<p>Uppsatsens syfte är att belysa begreppen utvärdering och värde i utvärderingar kopplade till offentlig verksamhet. Forskningsfrågan lyder: Vilken betydelse tillskriver tjänstemän och politiker begreppen utvärdering och värde vid utvärdering inom offentlig verksamhet? Forsk­ningsfrågan har brutits ned i tre frågeställningar: Vilka uppfattningar finns om begreppet ut­värdering? Vilka uppfatt­ningar finns om begreppet värde i en utvärdering? Vilken med­veten­het finns hos mottagaren av en utvärdering att se till bakomliggande faktorer?</p><p> </p><p>Uppsatsens metod är en triangulering sammansatt av kvalitativa och kvantitativa forsknings­strategier samt utgången från ett ideografiskt angreppssätt. Tre studier är genomförda; två öppna intervjustudier och en enkätstudie. Tolkningen av intervjustudierna har genomförts via hermeneutisk ansats och analysen i enkätstudien har genomförts genom rangordning i ett da­torbaserat statistikprogram. Respondenter är politiker och tjänstemän som arbetar inom barn- och skolförvaltningen i kommuner i två län. </p><p> </p><p>Resultatet visar att respondenterna har en insikt om att utvärdering ses allsidigt utifrån olika synsätt om teorier och modeller. Termer som kan sättas i samband med utvärdering är nog­grannhet och bedömning. Flertalet anser att det finns mer eller mindre uttalade krav på att utvärderingar bör genomföras i kommunerna. I svaren återkommer också benämningar såsom beskriv­ning, definition och förklaring som återfinns i teorisammanhang tillika med att sam­manställa fakta och att skapa ordning i uppgifter. Respondenternas svar beträffande begreppet värde är lite mer diffust. Det går inte av resultatet att se om värdebegreppet anses som något specifikt att beakta i en utvärdering. Respon­denterna ser sig dock som professionella yrkesut­övare och anser därmed att de har kompe­tens att se till bakomliggande faktorers betydelse när de får en utvärdering i sin hand. I resultatet ses också ekonomin som ett viktigt kriterium att ta hänsyn till. Samtidigt finns en vilja att sätta den enskilda människan i fokus. De två sist­nämnda anspråken kan ibland stå i ett motsatsförhållande men det främsta målet med kom­munens verksamhet, enligt respondenterna, bör vara att ge varje individ trygghet.</p>

Uppsatsens syfte är att belysa begreppen utvärdering och värde i utvärderingar kopplade till offentlig verksamhet. Forskningsfrågan lyder: Vilken betydelse tillskriver tjänstemän och politiker begreppen utvärdering och värde vid utvärdering inom offentlig verksamhet? Forsk­ningsfrågan har brutits ned i tre frågeställningar: Vilka uppfattningar finns om begreppet ut­värdering? Vilka uppfatt­ningar finns om begreppet värde i en utvärdering? Vilken med­veten­het finns hos mottagaren av en utvärdering att se till bakomliggande faktorer?   Uppsatsens metod är en triangulering sammansatt av kvalitativa och kvantitativa forsknings­strategier samt utgången från ett ideografiskt angreppssätt. Tre studier är genomförda; två öppna intervjustudier och en enkätstudie. Tolkningen av intervjustudierna har genomförts via hermeneutisk ansats och analysen i enkätstudien har genomförts genom rangordning i ett da­torbaserat statistikprogram. Respondenter är politiker och tjänstemän som arbetar inom barn- och skolförvaltningen i kommuner i två län.    Resultatet visar att respondenterna har en insikt om att utvärdering ses allsidigt utifrån olika synsätt om teorier och modeller. Termer som kan sättas i samband med utvärdering är nog­grannhet och bedömning. Flertalet anser att det finns mer eller mindre uttalade krav på att utvärderingar bör genomföras i kommunerna. I svaren återkommer också benämningar såsom beskriv­ning, definition och förklaring som återfinns i teorisammanhang tillika med att sam­manställa fakta och att skapa ordning i uppgifter. Respondenternas svar beträffande begreppet värde är lite mer diffust. Det går inte av resultatet att se om värdebegreppet anses som något specifikt att beakta i en utvärdering. Respon­denterna ser sig dock som professionella yrkesut­övare och anser därmed att de har kompe­tens att se till bakomliggande faktorers betydelse när de får en utvärdering i sin hand. I resultatet ses också ekonomin som ett viktigt kriterium att ta hänsyn till. Samtidigt finns en vilja att sätta den enskilda människan i fokus. De två sist­nämnda anspråken kan ibland stå i ett motsatsförhållande men det främsta målet med kom­munens verksamhet, enligt respondenterna, bör vara att ge varje individ trygghet.

Syfte: Denna studie har två huvudsyften, ett praktiskt och ett akademiskt. Det praktiska huvudsyftet är att genomföra en utvärdering av e-tjänsten Nationella Exjobb-poolen (’xjobb.nu’) som drivs av Verket för Högskoleservice (’VHS’). Kopplat till detta har vi haft vårt akademiska huvudsyfte som varit att utvärdera hur väl tre metoder (’Effektstyrning’, ’DEVIS’ och ’Expertutvärdering’) passar för att utvärdera en existerande e-tjänst. Frågor: Vi har utgått från tre forskningsfrågor som med grund i vårt syfte är uppdelade i akademiska och praktiska frågor med inriktning på att utvärdera användbarheten hos en e-tjänst och hur användbara de tre metoderna är för utvärdering av e-tjänst. Forskningsmetod: Vår studie har varit till största delen kvalitativ med inslag av kvantitativ metod och har haft en induktiv ansats. Arbetet har även varit en fallstudie ur det perspektivet att våra studier av metoderna kan ses som fall. Arbetsordningen har varit sådan att vi sammanställde metoderna för att kunna ställa upp dem så att den efterföljande metodjämförelsen blev möjlig. Efter metodjämförelsen har vi sedan tillämpat metoderna på vårt undersökningsobjekt och analyserat resultatet av detta för att få fram vårt utvärderingsresultat. Kunskapsbidrag: Vår studie har ett praktiskt kunskapsbidrag och ett akademiskt kunskapsbidrag. Det praktiska kunskapsbidraget är ett utvärderingsresultat till VHS; att deras sida är funktionell och stödjer de flesta designregler för användbarhet men har ett antal punkter som kan åtgärdas. Det akademiska kunskapsbidraget är i form av ett utvärderingsresultat av de tre metoderna; att metoderna kan användas tillsammans och åtminstone Effektstyrning inte bör användas ensamt vid utvärdering. Vi har även valt att kalla den uppsättning verktyg vi har använt för en metod vid namn S.A.E. – Systematisk Användbarhetsutvärdering av E-tjänst.

This thesis was built on a practical work for LM Ericsson Data AB and deals with how toexamine an information need for a limited department within the corporation using aqualitative interview method.The thesis deals with how to search for requested information on the Internet and the WorldWide Web (WWW). It contains a model and a method for evaluation of search engines onthe World Wide Web, and 16 search engines which primarily indexes the World Wide Webare being evaluated.

Trafikverket bedriver Forskning och Innovation (FoI) i syfte att etablera ny kunskap, samt uppmuntra innovativa lösningar som bidrar till att nå det övergripande transportpolitiska målet, om ett samhällsekonomiskt och hållbart transportsystem för medborgare och näringsliv i hela landet. Vid utvärdering av FoI-projekt är ett delmoment att bedöma "ekonomisk nytta". För statligt finansierad geoteknisk forskning har det återkommande visat sig utmanande att bedöma ekonomisk nytta till följd av att begreppet används utan närmare definition. För att bättre fårstå att geotekniska FoI-projekt leder till kostnadsbesparande effekter initierades denna analys av ekonomisk nytta av geoteknisk forskning. Studien har genomfört en översiktlig litteraturstudie gällande befintlig utvärderingsmetodik av ekonomisk nytta genom att undersöka Trafikverkets interna databas, nationell och internationell litteratur. Litteraturstudien har syftat till att tolka begreppet ekonomisk nytta för ämnesområdet geoteknik. Därefter har 3 st metoder tillämpats för att försöka bedöma ekonomisk nytta för ett avslutat FoI-projekt. De viktigaste slutsatserna från studien är: * Definitionen av begreppet ekonomisk nytta avser: Den härledda kostnadsbesparing som erhålls vid tillämpning av ett FoI-resultat. Begreppet kommer från kostnads-nyttoanalysen och kan för statligt finansierad geoteknisk forskning formellt definieras som: effekten av forskningen på bruttonationalinkomsten. * Ekonomisk nytta kan approximerat beräknas om vissa kriterier är uppfyllda. Är dessa uppfyllda genomförs beräkningen kortfattat genom att (i) Identifiera ett FoI-projekts effekter med en effektbedömningsmetod, (ii) Genomföra en kostnads-nyttoanalys får de identifierade effekterna. Beräkningsresultatet blir en försvarbar bedömning av den uppskattade kostnadsbesparingen. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Anskaffning av programvara kan ses som en möjlighet att utveckla ett företag och dess affärsverksamhet. Det finns idag ett stort utbud av standardiserade programvaror att välja emellan. Sådana produkter brukar i dagligt tal kallas för standardsystem. Dessa kan köpas på den öppna marknaden eller vara system som återanvänds mellan företag. Det görs en del felinvesteringar när företag anskaffar standardsystem. Många standardsystem ger inte önskade resultat för verksamheten eller förblir i vissa fall oanvända på företagen. Detta ledde mig in på frågan om en systematisk metod för upphandling av standardsystem kan förbättra situationen. Syftet med denna avhandling har därför varit att konstruera metodik för anskaffning av standardsystem som ett led i att utveckla verksamheter hos företag och organisationer. Mer precist förelåg tre huvudmål för studien: Att utveckla en metod för anskaffning av standardsystem som ger stöd åt företags affärsverksamheter. Att pröva metodens användbarhet, genomförbarhet och logiska uppbyggnad med hjälp av empiri och teori inom området. Att vidareutveckla metoden utifrån gjorda erfarenheter och framförda förändringsbehov från metodprövningen. Metoden som utvecklats och prövats benämns genomgående "SIV-metoden" (Standardsystem I Verksamheter). SIV-metoden bygger på erfarenheter från olika företag som ABB, Alfa-Laval, Arla, Ericsson och Philips. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan

Detta examensarbete i samhällsbyggnadsteknik belyser hur framåtblickande utvärderingsmetoder kan bidra till mer välgrundade beslut i den översiktliga planeringsprocessen. Den nya komplexa verkligheten med tilltagande klimatförändringar och allt fler parametrar att väga in i beslutsprocessen ställer hårdare krav på oss planerare i uppgiften att leda samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. Agenda 2030 och de nationella miljömålen ska vara vår vägvisare i hållbarhetsfrågan, men vi behöver klargöra och konkretisera hur vi väger in och hanterar dessa i våra ställningstaganden. I denna uppsats undersöks möjligheten till en mer tydlig och proaktiv planering genom att i tidigt skede tillämpa metoder för utvärdering. Föreliggande fallstudie analyserar och jämför utvärderingsmetoder utifrån flertalet kriterier där fokus ligger på hur väl de hanterar intressekonflikter kopplat till bebyggelseutveckling. Vidare analyseras tre kommunala översiktsplaner med syftet att ge en bild av hur arbetet bakom besluten ser ut i verkligheten. Av studien framkommer att arbete med utvärderingsmetodik i översiktsplaneringen idag är ett relativt outtalat arbetsmoment. Studien påvisar att de metoder som förespråkas ofta är för tidkrävande och tekniskt avancerade för att kunna tillämpas i planeringpraktiken. Av innehållsanalysen framgår att transparens tillsammans med omfattande planeringsunderlag ger väl motiverade beslut, vilket är gynnsamt för översiktsplanens vägledande funktion. Avslutningsvis uppmuntras vidare studier för att bemöta kommunernas behov av mer flexibla och flerdimensionella metoder anpassad för en långsiktigt hållbar samhällsplanering. / This essay in spatial planning sheds light on how forward-looking evaluation methods can contribute to more well-founded decisions in the comprehensive planning process. The new complex reality with increasing climate changes and more parameters to consider in decisionmaking, require stricter demands on us planners in the task of leading community development in a sustainable direction. Agenda 2030 and the national environmental goals must guide us regarding sustainability issues, but we need to clarify and concretize this in decision making. This study examines the possibility of more distinct and proactive planning by applying methods for evaluation at an early stage. The present case study analyzes and compares evaluation methods based on several criteria where the focus is on how well they handle conflicts of interest linked to building development. Furthermore, three municipal masterplans are analyzed with the aim of visualizing the work behind decisions in reality. The study indicates that work with evaluation methodology in general planning today is a relatively unspoken step in the process. It also points out that the methods that are advocated are often too time-consuming and technically advanced to be applied in planning practice. The content analysis shows that transparency, together with extensive planning documentation, provides well-motivated decisions, which is favorable for the general plan's guiding function. Finally, further studies are encouraged to meet the municipalities' need for more flexible and multidimensional methods adapted for long-term sustainable community planning.