Den vanligaste lösningen på problemet att för mycket energi används i den byggda miljön är implementering av energieffektiv teknik. Men installation av teknik räcker sällan för att nå förväntad energibesparing: det är människor som i sin vardag använder tekniken och de använder den inte alltid på det sätt som teknikutvecklarna har tänkt sig. I avhandlingen behandlas människors vardagliga användning av energiteknik. Det innebär att fokus skiftas från produktutvecklarnas och experternas intentioner och syn på teknikens användning, till det sociala sammanhang där människor lever sitt vardagsliv. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur energiteknik som utvecklats för att hushålla med energi och effektivisera energianvändningen domesticeras i hemmet. En fallstudie har genomförts för att undersöka hur energikonceptet för passivhus med tillhörande teknik domesticeras i hemmet. Detta energikoncept förväntas leda till ett nytt energieffektivt sätt att hantera värmen i bostaden. Fallstudien består av två intervjuomgångar med boende i passivhusen i Lindås, söder om Göteborg. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och begreppet domesticering analyseras hur de boende tolkar energikonceptet i passivhus, hur de på olika sätt förändrar sitt förhållande till värme och sitt sätt att hantera värmen inomhus, samt hur och varför deras engagemang för energitekniken begränsas. I avhandlingen analyseras processen där de boende med stöd av tidigare erfarenheter och olika typer av resurser efter hand gör tekniken begriplig och lär sig att hantera värmen i sitt passivhus. En slutsats är att mer uthållig energianvändning inte kan nås enbart genom att utveckla nya energitekniska lösningar, utan det krävs också att förutsättningar skapas för att människor ska kunna lära sig hantera de mer hållbara alternativen och dessutom välja dem. / New and more energy efficient technologies are usually regarded as the solution to the problem with too high energy consumption in the built environment. It is not enough, however, to fulfil the expected reduction of energy consumption since other influential factors have to be considered as well. There are for example people who use technology in ways unintended by the developers. In this thesis, people’s daily use of energy-related technology is investigated. Thereby, focus is shifted from the technology developers’ expectations and opinions regarding how to use the technology towards the social contexts in which people live their everyday life. The aim in this thesis is to investigate the domestication in private homes of energy technology developed to reduce energy use and improve energy efficiency. A case study is conducted of how the energy concept in passive houses and its related technologies are domesticated in the daily life of householders. This energy concept is expected to lead to a new energy efficient way of handling heating. The case study comprises of two rounds of interviews with the occupants of the passive houses in Lindås, south of Gothenburg. The households’ interpretation of the energy concept of passive houses and how the householders change their andling of and relationship to the indoor temperature are analysed from a sociocultural learning perspective and the concept of domestication. The thesis analyses the process in which the household members learn how to handle the energy technology in their passive house, supported by their earlier experiences and other kinds of resources. One main conclusion is that sustainable energy use is not only a question of developing new, energy efficient technologies. In order to meet the national and international goals set up for energy efficiency and energy conservation, tools must be developed that encourage people to choose and to learn sustainable ways of using the new technology.