Inom de flesta system, företag och tjänster idag används motivationssystem som belönar brukaren med pengar, befordran, poäng, och beröm. Sådana system kallas utilitaristiska och spelar an på brukarens yttre motivation. I kontrast till yttre motivation har forskare arbetat fram teoretiska modeller för att belysa brukarens inre motivation; hedoniska motiverande system. Inre motiverande faktorer kretsar kring känslor som glädje och nyfikenhet och har under de senaste åren fått stor genomslagskraft inom informationsteknikens värld. Forskarvärlden är dock oense om huruvida utilitaristiska och hedoniska system bör kombineras och vilken effekt det kan få på motivationen. Vissa menar att Gamification kan fungera som en brygga mellan hedoniska och utilitaristiska system då begreppet innehåller båda typen av motiverande faktorer.   För att undersöka om och hur gamification kan kombinera hedoniska och utilitaristiska system har författarna till denna rapport utformat ett gränssnitt som sedan legat till grund för användartester. Användartesterna utfördes, som en del av den parallella fallstudien, på asylsökande ungdomar mellan 13-18 år. Utifrån resultatet av användartesterna kundes slutsatsen dras att man med hjälp av relevanta gamifieringsprinciper kan och bör kombinera hedoniska och utilitaristiska system för att skapa ökad motivation. / In most systems, businesses and services, utilitarian motivation systems, that rewards the user with money, promotion, points, and praise, are currently being used. Utilitarian systems harness the users’ extrinsic motivation. In contrast to extrinsic motivation, researchers have developed theoretical models to illuminate the users’ intrinsic motivation; hedonic motivational systems. Intrinsic motivating factors revolve around emotions such as joy and curiosity and has had a major impact on the information technology world in recent years. The scientific community, however, disagree on whether utilitarian and hedonic motivation systems should be combined and of the effect it could have on motivation. Some argue that Gamification can act as a bridge between the hedonic and utilitarian systems because it includes both types of incentive factors. In order to examine whether and how gamification can combine hedonic and utilitarian systems, the authors of this report, designed a digital interface which formed the basis for usability tests. The usability tests were carried out as part of a parallel case study, on asylum seeking youths between the ages of 13-18. Based on the results of the usability tests the conclusion, that with the help of relevant gamification principles hedonic and utilitarian systems can and should be combined to create greater motivation, were drawn.

Syftet för studien är att öka förståelsen för den valda konsumentgruppens konsumentbeteende i livsmedelsföretagens omni-kanaler. Förståelsen för konsumentbeteendet skall ökas genom att se på studiens tre delar, konsumtionsvärde, kanalanvändning och kanalintegration i relation till köpprocessen. Samt att syftet är att se på likheter och skillnader i konsumentbeteendet för män respektive kvinnor. Studien är utförd med en kvantitativ undersökningsmetod. Primärdata har samlats in vid genomförandet av en enkätundersökning som jämförts med sekundärdata som består av litteratur och tidigare forskning. Slutsatsen som kan dras av denna studie är att konsumentgruppen handlar livsmedel med störst del utilitaristiska konsumtionsvärden för att uppleva nytta och effektivitet genom köpprocessen. Det speglas även i de kanalval som görs genom köpprocessen där en slutsats är att fysisk butik fyller en viktig roll. Men att konsumentgruppen även kan tänka sig att kombinera fysisk butik med online och mobil kanal för att uppleva nytta. Störst användning av flera kanaler förväntas ske i samband med informationssökningen. Kanalintegrationen för konsumentgruppen förväntas ha en viktig betydelse för att de ska bli tillfredsställda i flera kanaler. Avslutningsvis har inga större skillnader mellan män och kvinnor kunnat påvisas i studien för konsumentbeteendet i flera kanaler. / The purpose of the study is to increase understanding of the selected consumer group consumer behavior in food retailers omni-channels. The understanding of consumer behavior should be increased by ensuring the study's three parts, the consumption value, channel usage and channel integration in relation to the buying process. Another purpose of the study is to investigate similarities and differences in consumer behavior for men and women respectively.  The study is designed with a quantitative research method. Primary data has been gathered in the implementation of a survey that compared with secondary data consisting of literature and previous research. The conclusion to be drawn from this study is that the consumer group's food with the greatest number of practical consumption values to experience the benefits and efficiency through the buying process. It is also reflected in the channel selection made by the buying process in which a conclusion is that the physical store plays an important role. But consumer group may also consider combining physical store with online and mobile channel to experience the benefits. The greatest use of multiple channels is expected to occur in connection with the search for information. Channel integration for the consumer group is expected to have a major importance for them to be satisfied in multiple channels. Finally, no major differences between men and women has been demonstrated in the study of consumer behavior in multiple channels.

Följderna av covid-19 pandemin har lett till att hela världen har fått ställa om och anpassat sig till de restriktioner och rekommendationer som har införts för att minska smittspridningen. Under år 2020ökade digitaliseringen i samhället och en bransch som har fått anpassa sig är evenemangsbranschen. Då restriktioner kring fysisk interaktion i form av att begränsa sociala kontakter infördes blev det svårt för arrangörer att arrangera fysiska evenemang och många valde då att genomföra dem digitalt istället. Musikbranschen, vars intäkter i stor utsträckning kommer från fysiska konserter och stimpengar, drabbades extra hårt och även de fick ställa om till digitala versioner. Denna omställningen är någonting nytt både för arrangörer men även för deltagarna. Denna uppsats studerar deltagares attityder mot digitala musikevenemang genom att kolla på deltagare på Zara Larssons digitala konsert i mars 2021. Attityden analyseras utifrån hedonistiska och utilitaristiska värden, som har visat sig relevanta i tidigare studier baserade på attityden av fysiska evenemang. För att belysa den digitala aspektens effekt om evenemanget analyseras även ekvalitet. Då det tidigare har varit mer fokus på kvantitativa analyser så ger denna studie en merdjupgående bild av deltagarnas attityder av digitala musikevenemang, genom 13 semistrukturerade intervjuer med deltagare på ett digitalt evenemang. Slutsatsen som dras i denna studie är att även om deltagarna föredrar fysiska evenemang så har de en generellt positiv attityd mot digitala evenemang. Det visade sig att en positivevenemangsupplevelse leder till en positiv attityd. Alla de hedonistiska värdena från HED/UTskalan visade sig vara applicerbara. Hedonistisk tillfredställelse visade sig vara applicerbar, medan eudaimonisk tillfredställelse inte var applicerbar i samma utsträckning. De mest applicerbara utilitaristiska värdena från HED/UT-skalan var funktionell & praktisk, och det minst applicerbara värdet var nödvändigt. Mellan dessa två värden var utilitaristiska starkast i syftet att delta på ett digitalt evenemang. Den digitala kvaliteten mättes genom e-kvalitet på evenemanget, och hade även den stor påverkan på upplevelsen trots att alla dimensioner inte gick att applicera på studien. / During the year 2020 the society were forced to readjust due to the covid-19 pandemic. To reduce the spread of the disease, restrictions and recommendations regarding physical interaction were established. These restrictions made it difficult for different industries to continue their business. For instance both, the music and the event industry were hit hard. The music industry get a large amount of its income from physical concerts and music revenue, and events could not be held in a physical form with fear of spreading the virus. To readjust the industries began making digital concerts and events instead, which was a readjustment new to both organisers and participants. This paper studies the participants attitudes towards digital music events by looking into participants on Zara Larssons digital concert in March 2021. The attitude is analysed by looking at hedonic and utilitarian values, that have shown to be relevant in previous studies of attitudes towards physical events. To be able to analyse the digital aspect and it effects towards the event, itis of importance to include e-quality in the analysis as well. By using a qualitative method, this study grants a deeper understanding of participants attitudes towards digital music events. Which is made through 13 semi structured interviews with participants of a digital event. The conclusion driven from this study is that even if the participants prefer physical events, the still have an overall positive attitude towards digital events. It became clear that a positive event experience lead to a positive attitude towards the event. All the hedonic values from the HED/UT scale were found to be applicable. Hedonic satisfaction was also applicable, while eaudomic satisfaction was not to the same extent. Regarding the utilitarian values from the HED/UT-scale, "functional" and "practical" where the most applicable values, and "necessary" the least. Among these two values, the utilitarian values were the strongest in the purpose of attending a digital event. The digital quality measured through e-quality, had a great impact on the experience, event though not all dimensions were applicable in the study. This essay is written in Swedish.

Bakgrund: Under Covid-19 pandemin rasade den fysiska handeln i snabb takt och redan i april 2020 hade den minskat med 23 procent i Sverige och lika mycket i Finland. Detta har däremot resulterat i att e-handeln vuxit kraftigt. I samband med att e-handeln har ökat har många företag som målsättning att vara mer kundcentrerade och leverera anpassade kundupplevelser. Däremot har många företag förlorat sin konkurrenskraft genom att förbise sin kundkännedom under Covid-19 pandemin.Problematiken i denna studie grundar sig i att pandemin fortfarande pågår och i dagsläget är det ännu oklart hur länge den kommer att fortsätta. På grund av detta behövs insikter från vetenskaplig forskning om hur konsumenter från olika länder beter sig vid e-handelsköp under en pandemi. Företag måste ha kunskap kring vad som motiverar konsumenter till e-handelsköp för att inte förlora sin plats på marknaden, vilket är vad denna studie syftar till att bidra med. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka motivationsfaktorerna till att konsumenter handlar online under Covid-19 pandemin och studera om dessa motivationsfaktorer skiljer sig åt mellan konsumenter i Sverige och Finland. Metod: I denna studie har en kvantitativ tvärsnittsstudie tillämpats för att besvara studiens forskningsfrågor och syfte. Studiens data har samlats in med hjälp av en enkätundersökning som besvarades av 118 respondenter från Sverige och Finland. Resultat och slutsats: Resultatet i denna studie visar att konsumenter motiverats av utilitaristiska och hedoniska faktorer samt situationsfaktorer under Covid-19 pandemin. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan vad som motiverar svenska konsumenter i jämförelse med finska konsumenter. Däremot så visar resultatet att de svenska kvinnliga konsumenterna motiverats mer än de finska konsumenterna gällande situationsfaktorerna under Covid-19 pandemin. Detta anser vi kan bero på att Sveriges aningen diffusa restriktioner resulterat i att de svenska kvinnliga konsumenterna behövt agera förnuftigt.Studien visade också i att den yngre konsumenten i åldern 15–25 motiverats mest av de hedoniska faktorerna under Covid-19 pandemin. I denna studie drog vi slutsatsen att detta kan bero på att den yngre konsumenten haft mest fritid över under pandemin då flertalet platser som ofta besöks av denna åldersgrupp stängts ned. Bidrag: Studiens bidrar med teoretisk kunskap om att svenska och finska konsumenter överlag har ett likartat köpbeteende. Den bidrar också med kunskapen om att svenska kvinnliga konsumenter motiverats mer av situationsfaktorerna än finska kvinnliga konsumenter under Covid-19 pandemin. Studien bidrar också med kunskap om att den yngre konsumenten i åldern 15–25 motiveras mest av de undersökta åldrarna av de hedoniska faktorerna vid e-handelsköp. Bidraget antyder således att företag bör fokusera på att ta hänsyn till hedoniska samt psykologiska faktorer vid skapandet av e-handelsprocesser och marknadsstrategier. Utifrån resultatet kan företagen dessutom betrakta de svenska och finska konsumenterna som lika i sitt köpbeteende vilket kan vara värdefull information för företag som verkar globalt. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser det vore intressant att studera studiens forskningsfråga utifrån två andra länders perspektiv och då välja två länder som till synes är olika. Det vore även intressant att fördjupa sig i skillnaderna mellan kön kopplat till motivationsfaktorerna, då vi funnit resultat som visar att det finns en skillnad mellan kvinnors köpbeteende i Sverige och Finland i vår studie. Det skulle dessutom vara intressant med forskning som studerar skillnaden mellan motivationsfaktorer för e-handelsköp baserat på olika produkt- eller marknadssegment / Background: During the Covid-19 pandemic, physical trade collapsed at a rapid pace and already in April 2020 it had decreased by 23 percent in Sweden and Finland. This has resulted in e-commerce growing sharply. In connection with the increase in e-commerce, many companies aim to be more customer-centric and deliver customized customer experiences. However, many companies have lost their competitiveness by overlooking their customer knowledge during the Covid-19 pandemic.The problem in this study is that the pandemic is still ongoing and at present it is still unclear how long it will continue. Because of this, insights from scientific research are needed on how consumers from different countries behave in e-commerce purchases during a pandemic. Companies must have knowledge of what motivates consumers to buy e-commerce in order not to lose their place in the market, which is what this study aims to contribute. Aim: The purpose of this study is to investigate the motivational factors for consumers to shop online during the Covid-19 pandemic and to study whether these motivational factors differ between consumers in Sweden and Finland. Method: In this study, a quantitative cross-sectional study has been applied to answer the study's research questions and purpose. The study data were collected using a questionnaire that was answered by 118 respondents from Sweden and Finland. Results and conclusion: The results of this study show that consumers are motivated by utilitarian and hedonic factors as well as situational factors during the Covid-19 pandemic. The results showed no significant differences between what motivates Swedish consumers in comparison with Finnish consumers. On the other hand, the results show that Swedish female consumers are more motivated than Finnish consumers regarding the situational factors during the Covid-19 pandemic. We believe this may be due to the fact that Sweden's somewhat diffuse restrictions have resulted in Swedish female consumers having to act sensibly.The study also showed that the younger consumer aged 15–25 was most motivated by the hedonic factors during the Covid-19 pandemic. In this study, we concluded that this may be due to the fact that the younger consumer had the most free time during the pandemic as most places that are often visited by this age group were closed. Contribution: The study contributes with theoretical knowledge that Swedish and Finnish consumers generally have a similar buying behavior. It also contributes to the knowledge that Swedish female consumers are more motivated by situational factors than Finnish female consumers during the Covid-19 pandemic. The study also contributes with the knowledge that the younger consumer between the ages of 15 and 25 is motivated most by the examined ages by the hedonic factors in e-commerce purchases. The grant thus suggests that companies should focus on taking hedonic and psychological factors into account when creating e-commerce processes and marketing strategies. Based on the results, companies can also regard Swedish and Finnish consumers as equal in their buying behavior, which can be valuable information for companies that operate globally. Suggestions for further research: We think it would be interesting to study the study's research question from the perspective of two other countries and then choose two countries that are seemingly different. It would also be interesting to delve into the differences between the sexes linked to the motivational factors, as we found results that show that there is a difference between women's buying behavior in Sweden and Finland in our study. It would also be interesting with research that studies the difference between motivational factors for e-commerce purchases based on different product or market segments.