Bakgrund: Patienter i palliativt skede upplever oftast en stark smärta, inte enbart den smärta från grundsjukdomen utan också smärta som innefattar oro, ångest, sorg, depression och vrede. Detta i sin tur påverkar patienternas livskvalitet. Palliativ vård skall präglas av respekt för patientens autonomi, vara individuell och ha som mål att ge en så god livskvalitet som möjligt. Detta kan ske med hjälp av tidig identifiering, analys och behandling av smärta, samt andra fysiska, psykiska och sociala/ andliga problem. Syfte: Studiens syfte var att belysa livskvalitet i samband med smärta och farmakologisk smärtlindring hos patienter som befinner sig i ett palliativt skede. Metod: Metoden i studien var en systematisk litteraturstudie med analys av sex vetenskapliga artiklar, varav tre hade kvalitativ och tre hade kvantitativ ansats. Dessa artiklar kommer från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Tre teman identifierades ur artiklarna: Smärtans påverkan på upplevelsen av livskvalitet, Farmakologisk smärtlindring och dess påverkan på upplevelsen av livskvalitet samt Biverkningarnas påverkan på upplevelsen av livskvalitet. Resultat:Smärta var en faktor som främst påverkade upplevelsen av livskvaliteten negativt.En adekvat smärtlindring kunde förbättra patienters upplevelse av livskvalitet, vilket bidrog till att de hade kontroll över smärtan. Biverkningar av farmakologisk smärtlindring kunde påverka upplevelsen av livskvalitet negativt. Det fanns en stor oro inför biverkningar och om de inte kunde kontrolleras kunde det leda till en försämring av upplevelsen av livskvalitet. Slutsats: Om smärtlindringen inte ges på ett adekvat sätt eller om biverkningarna blir för stora kan detta leda till att patienten i palliativ vård upplever en försämrad livskvalitet. Individuellt anpassad smärtlindring behövs för att patienter inom palliativ vård skall få en så bra livskvalitet som möjligt. Utökad forskning behövs avseende hur information och utbildning om farmakologisk smärtlindring kan påverka upplevelsen av livskvalitet hos patienter och anhöriga inom palliativ vård. Fler studier behövs om hur individanpassning av smärtlindring hos patienter inom palliativ vård kan förbättras.

Background: Diarrheal diseases are one of the leading causes in the world that leads to mortality for children under the age of five. A very common factor for an undeveloped country’s lower class is that the access to clean water, sanitation, education and the right nutrition for children are lacking. Part of the nurse profession is to prevent and to make sure that the message is being received by the client in order to reduce sickness. Aim: The aim of this study is to find out how nurses at a state health clinic work preventive to reduce diarrheal diseases among children under five years of age and what obstacles nurses are facing in their daily work when giving preventive advice. Method: The method used is qualitative research. In depth interviews were conducted with six nurses that lasted 30-45 min. Result: To prevent diarrheal diseases the nurses at the state clinic are using a national guideline and they give health education. The obstacles they face in their daily work are communication difficulties due to many different ethnical groups and different languages in the country, poverty and sanitation. Many mothers are working or are infected by HIV and do not want to breastfeed. Conclusions: More research should focus on how to give health education to people in society and the connection between nursing education and practice. Preventive work is a relatively cheap way to reduce suffering and make a whole population healthier. Keywords: Communication, Hygiene, Namibia, Nursing, Preventive work Acknowledgements: We would like to express our sincere gratitude to Sida that gave us a scholarship so we were able to make a minor field study in Namibia.

Syfte: Att med hjälp av teorier och olika metoder komma fram med förbättringsförslag till produkten ippi så att den kan bli mer användbar för personer med utvecklingsstörning. Metod: I detta examensarbete användes kvalitativa metoder såsom: intervjuer, workshop, litteraturstudier och analys av produkten. Slutsats: Det framkom i slutet av studien att ljud, färger och bilder är viktiga aspekter vid utveckling av ippi, och som både personalen från verksamheten och FoU i Sörmland skulle uppskatta i ippi.

Bakgrund : Schizofreni är en psykisk sjukdom som har symtom som hallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar, kognitiva och motoriska symtom. Att drabbas av denna sjukdom ger sociala svårigheter, svårigheter att behålla jobb och därmed ekonomiska besvär. Syfte : Att belysa hur personer med schizofreni upplever bemötandet inom den  psykiatriska vården. Metod : Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats som utgår från sex självbiografier. Dessa biografier analyserades via Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat : I studiens resultat framkommer det att personer med schizofreni upplever både positiva och negativa upplevelser av bemötandet inom den psykiatriska vården. De positiva upplevelser som beskrivs är när vårdpersonalen är engagerad, bekräftar sin patient och ger patienten trygghet. Det negativa bemötandet som personerna upplever beskrivs som att vårdpersonalen inte ger av sin tid, de är arroganta och inte bryr sig. De ger inte det stöd som dessa patienter har behov av. Vidare beskrivs att patienterna upplever vårdpersonal som missbrukar sin makt och är hotfulla. Slutsats : Personer med schizofreni har behov av stöd från vårdpersonalen, att bli sedda som människor. Dock förekommer det fortfarande diskriminering mot denna patientgrupp som leder till vårdlidande, vilket kan leda till svårigheter att acceptera diagnosen.

Döden är något som för alla människor är oundviklig, men samtidigt ett tabu och ett stigma i dagens samhälle. Vid en diagnos av en dödlig sjukdom där allt hopp om bot är borta genomgår patienten olika känslostadier på vägen mot eventuell acceptans av döden. Att kunna nå en viss acceptans av döden som naturlig är för individen ofta svårt och vägen dit är ofta fylld av rädsla. Den mentala processen är krävande både för patienten och de som står patienten nära. Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna patienters rädslor inför döendet och behov av kommunikation i samband med livets slutskede. Studien är i form av en litteraturstudie och sammanlagt 12 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet visar ofta på stora svårigheter med att kunna prata om sina rädslor med närstående, därför är det nödvändigt för vårdpersonal att kunna vara ett stöd för patienten. Det behöver inte alltid bestå i en verbal dialog mellan patient och vårdgivare, utan även att vara tillgänglig och lyssna skattas högt av patienten. Om en patient i livets slutskede kan ventilera sina rädslor inför döden är det ofta till stor hjälp och leder till ett minskat lidande. Patienterna upplever även en stark rädsla inför det okända som döden innebär. Det leder till ett ökat lidande hos den döende människan, men även rädslan över att förlora sin värdighet, uppleva smärta, att förlora kontrollen över sin kropp eller att lämna sina närstående kan vara stor. / Death is something that for all people is unavoidable, but at the same time a taboo and a stigma in todays’ society. When a patient gets a diagnosis of a deadly decease where all hope of recovery is gone, different stages of emotion on the way to eventual acceptance of death can be seen. To be able to reach a certain level of acceptance of death as a natural part of life is for the individual often hard and the way to acceptance is often filled with fear. This mental process is demanding both for the patient and the ones that are in the close social environment. The aim of the study was to shed light over adult patients’ fears regarding death and the need for communication in the end of life. The study is a literary review and all together 12 scientific articles have been analyzed. The result shows often great difficulties for the patient to be able to talk about the fears regarding death with the relatives, which makes it important for the nursing staff to be able to be a support for the patient. It doesn’t always have to be in a verbal dialogue between patient and caregiver, but also to make oneself available and to listen is much appreciated by the patient. It can often be of great help and lead to an eased suffering if a patient in the end of life is able to ventilate the fear of death. The fear of the unknown that is a part of death is often strong and leads to a increased suffering for a dying person, but even the fear of losing dignity, experiencing pain, losing control over the body or leaving the relatives behind can be immense.

Barn som ska opereras upplever den okända situationen som stressfylld och obehaglig. Denna litteraturstudies syfte var att belysa vad anestesisjuksköterskan kan göra för att minska oro och rädsla för barn och föräldrar i samband med anestesi. Efter analys av 16 artiklar blev resultatet fyra kategorier; information, åtgärder i förberedelsefasen, åtgärder vid anestesitillfället och bedömning av oro. Informationen ska vara omfattande och detaljrik och även beröra den postoperativa smärtlindringen. Internetprogram kan vara bra komplement till traditionell information. Goda resultat ses med åtgärder i förberedelsefasen. De kan vara utformade på olika sätt, vilka alla syftar till att öka delaktighet och reflektionsmöjligheter hos föräldrar och barn. Olika metoder kan användas i den direkta omvårdnaden som att förbättra vårdpersonalens bemötande av barnen. Ett annat är att använda avledande moment i form av clowner. För bedömning av oro kan barnens och föräldrarnas beteende bedömas i realtid. På så sätt identifieras oroliga barn och föräldrar. Resultatet i studierna visar på att oroliga barn vill ha mer omfattande information inför anestesi och operation än vad som ges idag. Att åldersanpassa och individanpassa information och att arbeta med perioperativ dialog är sätt att kvalitetshöja omvårdnaden.

No description available.

Studien riktar sig mot upplevelser av hälsa och vårdande i klostermiljö i nutidens Sverige. Hermeneutisk tolkning av texter baserade på 6 intervju med människor som upplever psykiskt lidande visar att verklighet som de möter på kloster kan beskrivas med hjälp av ordpar som förenar motsägelsefulla, ibland paradoxala aspekter som Yttre lugn/Inre intensitet; Andlig/Kroppslig arbete; Ramar/Frihet; Tystnad/ Samtalskvalité; Kultur/Natur; Relationer/Avskildhet; Trygghet/Respekt; Bekräftelse/Krav; Tro/Sökande; Gemensamma/Personliga berättelsen. Även Närvaro av det Osynliga konstateras i beskrivningar av kloster. Vid tolkning med hjälp av tradition – vårdvetenskapliga teorier och studier – konstateras det att kloster uppfyller de flesta kriterier för vetenskaplig baserad vårdinrättning och människor som vistas där skiljer sig inte markant från vetenskapens bild av psykiatriska patienter. På en högre abstraktions nivå framkommer det även strukturella likheter av kloster som fenomen ursprungligen placerad mellan himlen och jord och en psykiskt lidande människa som finner sig låst i motsägelsefull förbindelse mellan den gemensamma verkligheten som bekräftas av andra och den personliga verkligheten som är i högsta grad verklig för henne själv men förkastas och sjukförklaras av andra. Studiens slutsats betonar att bekräftelse av psykiskt lidande människors avvikande verklighetsuppfattning har en vårdande verkan och därför förtjänar mer plats i den moderna vården samt i vårdvetenskapligt forskning.

Studien hade till syfte att beskriva faktorer som var av vikt i bemötandet av patienter inom palliativ vård och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i olika databaser samt via manuell sökning. Sökorden som har använts var palliative care, caring, patients, end-of-life, hospice, cancer, needs, support och experience. Antal granskade artiklar var 11. Granskningen resulterade i fyra faktorer; information, kommunikation, känslomässig dimension och delaktighet i vården. Faktorerna omformulerades till teman enligt följande: Vikten av kunskap för att kunna ge information, Kommunikation mellan vårdpersonal och patient, Känslor som kan uppstå i livets slutskede och Patienternas delaktighet i vården. Informationen var viktig för att patienten skulle veta vad sjukdomen innebar och vad som kom att hända i framtiden. Vårdpersonalen fick känna av hur mycket information patienten kunde ta emot och hur mycket de ville veta om sjukdomen. Upprepning av informationen fick ges för att patienterna inte tidigare kunde smälta all information som de fått. Kommunikationen var grunden för att ett bemötande skulle kunna uppstå. Med kommunikationens hjälp byggdes relationer och förtroende upp mellan vårdpersonal och patienter, vilket var en förutsättning för att ge en god omvårdnad. Det var svårt för vårdpersonal som inte var specialiserade inom palliativ vård att kunna bemöta patienterna på ett tillfredsställande sätt. Patienterna upplevde att de fick en bättre vård av den specialiserade vårdpersonalen. Patienterna upplevde många olika känslor under sjukdomstiden. Frustration och maktlöshet för sjukdomen var vanliga upplevelser. Det var svårt för patienterna att släppa kontrollen över sin situation. Frustrationen upplevdes på grund av att de fick be vårdpersonalen om hjälp med de saker som de själva hade klarat av tidigare. Delaktighet i vården var en annan faktor som patienterna upplevde som viktig. De fick då vara med och bestämma över sin situation och sitt eget liv så långt det var möjligt.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnadsarbetet med palliativa patienter samt sjuksköterskans upplevelser att stödja dess närstående. Litteraturen söktes på databasen Elin@Dalarna. Valet av vetenskapliga artiklar gjordes med hjälp av titel och abstrakt för att se om innehållet var relevant för studien. Till resultatet användes totalt 17 vetenskapliga artiklar som var skrivna på engelska. Artiklarna granskades med hjälp av granskningsmallar som bedömde artiklarnas tillförlitlighet med hjälp av ett poängsystem. I resultatet kom uppsatsförfattarna fram till att sjuksköterskorna hade både positiva och negativa upplevelser av omvårdnaden av palliativa patienter och stödjandet av närstående. Det som sjuksköterskor upplevde som positivt i omvårdnaden var att de hade ett tillfredställande och betydelsefullt arbete. Sjuksköterskorna upplevde att det underlättade om de hade ett bra samarbete inom teamen. Negativa upplevelser var att det samtidigt kunde vara stressigt och känslomässigt svårt. I flera artiklar framkom att sjuksköterskan upplevde att stöd och information var viktiga uppgifter.