In this thesis the relation between municipalities and regional unions is examined. The starting point for the research is the regional identity that is used in regions’ development planning. The approach and attitudes towards it from the municipal level towards the regional level are examined. Musings about the regional identity or brand platform as it is called in the regions development planning, and whether or how it is accepted in the municipalities are the starting point for this thesis. The research questions are: 1. How is the regional identity that is used by the regional planning document received and perceived on municipal level? 2. What is the approach due to? • How do the municipalities perceive their collaboration with the region in general? • Can the approach be linked to the circumstances in the municipalities? These questions are meant to help this research to reach its aim, which is to examine how municipalities are affected by and how they receive and approach the regional identity used in the regions’ development planning. The Swedish region Värmland is used as case in this work. To answer the research questions and to reach the aim, four interviews were implemented. Three of them were with representatives från three different municipalities, while the third was with a representative from the regional union. Additionally, an examination of some documents that are central for the research was conducted to complete the research. During the research, it was made clear that the municipalities’ general approach towards branding and towards the regional union itself was crucial for the research. Hence, these themes became especially important in the empirical part of this work. The research is built on hermeneutical tradition, with focus on interpreting on every level and every stage, and also the characteristically commuting movement between parts and the whole which came to pass throughout the research. In the analysis a plurality of different conclusions was reached. There are clear differences between the municipalities’ attitudes, especially in the question about branding there was different confidence in the regions’ plans. The municipalities had in common that all of them said that the regional branding wasn’t central in their daily work. The same also applied for the regional planning document and regional questions in general. The municipalities consider themselves not having enough time to approach these questions properly, instead they have ’reality’ on their hands which means they have to prioritize questions that need more urgent solving. The regions’ branding and the regional strategy generally is seen as fuzzy and impractical by the municipality politicians, at the same time they have great understanding for the regional union’s difficult job so they generally accept that a regional development plan has to be broad. The main problem that is identified in this thesis is that the municipalities have difficulties applying this broad document on their specific cases and the distance between them and the regional union (and help in other words) is too far and without any aids to bridge it. This became apparent in the empirical material which was collected both from the municipalities but also from the interview with the representative from the regional union.

Det här examensarbetet har syftet till att undersöka hur integrerad trafik- och samhällsplanering kan bidra till ett mer hållbart transportsystem. I uppsatsen diskuteras olika hinder och barriärer som uppkommer i en integrerad planering. Examensarbetet är i huvudsak av kvalitativ karaktär. En litteraturstudie har genomförts om hur trafik- och samhällsplaneringen kan integreras. Det empiriska materialet består av en fallstudie genomfördes i Örebro regionen, i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg. Resultatet från litteraturstudien visar att det finns ett behov av en förändrad planeringsnorm inom samhällsplaneringen och transportsystemet till stor del är utformat för rörlighet bil. Samhällsplanering behöver anpassas efter kollektivtrafikens förutsättningar. Fallstudien visade att de lokala förhållandena, både rumsliga och institutionella, försvårar möjligheten integrera trafik- och samhällsplanering i ett regionalt perspektiv. Integrerad trafik- och samhällsplanering kräver mer samordning mellan olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå och mellan olika lokala aktörer. Detta är inte helt lätt genomföra i praktiken och kräver en stabilisering av planeringsförutsättningarna, särskilt mellan kommunal planering och regional utvecklingsplanering.

Den här uppsatsen studerar hur den kommunala översiktsplaneringen hanterar regionala utvecklingsfrågor av strategisk karaktär. Det finns en efterfrågan från både den kommunala och regionala nivån att de kommunala översiktsplanerna lyfter blicken och planerar utifrån ett strategiskt regionalt perspektiv. Däremot ska de kommunala översiktsplanerna främst hantera fysiska planfrågor och har inte samma karaktär som typiskt strategiska dokument. Denna studie ämnar därför till att undersöka hur den kommunala översiktsplaneringen har hanterat den ökade efterfrågan på en kommunal översiktsplanering med ett regionalt perspektiv. Människors vardagliga mönster har vidgats och inställningen till geografiska gränser har förändrats. Idag är det inte ovanligt att bo i en kommun, arbeta i en annan och handla i den tredje. Den förändrade vardagsgeografin väcker utmaningar för den kommunala planeringen när en persons vardagsliv är delat över olika kommuner och samtliga beslut inom kommunen inte bara påverkar den enskilda kommunens invånare. Tidigare forskning visar att en kommunal planering som utgår från ett större geografiskt sammanhang är relevant för en hållbar planering. Översiktsplanen är ett bra verktyg för kommunen att hantera långsiktiga hållbarhetsfrågor. Givet vad forskningen säger är uppsatsens syfte att undersöka kommunens roll i en ny verklighet som efterfrågar långsiktig hållbar planering med större fokus på regionala utvecklingsfrågor. Uppsatsen är utformad som en fallstudie där två fall studeras djupgående. De två fallen är Västra Götalandsregionen och Östergötland. Metod för datainsamling har varit dokumentstudier. Insamlat material har sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Vid insamling av data blev det tydligt att de utmaningar som följer med regionförstoring har en varierande plats i kommunal planering. För att koppla det empiriska materialet till studiens teoretiska utgångspunkter, flernivåstyrning och strategisk planering har ett analytiskt ramverk tillämpats.

Denna masteruppsats undersöker vilka intressen det är som formar den regionala utvecklingsplaneringen utifrån ett perspektiv av regionförstoring och hållbar mobilitet. Globaliseringen har resulterat i att konkurrensen om förutsättande faktorer för en ekonomisk tillväxt idag sker mellan regioner. Regioner har således genom den regionala utvecklingsplaneringen identifierats till att vara nyckelaktörer för att erhålla ekonomisk tillväxt. En strategi för detta är regionförstoring då en utvidgad geografisk funktionalitet stärker den regionala konkurrenskraften gentemot andra regioner. Parallellt har regioner identifierats till att vara nyckelaktörer för en omställning till ett hållbart mobilitetsparadigm vilket står i konflikt med det ökade transportarbetet som orsakas av regionförstoring. Detta innebär att avvägningar behöver göras inom den regionala utvecklingsplaneringen. Utifrån hur regioner uttrycker och hanterar den konflikterande relationen mellan regionförstoring och hållbar mobilitet syftar studien till att undersöka vilka intressen det är som styr den regionala utvecklingsplaneringen och då även formar hur samhället utvecklas. Genom strategi- och policydokument som är vägledande för regional utveckling har den regionala utvecklingsplaneringen i Region Jönköpings län, Region Örebro län och Region Östergötland studerats. Slutsatserna påvisar hur kombinationen av den regionala utvecklingsplaneringsprocessens begränsade utrymme för medborgardeltagande och betydelsen som det regionala näringslivet tilldelas för att säkra regionens konkurrenskraft och överlevnad har resulterat i att näringslivets intressen konsekvent tillgodoses inom den regionala utvecklingsplaneringen. Studiens slutsatser stärker befintlig forskning om hur en tillväxtorienterad utveckling riskerar att cementera strukturer som ekologiskt påfrestande transportvanor, de traditionella könsrollerna och socioekonomisk segregation. Avslutningsvis påvisas även studiens slutsatser ett behov av att nyansera barnperspektivet inom den regionala utvecklingsplaneringen då även barnperspektivet har utformats efter näringslivets intressen.