Detta examensarbete i samhällsbyggnadsteknik belyser hur framåtblickande utvärderingsmetoder kan bidra till mer välgrundade beslut i den översiktliga planeringsprocessen. Den nya komplexa verkligheten med tilltagande klimatförändringar och allt fler parametrar att väga in i beslutsprocessen ställer hårdare krav på oss planerare i uppgiften att leda samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. Agenda 2030 och de nationella miljömålen ska vara vår vägvisare i hållbarhetsfrågan, men vi behöver klargöra och konkretisera hur vi väger in och hanterar dessa i våra ställningstaganden. I denna uppsats undersöks möjligheten till en mer tydlig och proaktiv planering genom att i tidigt skede tillämpa metoder för utvärdering. Föreliggande fallstudie analyserar och jämför utvärderingsmetoder utifrån flertalet kriterier där fokus ligger på hur väl de hanterar intressekonflikter kopplat till bebyggelseutveckling. Vidare analyseras tre kommunala översiktsplaner med syftet att ge en bild av hur arbetet bakom besluten ser ut i verkligheten. Av studien framkommer att arbete med utvärderingsmetodik i översiktsplaneringen idag är ett relativt outtalat arbetsmoment. Studien påvisar att de metoder som förespråkas ofta är för tidkrävande och tekniskt avancerade för att kunna tillämpas i planeringpraktiken. Av innehållsanalysen framgår att transparens tillsammans med omfattande planeringsunderlag ger väl motiverade beslut, vilket är gynnsamt för översiktsplanens vägledande funktion. Avslutningsvis uppmuntras vidare studier för att bemöta kommunernas behov av mer flexibla och flerdimensionella metoder anpassad för en långsiktigt hållbar samhällsplanering. / This essay in spatial planning sheds light on how forward-looking evaluation methods can contribute to more well-founded decisions in the comprehensive planning process. The new complex reality with increasing climate changes and more parameters to consider in decisionmaking, require stricter demands on us planners in the task of leading community development in a sustainable direction. Agenda 2030 and the national environmental goals must guide us regarding sustainability issues, but we need to clarify and concretize this in decision making. This study examines the possibility of more distinct and proactive planning by applying methods for evaluation at an early stage. The present case study analyzes and compares evaluation methods based on several criteria where the focus is on how well they handle conflicts of interest linked to building development. Furthermore, three municipal masterplans are analyzed with the aim of visualizing the work behind decisions in reality. The study indicates that work with evaluation methodology in general planning today is a relatively unspoken step in the process. It also points out that the methods that are advocated are often too time-consuming and technically advanced to be applied in planning practice. The content analysis shows that transparency, together with extensive planning documentation, provides well-motivated decisions, which is favorable for the general plan's guiding function. Finally, further studies are encouraged to meet the municipalities' need for more flexible and multidimensional methods adapted for long-term sustainable community planning.

In this study, the aim is to review principals' data-based decision-making process, which is based on analysing the discourses that are expressed in the documentation of their decision-making process. There are 84 decisions reviewed which come from 12 different principals in 13 different schools (pre-school class and year 1 - 9 compulsory school).  The theoretical startingpoint for the study is organisational theory and a model for Critical discourse analysis (CDA), which consists of three interrelated processes of analysis. Four different decision discourses are identified, efficiency discourse, knowledge discourse, documentation discourse and problem-based discourse. Previous research in the same field are confirmed. However, it contradicts with the idea that data-based decision-making process is following certain steps and fixed order in this kind of decision process in school. The conclusions are that despite guidelines and a strong focus on assessing results, the decision-making process seems to take other directions than planned in policies. Some parts in the process seems to be particularly complicated, and schools would gain from clarifying a designed data-based decision process. / I den här studien är syftet att granska rektorers välgrundade eller databaserade beslutsprocess, vilket sker genom att analysera de diskurser som kommer till uttryck i rektorers dokumentation om analys av resultat och planerade åtgärder. Utifrån en flerdimensionell analysmodell granskas 84 planerade åtgärder, från 12 olika rektorer i 13 olika grundskolor. Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten finns i kritisk diskursanalys och organisationsteori. Resultatet stämmer till viss del överens med och bekräftar tidigare forskningsresultat inom samma område, men det motsäger att den välgrundade beslutsprocessen går till i bestämda steg och i en viss ordning. I studien identifieras fyra beslutsdiskurser: effektivitetsdiskurs, kunskapsdiskurs, dokumentationsdiskurs och problembaserad diskurs. Slutsatserna är, att trots riktlinjer och ett starkt fokus på att bedöma resultat verkar beslutsprocessen ta andra vägar än det som planeras i direktiv och policys. Vissa delar är särskilt komplicerade och av den anledningen kan alla organisationsnivåer vinna på att ge en mer tydlig form till processen för de databaserade besluten.