The aim of this study is to examine how social workers in municipal authorities and NGOs experience their discretion and if there are any areas of development, in social work with youths and adults who are exposed to prostitution or human trafficking for sexual purposes. The study's aim and the questions at issue were answered through eight semi-structured interviews with female social workers in two municipalities in mid-Sweden. The study includes Bronfenbrenner’s ecological theory of human development (1979) and Lipskys (1980) concept about street-level bureaucrats. The result shows that all social workers are experiencing that they’ve discretion in their work. A majority experience their discretion as free, because they make assessments and decisions on their own. The majority experience that external factors as workplace climate, colleagues, guidelines, routines, norms, views in society or laws does not delimitate their discretion and all social workers claim that social workers’ knowledge is inadequate. The majority also claims that knowledge is inadequate in society. Other areas of development are resources such as staff, sheltered housing for men and housing for women with active drug abuse. An increased priority of the target group in organisations is also an expressed development area, to strengthen the work around the target group. / Studien syftar till att undersöka hur socialarbetare inom kommunala myndigheter och frivilligorganisationer upplever deras handlingsutrymme och vilka utvecklingsområden som finns i det sociala arbetet med ungdomar och vuxna som är utsatta i prostitution eller människohandel för sexuella ändamål. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnliga socialarbetare i två kommuner i Mellansverige. Den teoretiska referensramen i studien består av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori (1979) samt Lipskys (1980) begrepp gällande gräsrotsbyråkrater. Resultatet visar att samtliga socialarbetare upplever att de har ett stort handlingsutrymme i arbetet med målgruppen. Majoriteten av socialarbetarna upplever att handlingsutrymmet i arbetet är fritt då de gör egna bedömningar och beslutar på egen hand. Majoriteten upplever även att handlingsutrymmet inte begränsas av yttre faktorer såsom klimat på arbetsplatsen, kollegor, riktlinjer, rutiner, normer, värderingar i samhället eller lagar. I resultatet framkommer även att samtliga socialarbetare hävdar att kunskapen är bristfällig hos socialarbetare och majoriteten upplever att den även är bristfällig i samhället. Socialarbetarna beskriver även andra utvecklingsområden som resursbrist i form av personal, skyddade boenden för män, boenden för kvinnor i aktivt missbruk, samt en ökad prioritet inom organisationerna för att ha möjlighet att stärka arbetet kring målgruppen.

År 1994 fastställdes en ny lag som kom att heta Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. I och med denna lag förändrades bland annat yrkesrollen för personal som arbetar på boenden för personer med funktionsnedsättningar. Från att personalen haft en mer vårdande roll blev den nu mer stöttande i individens utveckling mot ett så självständigt liv som möjligt. Den nya lagen innebar också att ett större krav skulle ställas på personalen och dennes kompetens för arbetet. Det blev arbetsgivarens uppgift att se till att personal med rätt kompetens arbetar inom yrket och att de som saknar väsentlig kunskap ska få denna genom utbildning. Även om förändringar har genomförts inom dessa verksamheter, går det att idag se att utvecklingen inte skett så snabbt som den borde ha gjort. Arbetsgivare uppfyller inte de krav som lagen och Socialstyrelsen ställer, vilket medför att personalen saknar kompetenser som är av stor vikt för deras arbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personal, som arbetar i verksamheter för personer med funktionsnedsättningar, upplever sitt kompetensutvecklingsbehov samt hur de lär och får den kompetens de behöver i sitt arbete. För denna uppsats har en enkätundersökning gjorts, och personliga intervjuer har hållits, med personal som arbetar på boenden för personer med funktionsnedsättningar. Resultatet av undersökningen visar att personalen anser sig ligga på en hög kompetensnivå, även om det går att se att alla inte delar denna uppfattning, då de menar att det finns personal som inte är medvetna om sitt eget utvecklingsbehov. Det finns kompetenser som är av stor vikt för detta yrke, bland annat kunskap om olika funktionshinder och samtalsmetodik, samt pedagogisk utvecklingsförmåga. Trots att dessa kunskaper och kompetenser är viktiga att ha i yrket, går det att i resultatet se att det finns ett stort behov hos personalen att utvecklas inom bland annat dessa områden. Resultatet visar även att en blandning av erfarenhet och teoretisk kunskap är bra att ha i detta arbete. Lärandet på arbetsplatserna varierar och personal delar med sig olika mycket av sina egna erfarenheter och kunskaper. Mycket av arbetsuppgifterna går på rutin och det finns nästan ingen tid avsatt för personalen att reflektera över sin arbetsinsats. Detta är något som efterfrågas, då flera anser att det finns ett behov att tillsammans i personalgruppen diskutera och reflektera över uppkomna situationer och händelser. Motivationsnivån inom denna yrkesgrupp att lära sig och utvecklas, tror respondenterna i undersökningen beror på vem man är som person. De som känner sig motiverade är också de som deltar i utbildningar. I resultatet kan man se att uppmuntran från cheferna att lära och utveckla verksamheterna kan bli bättre, vilket skulle kunna motivera fler. En annan viktig aspekt i resultatet då det kommer till motivation, är den låga yrkesstoltheten som finns hos personalen. Om fler börjar ta ansvar för sitt arbete och sin egen utveckling, kan denna negativa stämpel försvinna och fler skulle kunna bli motiverade i sitt vardagliga arbete.

The aim of this thesis is to explore how the Four spaces model developed by Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen and Skot-Hansen is reflected in applications for development grants from the Swedish Arts Council. 58 successful applications for funds concerning library space in 2018 were analysed using content analysis. The model of the future public library is used as a theoretical framework. The findings show that the aspirations of Swedish public libraries are reflected in the Four spaces model. The most prominent aspiration concerns the development of inspirational space in the public library. Swedish public libraries also aspire to develop public programs, mostly for children and young adults. Other aspirations include the development of silent rooms or study spaces and performative spaces in the shape of makerspaces for children or young adults.