I Sverige används värdeområden för att fånga de variabler som påverkar värdet av ekonomibyggnader beroende av var de är belägna. Taxeringsvärdet är kopplat till marknadsvärdet. När värdeområden skapas sker en massvärdering som kan baseras på hedoniska värderingsmodeller vilket innebär att marknadsvärdet är en funktion av många olika variabler. Idag används sällan ekonomibyggnader i aktiva lantbruk då många lantbruk har lagt ner sin verksamhet under de senaste årtiondena. Detta leder till att marknadsvärdet för ekonomibyggnader inte längre påverkas av samma variabler som de en gång gjorde.   Målet med arbetet är därför att utreda aktualiteten av dagens värdeområdesindelning för ekonomibyggnader som inte används i lantbruk och att utreda hur dessa ekonomibyggnader bör taxeras. Studien utreder hur marknadsvärdet för ekonomibyggnader ska uppskattas vid taxering och vilken användning ekonomibyggnader har idag. Studien ger även svar på hur marknadsvärdet för ekonomibyggnader påverkas av var de är belägna.   Intervjuer har genomförts med sakkunniga inom området för att kartlägga användningen av ekonomibyggnader idag och hur marknadsvärdet för ekonomibyggnader varierar i olika delar av Sverige i relation till orterna de är belägna vid. En studie genomfördes även för att göra en jämförelse mellan marknadsvärden för ekonomibyggnader och industrier.   Resultatet av studien visar att marknadsvärdet för ekonomibyggnader påverkas av närheten till städer och ”hot spots” för lokala marknader. Där det finns tillgång till kommunikationsleder är avstånden från marknadens centrum till den gräns där marknadsvärdet börjar falla längre. Ekonomibyggnader används ofta som lager, som uthyrningsstall eller till handel.   Slutsatsen är att värdeområden för ekonomibyggnader kan inspireras av pristrenden för industrier utanför städer och att avkastningsmetoden bör användas vid värdering av ekonomibyggnader inför taxering. För varje enskild ort måste dock sakkunniga tillfrågas hur förhållandena ser ut i deras verksamhetsområde, då lokala marknader kan finnas. / <p>Presentationen är redan genomförd.</p>

Syftet med denna studie är att ta reda på om närheten till alpina skidanläggningar har någon påverkan på överlåtelsepriserna för fastigheter. Studien beskriver och analyserar även huruvida taxeringsnivån på småhusfastigheter nära en skidanläggning bör hanteras via värdeområdesindelningar eller inte. Studien skrivs på uppdrag av Lantmäteriet. I Sverige har marken delats upp i olika stora fastigheter. Varje fastighet är unik, vilket medför att det uppstår olika värden på fastigheterna. Den mest betydelsefulla faktorn för fastighetens taxeringsvärde är dess geografiska läge. Ligger fastigheten exempelvis långt från samhället, med dåliga kommunikationer till den närliggande staden, innebär det ofta ett förhållandevis lågt fastighetsvärde. Om fastigheten däremot har bra kommunikationer, nära till affär och skola, tillgång till kommunalt vatten och avlopp innebär det ofta ett högre fastighetsvärde. För att kunna undersöka hur närheten till alpina skidanläggningar påverkar fastighetsvärdet har det i detta arbete gjorts ortsprisundersökningar på två alpina skidorter, Björnrike och Lofsdalen i Härjedalens kommun. Data om försäljningar har samlats in för respektive område, vilka sedan har analyserats och bearbetats, och slutligen renderat i ett resultat. Det har även genomförts intervjuer under arbetet med studien. Resultatet i studien visar att det finns ett samband mellan småhusfastigheter som har ski-in/ski-out-läge och taxeringsvärdet. Fastigheter som har detta läge säljs för högre köpeskillingar än de fastigheter som inte innehar ett ski-in/ski-out-läge. Detta arbete har dock enbart undersökt hur ski-in/ski-out-läget påverkar marknadsvärdet för fastigheter i Björnrike och Lofsdalen. Fastighetsmäklare från andra alpina skidorterna i Sverige är dock överens om och bekräftar uppfattningen om att försäljningspriserna är högre för fastigheter och bostadsrätter som innehar ski-in/ski-out-läge. I Björnrike visade sig inte värdeskillnaderna vara så pass betydande att de undersökta fastigheterna behövde hanteras med hjälp av värdeområdesindelningar, men i Lofsdalen bör småhusfastigheter med ski-in/ski-out-läge hanteras via separata värdeområden. Ett förslag som under arbetet med studien har tagits fram och som redovisas i diskussionen är att småhusfastigheter vid alpina skidanläggningar skulle kunna hanteras i olika belägenhetsklasser i förhållande till skidbacken och skidliften. Utifrån belägenhetsklass skulle småhusfastigheterna kunna taxeras annorlunda. Ju närmare skidbacken eller skidliften fastigheten ligger, desto högre belägenhetsfaktor kommer fastigheten att få, vilket i sin tur påverkar taxeringsvärdet. / The purpose of this study is to find out if vicinity to alpine ski resorts affect the transfer prices of properties. The study should also describe and analyse whether the taxation level of singel-family house properties close to a ski resort should be managed through value area divisions. The study is written on behalf of Lantmäteriet. In Sweden, the land is divided into various large properties. Each property is unique, which means that they have different values. The most important factor for the property’s tax assessment value is its geographical location. If the property is far from the community with poor communications to a nearby city, it probably has a low property value. If the property on the other hand has good communications, close to shops, schools and access to municipal water and sewage, it probably has a higher property value. In order to investigate this, two local price surveys on two alpine ski resorts has been done, Björnrike and Lofsdalen in the municipality of Härjedalen. Data on sales has been collected for each area, which has been analysed and processed into the result of this study. Interviews have also been done in the study. The study shows that there is a connection between family-house properties that have ski-in/ski-out location and the tax assessment value. Properties that have this location are sold for a higher purchase price than the properties that do not have a ski-in/ski-out location. This study has only investigated how the ski-in/ski-out location affects the market value of properties in Björnrike and Lofsdalen. However, real estate agents from various alpine ski resorts in Sweden agree that the sales prices are higher for properties and condominiums with a ski-in/ski-out location. In Björnrike, the value difference is not significant enough in order to be managed through value area divisions. In Lofsdalen, on the other hand, family-house properties with ski-in/ski-out location should be handled with separate value area divisions. One suggestion that this study has resulted in, and which is reported in the discussion, is that family-house properties at alpine ski resorts could be handled in different location classes in relation to the ski slope and the ski lift. Based on the location class, the family-houses would then be assessed differently. The closer to the ski slope the property is located, the higher the location factor the property will have, which affects the tax assessment value.

Riktvärdet på tomtmark har visat sig skilja mellan småhus på lantbruk och småhus på landsbygd. Detta uppmärksammades första gången av Lantmäteriet vid en jämförelse av taxeringen för lantbruk 2017 och småhus 2018. De har efter detta lyft problemet i arbetsgruppen som arbetar med förberedelsearbetet inför taxering. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur skillnaderna i riktvärdet på tomtmark ser ut för småhus- respektive lantbruksenheter mellan taxeringarna 2017–2018 och 2020–2021. Studien går ut på att undersöka om det finns ett tydligt mönster eller om skillnaderna varierar mellan dessa olika taxeringsår. Studien avgränsades till Stockholms län och fokuserar på de värdeområden som 2017–2018 visade att tomtmarken hade fått ett högre riktvärde på lantbruksenheter än på småhusenheter, där skillnaden var minst 20 %. Studien omfattar även de värdeområden som 2020–2021 visade skillnaden på minst 20 % men som 2017–2018 hade en skillnad som var mindre än 20 %.Resultatet visade en relativt stor variation där några värdeområden fortfarande hade en skillnad på minst 20 %, några värdeområden hade denna gång inte någon skillnad alls och inågra andra värdeområden hade riktvärdena istället blivit högre på småhusenheter än på lantbruksenheter. Studien tar även upp hur förberedelsearbetet går till inför fastighetstaxering vad gäller småhus respektive lantbruk. Denna information är svår att läsa sig till på internet och i litteratur vilket gjort att den har tagits del av genom tre intervjuer med anställda på Skatteverket, Lantmäteriet och värderingsföretaget Svefa. / The guide value of plots of land have been shown to vary between small houses on farms and small houses in rural areas. This was first noticed by Lantmäteriet (the Swedish mapping, cadastral and land registration authority) when comparing the assessment of value for agriculture land in 2017 and single-family houses in 2018. The problem has been highlighted in the working group focusing on the preparation for assessment values. The purpose of this thesis is to investigate whether, and if so, what the differences in the guide value of plots of land look like for single-family and agricultural units between the assessments 2017–2018 and 2020–2021. The study is focused on whether there is a clear pattern or whether the differences vary between these different assessment years. The geographical area was chosen in the Stockholm County and focuses on the value areas that in 2017–2018 showed that the plot land had received a higher guide value of agricultural units than on single-family houses, where the difference was at least 20 %. The study also covers the value areas that in 2020-2021 showed differences of at least 20 % but which in 2017-2018 had a difference of less than 20 %.The result showed a fairly large variation where some value areas still had a difference of at least 20 %, some value areas had this time no difference at all, and some value areas had instead become higher for single-family units than for agricultural units. The study also addresses how the preparation work is done for property assessment in terms of single-family house and agricultural. This information is difficult to find on the internet and in literature, which has meant that it has been accessed through three interviews with employees at Skatteverket (the Swedish Tax Agency), Lantmäteriet and the valuation company Svefa.

I Sverige taxeras alla fastigheter vart tredje år (förutom industri och elproduktion som görs vart sjätte år) med antingen en allmän eller förenklad fastighetstaxering. En arbetsgrupp bestående av personer från Skatteverket, Lantmäteriet och ett värderingsföretag arbetar tillsammans med förberedelsearbetet inför en taxering. Där massvärderas alla fastigheter och olika tabeller, riktvärden och värdefaktorer upprättas. Det framkom i en jämförelse av taxeringsvärden för lantbruk 2017 och småhus 2018 att det fanns värdeskillnader i riktvärdet på tomtmark för lantbruk jämfört med tomtmark för småhus på landsbygd. Riktvärdet för lantbruken var högre inom många värdeområden i Sverige, vilket det ibland ska vara på grund av olika bakomliggande orsaker. När sådana orsaker saknas vill Lantmäteriet ha en förklaring till varför dessa skillnader i riktvärdet uppstått. Syftet är att undersöka bakomliggande orsaker till, att riktvärdena på tomtmark kan skiljas åt så mycket som de gör på många platser i Sverige. Målet är att klargöra om det geografiska läget på värdeområdena har någon påverkan. Vidare är en förhoppning att resultatet ska kunna bidra till en mer likvärdig värdering i framtiden, och därmed minska de geografiska skillnaderna. Studien har avgränsats till att jämföra länen som hade flest värdeområden med värdeskillnader. Det var Västra Götalands-, Stockholms- och Skånes län. Ytterligare avgränsning har gjorts genom att bara ta med värdeområden som har en skillnad på minst 20%. Metoderna som använts är en kombination av arkivstudie, intervjuer och kartläggning. Många möjliga orsaker till skillnader i riktvärdet grundar sig på, hur taxeringssystemet är uppbyggt, hur värderingen genomförs av de olika fastighetstyperna samt hur det geografiska läget påverkar värdeskillnaderna. Det är orsaker såsom hur så kallade “hästgårdar” taxeras, litet ortsprismaterial för lantbruken, tillförlitligheten på taxeringsuppgifterna, brist på lokalkännedom, de olika metoderna som används, hjälptabellernas inverkan och värderingsteknikernas olika utbildning och specialisering. Även läget i Sverige, nära tätort eller strandnära lägen samt lantbrukens ofta högt belägna lägen, spelar roll i värderingarna,och kan vara en orsak till värdeskillnader för riktvärdet på tomtmarken. / In Sweden, all properties are assessed every three years (except industrial and electricity production properties that has every six years) with either a general or simplified property assessment. A team consisting of persons from Skatteverket, Lantmäteriet and a valuation company works together with the preparation work for a tax assessment where all properties are mass valued and different tables, benchmarks and value factors are established. A comparison of farm rateable values in 2017 and single-family houses in 2018 showed that there were differences in the benchmark of plots of land of farms compared to land for detached houses in rural areas. The benchmark for farms was higher in many value areas in Sweden, which they should sometimes be due to different underlying reasons, but when such reasons are missing, Lantmäteriet wants an explanation for why these differences in the benchmark have arisen. The aim is to investigate the underlying reasons why the guide values on plots of land can separated as much as they do in many places in Sweden. The aim is to clarify whether the geographical location of the value areas has any impact and connection with each other. Furthermore, it is hoped that the result will contribute to a more equal valuation in the future and reduce geographical differences. The study has been limited to comparing the counties with the most value areas with value differences, which was the counties of Västra Götaland, Stockholm and Skåne. Further delimitation has been made by only include value ranges that have a difference of 20% or more. The methods used are a combination of archival study, interviews and mapping. Many possible reasons for differences in the benchmark are based on how the assessment system is structured, how the valuation is carried out by the different property types and how the geographical situation affects the differences in value. These are reasons such as the assessment of so-called 'horse farms', the small local price material for farms, the reliability of the assessment data, a lack of local knowledge, the different methods used, the impact of aid tables and the different training and specialisation of valuation techniques. The location in Sweden, close to urban- or beachfront locations and the often high locations of farms also play a role in the valuations and can be a cause of differences in the value of the benchmark on the plot of land.