Cranab-Slagkraft is an international company manufacturing various cranes, such as forwarder cranes, harvester cranes, truck cranes and flail cranes. Today, Cranab-Slagkraft produces a type of clamp attachment for a flail crane and associated engine package, which is then attached around a graders frame. The problem currently is that a specific attachment has to be manufactured for each individual grader model. The purpose of this work was to create one or several concepts of new attachments that are adjustable for different frame dimensions. The approach for this work was to first review the situation and find out what today's attachments look like. Then, various handmade sketches were created that were later drawn up to various concept proposals in a CAD-software. Finally, finite element method (FEM) analyses of these concepts were performed, with the main load cases being compared against each other. The result was a new type of clamping attachment around the grader beam with varying bolt hole widths for the bottom and the lid, which are screwed through the walls.. The inclination of the attachment is adjusted around a sturdy dimensioned shaft under the base plate. The work shows that it is possible to create an adjustable attachment for a grader with a flail crane that can resist the same static loads as a non-adjustable attachement. However, more further studies with more advanced methods are required to get more realistic results. / Cranab-Slagkraft är ett internationellt företag som tillverkar olika kranar såsom skotarkranar, skördarkranar, lastbilskranar och buskröjningskranar. I dagsläget tillverkar Cranab-Slagkraft en typ av klämfäste till en buskröjningskran och tillhörande motorpaket, som sedan fästs på en väghyvel runt väghyvelsramen. Problematiken idag är att ett specifikt fäste måste tillverkas för varje enskild väghyvelsmodell. Syftet med detta arbete var att ta fram ett eller flera koncept på nya fästen som är justerbara för olika ramdimensioner. Tillvägagångssättet för detta arbete var att först överblicka situationen och ta reda på hur dagens fästen ser ut och sedan kartlägga de dimensioneringsintervaller för tidigare modeller som kunden innehavt. Därefter har olika handgjorda skisser skapats som senare CAD-ritats upp till olika konceptförslag. Till sist utfördes analyser med finita elementmetoden (FEM) på dessa koncept med de huvudsakliga belastningsfallen som sedan jämfördes mot varandra. Resultatet blev en ny typ av klämfäste runt väghyvelsbalken med varierad skruvhålsbredd för botten och locket, som skruvas fast med väggarna. Fästets lutning justeras runt en grovt dimensionerad tapp under bottenplattan. Arbetet visar att det är möjligt att tillverka ett justerbart fäste för en väghyvel med en buskröjarkran och tillhörande motorpaket som kan motstå samma statiska belastningar som ett idag fast fäste. Dock krävs ytterligare mer avancerade metoder för att få mer realistiska resultat.

Denna rapport har i huvudsak inriktat sig på två olika områden. Dels vad maskinstyrning är och hur det fungerar samt vilka system som normalt används på ett anläggningsprojekt. Dels om hanteringen av terrängmodeller kan förändras i en generalentreprenad och eventuellt bli en del av bygghandlingen. Syftet med en förändrad hantering är att minska entreprenörens arbetsinsats med terrängmodeller och därmed minska den totala projektkostnaden. En terrängmodell är en digital tredimensionell volymmodell av verkligheten skapad i ett dataprogram, och nödvändig när tredimensionell maskinstyrning ska användas. Frågeställningarna och undersökningsarbetet i detta examensarbete har inriktat sig på entreprenadformen generalentreprenad, samt maskintyperna grävmaskin, bandschaktare och väghyvel. Arbetet med att undersöka vilka system som finns på marknaden och hur de fungerar har genomförts genom kontakter med leverantörer av maskinstyrningssystem. Leverantörerna har bistått med material i form av broschyrer och liknande som studerats, information finns också tillgänglig på deras respektive internetsidor. Möten med personal hos Kanonaden Entreprenad AB och studiebesök på deras arbetsplatser har också gett oss mycket information om funktionalitet och problem med maskinstyrningssystem. Frågeställningen om en förändrad hantering av terrängmodeller är möjlig har undersökts genom intervjuer, E-post konversationer och litteraturstudier. Intervjuer har genomförts med personer som bedöms ha god insyn i de olika relevanta ämnesområdena för frågeställningen. Litteratur som studerats har främst varit standardavtal, branschstandarder och lagtexter. Resultatet som framkommer i rapporten visar på att det kommer blir svårt att förändra hanteringen av terrängmodeller så att det skulle kunna vara en del av bygghandlingen i en generalentreprenad. Dels finns i nuläget inga branschstandarder, standardavtal eller liknande som kan vara tillämpliga. Dels så försvårar Lagen om offentlig upphandling(LOU) de tekniska preciseringar som är nödvändiga för att överlämningen av terrängmodeller ska vara möjlig. När terrängmodeller ska lämnas mellan parter i ett projekt krävs en teknisk samordning när det gäller programvara, versioner, filtyper och liknande. Ett problem som uppstår om inte denna samordning görs är att information faller bort från terrängmodellen vid överföringen. Eventuellt kan överföringen vara omöjlig att genomföra över huvud taget. Rapportens slutsats blir således att en förändring i hanteringen av terrängmodeller är svår att genomföra i nuläget så att det leder till en minskad arbetsinsats.

<p>Denna rapport har i huvudsak inriktat sig på två olika områden. Dels vad maskinstyrning är och hur det fungerar samt vilka system som normalt används på ett anläggningsprojekt. Dels om hanteringen av terrängmodeller kan förändras i en generalentreprenad och eventuellt bli en del av bygghandlingen. Syftet med en förändrad hantering är att minska entreprenörens arbetsinsats med terrängmodeller och därmed minska den totala projektkostnaden. En terrängmodell är en digital tredimensionell volymmodell av verkligheten skapad i ett dataprogram, och nödvändig när tredimensionell maskinstyrning ska användas.</p><p>Frågeställningarna och undersökningsarbetet i detta examensarbete har inriktat sig på entreprenadformen generalentreprenad, samt maskintyperna grävmaskin, bandschaktare och väghyvel.</p><p>Arbetet med att undersöka vilka system som finns på marknaden och hur de fungerar har genomförts genom kontakter med leverantörer av maskinstyrningssystem. Leverantörerna har bistått med material i form av broschyrer och liknande som studerats, information finns också tillgänglig på deras respektive internetsidor. Möten med personal hos Kanonaden Entreprenad AB och studiebesök på deras arbetsplatser har också gett oss mycket information om funktionalitet och problem med maskinstyrningssystem.</p><p>Frågeställningen om en förändrad hantering av terrängmodeller är möjlig har undersökts genom intervjuer, E-post konversationer och litteraturstudier. Intervjuer har genomförts med personer som bedöms ha god insyn i de olika relevanta ämnesområdena för frågeställningen. Litteratur som studerats har främst varit standardavtal, branschstandarder och lagtexter.</p><p>Resultatet som framkommer i rapporten visar på att det kommer blir svårt att förändra hanteringen av terrängmodeller så att det skulle kunna vara en del av bygghandlingen i en generalentreprenad. Dels finns i nuläget inga branschstandarder, standardavtal eller liknande som kan vara tillämpliga. Dels så försvårar Lagen om offentlig upphandling(LOU) de tekniska preciseringar som är nödvändiga för att överlämningen av terrängmodeller ska vara möjlig. När terrängmodeller ska lämnas mellan parter i ett projekt krävs en teknisk samordning när det gäller programvara, versioner, filtyper och liknande. Ett problem som uppstår om inte denna samordning görs är att information faller bort från terrängmodellen vid överföringen. Eventuellt kan överföringen vara omöjlig att genomföra över huvud taget.</p><p>Rapportens slutsats blir således att en förändring i hanteringen av terrängmodeller är svår att genomföra i nuläget så att det leder till en minskad arbetsinsats.</p>

This project has been carried out in cooperation with Volvo Construction Equipment. A new control intended to give an intuitive understanding for the new generation of operators of how to handle the motor grader has been developed. The project includes parts of the development process, idea to finished concept. The project started with a thorough study of the functions of motor graders not only those built by Volvo but also those from the biggest competitors. Interviews were made with operators about today’s and future controls of graders. In comparison the competitors seem to offer better controls both from ergonomic and cognitive points of view. Hitherto too little interest has been focused by design engineers in problems of the operators. Operators are exposed to wear and tear when driving the graders and they also have difficulties driving the machines all because of the design of the manoeuvring device. From the start to the final concept a great variety of people has been involved in this project e.g. young and old operators, scientists and constructors resulting in a large spread of ideas. The final concept is a new thinking control with respect to the combination of functionality, ergonomics and intuitivety. / Detta projekt har gjorts i samarbete med Volvo Construction Equipment. En ny kontroll har utvecklats som syftar till att ge en intuitiv förståelse för nästa generations väghyvelförare om hur väghyveln hanteras. Projektet inkluderar delar av designprocessen, idé till färdigt koncept. Projektet inleddes med en grundlig studie av väghyvelns funktioner, inte bara de som Volvo tillhandahåller utan även konkurrenternas. Intervjuer hölls med operatörer med frågor om dagens manövrering och framtida lösningar. I jämförelse förefaller det som att konkurrenterna tillhandahåller bättre lösningar på kontrollen ur ergonomiska och kognitiva perspektiv. Tidigare har de problem som operatören upplever inte varit i fokus i produktutvecklingsprocessen. Operatörer riskerar förslitningsskador när de kör väghyveln. De har, på grund av utformningen av styrenheten, även svårigheter att manövrera väghyveln samtidigt som de kör. Redan från start har en stor variation av människor varit inblandade i projektet t.ex. yngre och äldre förare, forskare och konstruktörer. Detta har resulterat i en stor spridning av idéer. Slutkonceptet är en nytänkande kontroll med avseende på kombination av funktionalitet, ergonomi och intuitivitet.