Att ett områdes strukturella faktorer kan ha en inverkan på ungdomars attityder, upplevelser och benägenhet att rapportera brott är något som har framställts i forskning. Det har även påvisats att förtroendet för polisen kan ha sin grund i strukturella omständigheter som att vara bosatt i ett socialt utsatt område vilket ofta kännetecknas av en omfattande problematik med etnisk och ekonomisk segregation och hög arbetslöshet. Denna studie uppmärksammar vad det är som utmärker förtroendet för polisen bland unga vuxna med utländsk bakgrund och hur tystnadskulturen fungerar i socialt utsatta områden. Studien belyser frågor som rör deras områden, deras förtroende för polisen och hur tystnadskulturen omkring de fungerar. Det material som ligger till grund i studien har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med fem killar och fem tjejer i åldrarna 18 - 25 år. Materialet analyserades genom George Homans sociala utbytesteori, Zygmunt Baumans ”Vi” och ”De”, David O. Arnolds definition av subkulturer och Loic Waquants begrepp territoriell stigmatisering. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner inte har ett förtroende för polisen och att de upprätthåller tystnadskulturen i deras områden på grund av olika orsaker. Dessa orsaker beskrivs som rädsla, misstro mot polisen och obenägenhet att involvera sig med kriminella i området. Intervjupersonerna talar i denna studie om livet i dessa områden och berättar om deras upplevelser med bland annat polisen.

Bakgrund: I Sverige finns flera röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund som har kontakt med patienter varje dag. Effektiv kommunikation är en viktig del inom hälso- och sjukvården men ibland finns det brister som kan hämma den effektiva kommunikationen mellan patienter och röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund. Därför är det viktigt att förstärka de olika faktorer som leder till en bra kommunikation genom kompetensutveckling och förbättringsförslag.  Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av kommunikation och informationsöverföring av röntgensjuksköterska med utländskbakgrund vid röntgenundersökningar.  Metod: En empiriskt kvantitativ enkätstudie analyserad med deskriptiv analys. Totalt analyserades 61 enkäter och enkäten bestod av 10 frågor som besvarade studiens frågeställningar. Urvalet av deltagare var inriktat mot patienter som gjorde en röntgenundersökning på röntgenavdelning.  Resultat: I studiens resultat framkom att kommunikationen mellan röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund och patienter fungerar väldig bra. Det var 96,7% av patienterna som inte upplevde några brister i kommunikationen i samband med undersökningar. Majoriteten av patienter (86,9%) kände sig delaktiga under undersökningar. Slutligen, visade enkätstudien att alla patienter (100%) som deltog i studien var nöjda med kommunikationen under undersökningsförloppet. Däremot var det (8,2%) av deltagarna som tyckte att de inte fick vara delaktiga. Slutligen hade deltagarna möjlighet att lämna förbättringsförslag på kommunikationen till röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund. Slutsats: Resultatet av enkätstudien visade att alla patienter som deltog i studien upplevde en bra kommunikation med röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund under undersökningen. Denna bra kommunikation var grundat på patientsnöjdhet, informationsöverföring och patients behov.  Nyckelord: röntgensjuksköterskor med utländsk bakgrund, kommunikation, personcentrerad vård, patientsäkerhet