Kan fel vara rätt och fult vara fint? Denna fråga har kommit till mig då jag undervisat iavbildande teckning i bildämnet och hört elever använda orden fel och rätt samt fint och fultnär de talar om sina egna och andras teckningar. Med detta arbete har jag velat undersökahur man som lärare kan uppmuntra till teckning i bildämnet utan att värdera det för mycket,men också om det blir motsägelsefullt när det skall värderas i form av betyg.Jag har i min undersökning främst inspirerats av etnografisk undersökningsmetod och hargenom deltagande observation undersökt elevers val av ord i samband med teckning. Jaghar även utfört intervjuer med tre bildlärare från olika skolor. Genom en workshop med treinformanter har jag utfört en egen påhittad metod i syfte att på ett ”fysiskt plan” uppleva detman tecknar genom att måla konturerna direkt på tingen.I min examensutställning valde jag att visa en installation. Ett litet rum med en fåtölj, enlampa och en kostym hängandes i bakgrunden. Allt är vitmålat men med svartmåladekonturer. Från en viss vinkel i rummet hade jag, innan allt målades, tecknat av allt som enhelhet i en teckning från en viss vinkel i rummet. Från den samma vinkeln tecknade jagsedan åter upp teckningen på de fysiska möblerna. På detta sätt synliggjordes konturernaåter i den vita installationen. Syftet var att försöka ge betraktaren upplevelsen av att återsemin teckning i/på det fysiska rummet. En metod jag, precis som i min workshop använder ipedagogiskt syfte som en del av undersökningen i detta arbete.

No description available.

No description available.

No description available.

Det finns många fördelar med att ha mångfald i organisationer, men de som inte arbetar med mångfalden riskerar att möta dess nackdelar. Denna studie undersöker mångfald ur ett medarbetarperspektiv och har som syfte att ta reda på vilka tillvägagångsätt ett företag kan använda för att skapa en företagskultur där medarbetarna värderar mångfald och således utvinna mångfaldens fördelar. En fallstudie, uppdelad i två delar, har genomförts på Apoteket AB. Den första delen var en kartläggning av företagets mångfaldsarbete där vi bearbetade Apotekets policydokument och intervjuade fem chefer på olika nivåer. I den andra delen intervjuade vi sex medarbetare för att se vilka tillvägagångsätt som ligger till grund för att de ska börja värdera mångfalden. Vi kom fram till fem tillvägagångssätt som bidrar till en företagskultur där medarbetarna värderar mångfald: en öppen företagskultur, information, specifika mångfaldsfaktorer, strukturerade policydokument och rekrytering av mångfald och personligheter som går ihop.

<p>Den här undersökningen handlar om hur flickor respektive pojkar i en årskurs fem använder värderande uttryck i sina narrativa texter. 22 elevtexter, 11 skrivna av flickor och 11 skrivna av pojkar, har analyserats enligt Appraisal framework. Jag har undersökt hur många och vilka typer av värderande uttryck eleverna använder och även hur de har fördelat uttrycken över texterna i förhållande till den narrativa berättelsestrukturen. Resultaten visar att flickorna använder värderande uttryck i större utsträckning än pojkarna. Fördelningen över de olika typerna av värderande uttryck liksom fördelningen av uttrycken över texten är dock ganska likartad för flickorna och pojkarna.</p><p>This study concerns the use of evaluation in narrative texts written by pupils in fifth grade. More specifically the focus is on the way that boys and girls use evaluative language in their texts. 22 texts, 11 written by boys and 11 written by girls, have been analysed according to the so-called Appraisal framework. I have examined what types of evaluations the pupils use and how they adopt the use according to the narrative text structure. The results indicated that the girls used a larger amount of evaluations than the boys did. On the other hand the boys spread their evaluations among the different types of evaluations in quite a similar way as the girls. Boys and girls also spread their evaluations over the text in quite the same way.</p>

Den här undersökningen handlar om hur flickor respektive pojkar i en årskurs fem använder värderande uttryck i sina narrativa texter. 22 elevtexter, 11 skrivna av flickor och 11 skrivna av pojkar, har analyserats enligt Appraisal framework. Jag har undersökt hur många och vilka typer av värderande uttryck eleverna använder och även hur de har fördelat uttrycken över texterna i förhållande till den narrativa berättelsestrukturen. Resultaten visar att flickorna använder värderande uttryck i större utsträckning än pojkarna. Fördelningen över de olika typerna av värderande uttryck liksom fördelningen av uttrycken över texten är dock ganska likartad för flickorna och pojkarna. This study concerns the use of evaluation in narrative texts written by pupils in fifth grade. More specifically the focus is on the way that boys and girls use evaluative language in their texts. 22 texts, 11 written by boys and 11 written by girls, have been analysed according to the so-called Appraisal framework. I have examined what types of evaluations the pupils use and how they adopt the use according to the narrative text structure. The results indicated that the girls used a larger amount of evaluations than the boys did. On the other hand the boys spread their evaluations among the different types of evaluations in quite a similar way as the girls. Boys and girls also spread their evaluations over the text in quite the same way.

Denna uppsats är skriven i syfte att genom en värderande textanalys undersöka likheter och skillnader mellan två av svenska skolans läroböcker i religion. Erland Ehnmarks Världsreligionerna från 1955 samt Söka Svar från 2009, av Leif Eriksson, Malin Mattsson Flenngård och Uriel Hedengren. Denna jämförelse anser jag vara ett sätt att närma sig en förståelse för olika generationers sätt att se på religionen och att på så sätt få en inblick i hur generationsklyftan skapats. De frågeställningar jag har använt mig av är följande. • Tolkas religionerna opartiskt eller ur en kristen synvinkel? • Förändras texternas värderingar mellan de två böckerna? • I så fall, hur skiljer sig detta åt? Det resultat jag kommit fram till är att det har skett en utveckling både när det gäller genusperspektiv och centrering kring kristna begrepp i läroböckerna. Trots detta är läromedel som används idag inte konfessionslösa utan fortfarande kan en centrering kring kristendomen tydligt ses. Bland annat i och med att kristna grupper och begrepp benämns som vi och våra, medans andra religioner ses utifrån och benämns som de eller deras. Utveckling har även skett i och med att eleverna nu inte i samma utsträckning förväntas vara kristna, dock finns en del av detta synsätt kvar i vissa stycken. Litteraturen för den svenska skolan har med andra ord utvecklats i riktning med styrdokumenten, även om den inte nått målet på den konfessionslösa skolan.

Upprinnelsen till studien var en önskan och intention att belysa och öka förståelsen för ett av grundskolans ofta använda dokument, pedagogisk bedömning. Vår förhoppning är att studien ska kunna fungera som ett diskussionsunderlag i grundskolan. Syftet var att se och upptäcka mönster, likheter och skillnader i sättet att skriva bedömningar på. Vi valde att studera olika perspektiv som blev framträdande i texten samt vilka ord och begrepp som vanligen förekom. Studiens teoribakgrund tog stöd i såväl specialpedagogiska perspektiv som i systemteori. Det relationella perspektivet vill beskriva eleven i aktuell miljö samt det kategoriska perspektivet som i hög utsträckning belastar individen och gör eleven till bärare av svårigheter. Genom att använda kvalitativ innehållsanalys som metod för undersökningen skapades möjlighet att utgå från materialet mer förutsättningslöst. Avsikten med studien var inte att generalisera, meningen var att förstå något utifrån sin specifika kontext. Kvalitativ metod och innehållsanalys valdes ut som mest lämplig. I analysens djupare skede användes så kallad post-coding, en kodning av ord i efterhand för att på så sätt låta ord och begrepp uppstå ur empirin och inte vara på förhand bestämda. Empirin bestod av 20 pedagogiska bedömningar från fyra olika skolor och hade fokus på skolår 1–5. Vår tolkning av texterna visade på ett övervägande kategoriskt perspektiv genom ett tydligt bristperspektiv på den enskilda individens tillkortakommande. Individer framställdes i många fall som problem som skolan hade svårigheter att anpassa verksamheten efter. Många bedömningar visade på liknande mönster och även liknande orsaker till utredning. En stor del av bedömningarna kunde härledas till elevers behov av tydliggörande vardag. Detta samtidigt som vår uppfattning om dokumenten var att även dessa visade på en otydlighet eller mångtydighet genom att vara oprecisa och vaga. Det var ett mönster att man många gånger visste vad som skulle gynna en elev men det skrevs aldrig ut vem som skulle göra något när förändringen skulle ske på grupp- och organisationsnivå. Trots uppmaning från Skolverket (2014a) om vikten av språkbruk förekom en ansenlig mängd värderande ord av individen, enligt vår tolkning av texten. Resonemang fördes om komplexiteten mellan skolans uppdrag att dels identifiera och uppmärksamma elever i behov av stöd samt att dels bejaka olikheter med inkludering som mål. Ett dilemma som framkom var kring rektorns roll. Genom att rektorn innehar en komplex roll att dels vara den som har ansvar för ekonomi och budget och dels vara den som ser till att alla elever ska få det stöd som behövs för att nå sina mål. Styrdokumenten tydliggör att alla elever ska kunna nå sin fulla potential och utvecklas på bästa sätt och vilket ger eleverna rätt till det stöd som behövs för att nå dit. Specialpedagoger i grundskolan har många gånger det övergripande ansvaret för arbetet med och kring utredningar och kan fungera som vägvisare i arbetet vad gäller språkbruk och normer i samtalet kring dessa frågor, därav studiens vikt. I studien sågs det genomgående att eleverna behövde stöd i tydlighet och struktur i sin skolvardag och sina studier. Med ordet tydlighet som utgångspunkt kan det resoneras kring hur det redan förebyggande kan arbetas kring detta. Genom förebyggande arbete skulle elevernas vardag och studier kunna tydliggöras för alla elever. Detta är något som kan komma in långt tidigare i skolans hälsofrämjande arbete. Specialpedagogen har en viktig roll i att verka för tydliggörande pedagogik för den stora massan elever för att på så vis förebygga att elever i lika hög utsträckning hamnar i behov av anpassningar eller särskilt stöd.

This thesis explores how verbal and nonverbal signs communicate attitudes and the rhetorical functions of such attitudinal signs. Attitudes are regarded as rationalized evaluations of attitudinal objects, and through their manifestation in signs an attitudinal gestalt is communicated. This gestalt is regarded as the audiences perception of the rhetors attitude. It is shown that the attitudinal signs function as ethical, logical and pathetic proofs and that they can create identification between the audience and the rhetor. The signs can have effects on the audiences perception of the attitudinal objects, their perception of the rhetor and influence the social dynamic of the discourse. A three-step method of rhetorical criticism is proposed, where the rhetors display of attitudinal signs is analyzed according to form &amp; meaning, the attitudinal gestalts they convey, and the rhetorical effects they have.