdifferent designs are recommended depending on the purpose of the commentingsection is to generate a dialogue, discussion or to just get feedback.

The outset of this thesis is to raise questions on how we design for the mobile context and the capabilities of smartphones. Not only the presentation but also the use of input and interaction between a service and a user.This work evolves around sign up forms and answers the question: How does the sign up process affect the holistic perspective of a digital service regarding usability and user experience?This thesis consists of a case studies, and design experiments conducted on Twitter, Instagram and Randos sign up processes to explore if and how the usability, and the user experience could be affected and im- proved.This concluded some important aspects to be considered when designing sign up forms for a digital service.The usability, and the user experience is not only affected by user interaction, and the choice of input method but it’s also affected by which data the service is requesting, and more important; if that data is motivated to request by the service.

Smarta enheter blir allt vanligare och teknologierna de använder blir allt mer avancerade. Som en följd av detta uppstår bekväma och effektiva lösningar till vardagliga problem. En stor mängd sammankopplade smarta enheter leder dock till system som är svåra att förstå och att använda. Detta ställer krav på lösningar som hjälper användare att interagera med enheter på ett intuitivt och effektivt sätt. En teknik som under de senaste åren blivit allt mer kommersiellt brukbar och som kan användas i detta syfte är augmented reality. Vidare så är spårning av ögonpositioner ett lovande tillvägagångssätt för att navigera virtuella menyer.Denna uppsats har som syfte att utvärdera hur ögon- och huvudrörelser kan kombineras för att låta användare på ett intuitivt sätt interagera med ett gränssnitt i augmented reality. För att uppnå detta tas två interaktionsmetoder fram som använder ögon- och huvudrörelser på något olika sätt. För att utvärdera deras prestanda och användbarhet så utförs ett experiment där deltagarna navigerar en uppsättning menyer både med hjälp av de framtagna metoderna och en beprövad referensmetod.Resultaten från experimentet visar att referensmetoden både är den snabbaste och den minst felbenägna ut av de tre utvärderade metoderna. Trots detta så föredrar deltagarna en av de framtagna metoderna, och båda dessa metoder uppnår adekvata resultat. Vidare så visar den kvantitativa datan inte på några mätbara skillnader mellan de framtagna metoderna. Däremot så uppnår en av dem högre resultat i de subjektiva utvärderingarna. / Smart devices are becoming increasingly common and technologically advanced. As aresult, convenient and effective approaches to everyday problems are emerging. However,a large amount of interconnected devices result in systems that are difficult to understandand use. This necessitates solutions that help users interact with their devices in anintuitive and effective way. One such possible solution is augmented reality, which hasbecome a viable commercial technology in recent years. Furthermore, tracking the positionof users’ eyes to navigate virtual menus is a promising approach that allows for interestinginteraction techniques.In this thesis, we explore how eye and head movements can be combined in an effortto provide intuitive input to an augmented reality user interface. Two novel interactiontechniques that combine these modalities slightly differently are developed. To evaluatetheir performance and usability, an experiment is conducted in which the participantsnavigate a set of menus using both our proposed techniques and a baseline technique.The results of the experiment show that out of the three evaluated techniques, thebaseline is both the fastest and the least error-prone. However, participants prefer oneof the proposed techniques over the baseline, and both of these techniques perform adequately.Furthermore, the quantitative data shows no measurable differences betweenthe proposed techniques, although one of them receives a higher score in the subjectiveevaluations.