Bakgrund: Antibiotikaresistens uppkom kort efter upptäckten av antibiotika. Sjuksköterskor är en vanlig smittväg för resistenta bakterier då de i stor utsträckning exponeras för patogener. Resistenta bakterier kan för patienten öka mortaliteten och morbiditeten. Sjuksköterskans följsamhet till god hygien är en avgörande faktor för smittspridning på sjukhus. Trots styrdokument och handlingsplaner fortsätter antibiotikaresistenta patogener att öka.Syfte: Att belysa sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner på sjukhus samt att beskriva eventuella faktorer som kan påverka följsamheten. Metod: Litteraturstudien utfördes med ett systematiskt och induktivt arbetssätt. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo. Metoden genomfördes med hjälp av Polit och Becks (2016) nio steg och resultatartiklar granskades med Polit och Becks (2016) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: 15 artiklar bearbetades till ett resultat varav 14 kvantitativa och en kvalitativ. Fem teman framkom ur artiklarna: följsamhet, arbetsbörda och tid, kommunikation och kunskap, utförandet av hygienrutiner och interventioner. Slutsats: Följsamheten till hygienrutiner var varierande. Faktorer påverkade följsamheten. Kunskap var en faktor som hade stor påverkan. Interventioner för att förbättra följsamheten hade betydelse.

Introduktion/Bakgrund: Perifer venkateter [PVK] utgör en risk för infektion. Den här litteraturstudien fokuserar på sjuksköterskans preventiva insatser och arbetssätt för att förhindra infektion relaterat till perifer venkateter. Syfte: Undersöka åtgärder som sjuksköterskor kan vidta för att förhindra infektion relaterad till perifer venkateter. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Polit & Beck:s (2021) niostegsmodell med originalartiklar hämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna granskades enligt SBU:s granskningsmallar. Resultat: Positiv effekt mot infektion och komplikation kunde konstateras efter implementation av åtgärder gällande aseptik, handhavande och följsamhet till riktlinjer. Slutsats: Ansvaret för infektionsprevention ligger på hela vårdkedjan. Sjuksköterskan ska ha ett aseptiskt förhållningssätt, tänka på lämplig placering av PVK samt utöva adekvat handhavande. Organisation och arbetsgivare ska tillförse utbildning och träning i PVK-sättning för sjuksköterskor.

Bakgrund: Varje år drabbas ett stort antal patienter av någon form av undvikbar vårdrelaterad infektion (VRI). Forskning har visat ett tydligt samband mellan vårdpersonalens följsamhet till riktlinjerna för handhygien och antalet VRI, vilket tyder på att hög grad av följsamhet är grundläggande för att förhindra vårdrelaterade infektioner. Ändå finns problem med smittspridning på sjukhus och personal som inte följer rutinerna för korrekt handhygien. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vad som påverkar deras följsamhet till basal handhygien i sjukhusvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Tio kvalitativa artiklar söktes fram i PubMed och CINAHL och analyserades med hjälp av Fribergs metod för analys av kvalitativ forskning. Resultat: Fyra teman och tio underteman identifierades. De vanligast förekommande orsakerna till bristande följsamhet var otillräcklig tillgång till hygienfaciliteter, hög arbetsbelastning, brist på goda förebilder och hierarkiska strukturer på arbetsplatsen. Slutsats: För god följsamhet till basal handhygien krävs fysisk tillgång till hygienfaciliteter vilket är en brist på vissa sjukhus. Det krävs även ledare och goda förebilder som tydliggör vikten av god handhygien för medarbetarna samt ger återkoppling på följsamheten. Arbetsgrupper där man kan tala öppet om handhygien är främjande för följsamheten medan hierarkiska strukturer och hög arbetsbelastning är hämmande.

Inledning: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett stort samhällsproblem, inte bara i Sverige utan även internationellt. Vårdrelaterade infektioner orsakar ett stort lidande för patienter är en stor belastning på sjukvård och hela välfärdssystemet. Patienter blir sjukare och kräver i högre grad specialiserad vård vilket leder till längre sjukhusvistelser. Radiologiska avdelningar tar emot patienter med olika sjukdomsbilder från alla samhällsgrupper, kön och åldrar. Patienter kommer både hemifrån samt från sjukhusens alla avdelningar. Radiologin har fått en allt centralare roll inom vården och allt fler diagnoser ställs med hjälp av radiografin. Ett allt högre patientflöde passerar därför röntgen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva åtgärder, som främjar sjukvårdspersonals handhygien, för att minska VRI. Metod: Denna studie utfördes som allmän litteraturöversikt. Databaserna Cinahl och PubMed användes till att finna artiklar som kvalitetsgranskades samt analyserades. Studien innehåller tio vetenskapliga kvantitativa artiklar som svarade på studiens syfte. Resultat: Genom dataanalysen skapades tre beskrivande kategorier: tekniska hjälpmedel och feedback, tvätteknik samt utbildning. Under varje kategori presenterades olika faktorer som kan främja vårdpersonals handhygien. Slutsats: Vårdpersonals handhygien går att förbättra med enkla åtgärder så som utbildning, information, handtvätt och feedback. God handhygienen kan konstateras vara en färskvara som frekvent måste underhållas för att vidhålla goda nivåer.

Bakgrund Vårdrelaterade infektioner är en vanligt förekommande vårdskada, som orsakar stora kostnader för samhället och lidande för den enskilde patienten. Riktlinjer finns till för att skapa en säker vård, som undviker vårdrelaterade infektioner och sjuksköterskan har ett professionellt ansvar i att följa riktlinjerna. Syfte Syftet var att belysa faktorer av betydelse för implementeringen av riktlinjer om säker vård för sjuksköterskans omvårdnad vid vårdrelaterade infektioner inom slutenvården. Metod Som metod genomfördes en allmän litteraturöversikt. 15 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed och en manuellt sökt vetenskaplig artikel bearbetades och analyserades. Resultat I resultatet framkom tre huvudkategorier och en underkategori som besvarade syftet. Den första kategorin belyste hur sjuksköterskan genom utbildning inom infektionskontroll, kan följa riktlinjer. Kommunikationen som en underkategori belyste verktyg för att bibehålla information från utbildningarna. Den andra huvudkategorin belyste ledarskapet och samarbete i team. Den tredje huvudkategorin belyste återkoppling på olika nivåer, men den återkoppling som berör sjuksköterskan var mellan kollegor. Slutsats Slutsatsen blev att utbildning inom infektionskontroll, ledarskap och samarbete i team, återkoppling, samt underkategorin kommunikation, var olika faktorer av betydelse för implementering av riktlinjer inom säker vård för prevention av VRI inom slutenvården. Den enskilda sjuksköterskan kan inte implementera riktlinjer, utan dessa implementeras på organisationsnivå. Men sjuksköterskan ska följa riktlinjerna som implementerats och använda dessa i omvårdnaden. Sjuksköterskan behöver enligt resultatet återkommande utbildning i infektionskontroll, visa ledarskap och samarbete i team, samt ge återkoppling mellan kollegor, för att eventuellt kunna bidra till en säkrare vård och undvika VRI.

Vårdrelaterade infektioner är en av de största säkerhetsriskerna inom sjukvården och drabbar patienterna. Att drabbas av detta leder till stora kostnader för sjukvården men även stort lidande för patienten med smärtor och många behandlingar som följd. Operationsrummet är en speciell vårdmiljö med en unik infektionsprevention som ställer höga krav på operationsteamets medlemmar. Det är av vikt att personalens följsamhet till basala hygienrutiner är korrekt utifrån de riktlinjer som finns för att patienter inte ska drabbas av en vårdrelaterad infektion utan återfå hälsan efter sin operation. Syftet var att belysa riktlinjer och faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner hos vårdpersonal i operationsrummets vårdmiljö. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL och totalt inkluderades 16 stycken vetenskapliga original artiklar publicerade mellan 2008–2018 i resultatet. Resultatet visade att följsamhet till riktlinjerna gällande hygienrutiner var låg i operationsrummet av den vårdpersonal som inte ingick i den direkta kirurgiska operationen. Faktorer till den låga följsamheten av riktlinjerna har sammanställts inom olika kategorier. Dessa är att vårdpersonalens kunskap om basala hygienrutiner var bristfälliga, tillämpning av handhygien utfördes inte utifrån WHO:s fem moment inom handhygien, användning av osterila handskar utfördes utan strukturerad rutin som att desinfektera händerna före samt efter användning. Resultatet visade också att beteenden och attityder till handhygien kan förändras efter utbildning i basala hygienrutiner. Slutsatsen är att följsamheten till basala hygienrutiner i operationsrummet var otillräcklig. En patientsäker omvårdnad bygger på goda kunskaper hos vårdpersonalen om faktorer som påverkar basala hygienrutiner och det är av största vikt att dessa kunskaper tillämpas i det preventiva arbetet mot vårdrelaterade infektioner.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner definieras enligt Socialstyrelsen som en ”Infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning”. Konsekvenserna av vårdrelaterade infektioner blir förlängda vårdtider, ett ökat lidande samt ökade kostnader för sjukvården. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i prevention och kontroll av vårdrelaterade infektioner då det är sjuksköterskan som arbetar närmast patienten. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevda erfarenheter av prevention av vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturstudie baserad på Fribergs metodbeskrivning. Litteraturstudien omfattar nio kvalitativa artiklar och en artikel med mixad design. Litteratursökningarna gjordes i två olika databaser, Cinahl och PubMed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall samt analyserades utifrån Friberg. Resultat: Sjuksköterskans erfarenhet beskrivs genom det övergripande temat skydda patienterna. Som i sin tur utgörs av tre teman, kunskap, tillgänglighet och att vara steget före. Därefter delades de tre teman in i fem subteman, personalens kunskap, patient och närståendes kunskap, handhygien och material, tidsbrist, identifiera risker hos patienter och skydda sig själv. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att kunskap är av stor vikt gällande förebyggandet av vårdrelaterade infektioner, deras egna kunskap likaså patienternas. Handhygien visade sig vara en betydande handling för prevention av vårdrelaterade infektioner. Sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist ledde till stressiga situationer som resulterade i ett sämre genomförande av de preventiva åtgärderna.

BAKGRUND Handhygien innebär handtvätt samt användning av handdesinfektionsmedel för att få bort smuts och mikroorganismer från händer. Vidare innebär basal handhygien riktlinjer och rutiner för skötsel av handtvätt och användning av handdesinfektionsmedel inom hälsooch sjukvården. Riktlinjerna och rutinerna ska tillämpas av hälso- och sjukvårdspersonal inom all hälso- och sjukvård världen över. Hälso- och sjukvårdspersonalens förmåga att utföra arbetsuppgifter enligt riktlinjerna är en faktor som påverkar förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett problem för patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården som kan leda till ökat lidande för patienten. SYFTE Syftet med studien var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård. METOD En allmän litteraturöversikt valdes som metod. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Sökorden som användes till litteraturöversikten var “hand hygiene”, “handwashing”, “compliance”, “nurses”, “nursing staff, hospital”, “professional compliance”, och “guideline adherence”. 15 artiklar har inkluderats i resultatet. RESULTAT Huvudfynden från resultatet innefattade en variation av följsamhet till handhygien samt brist på resurser och faciliteter. Hudproblem relaterat till handhygien samt varierande riktlinjer för handhygien, var ytterligare huvudfynd. Resultaten baserades på observations-, enkät- och intervjustudier. SLUTSATS Det finns ingen entydighet kring hur hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård ser ut. Variationen av följsamhet till handhygien visar att WHO:s globala riktlinjer inte lyckas omsättas i praktiken i den mån det behövs. Riktlinjer behöver anpassas för att gynna alla länder oberoende av landets socioekonomiska ställning. Därmed kan patientsäkerheten öka och vårdlidandet minska. Nyckelord: Basal handhygien, Följsamhet, Handhygien, Slutenvård, Vårdrelaterade infektioner.

Bakgrund Vårdrelaterade infektioner är den vanligast förekommande vårdskadan i Sverige och skapar stora problem både på individ- och samhällsnivå. Undersökningar visar att majoriteten av alla vårdrelaterade infektioner kan undvikas, ändå visar framtagen statistik inga tecken på förbättring. Säker vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser och ett centralt begrepp gällande förebyggning av vårdrelaterade infektioner. Vikten av basala hygienrutiner påvisades redan för drygt 200 år sedan, tydliga lagar och förordningar finns att tillgå och sjuksköterskans kompetens- och ansvarsområde finns klart beskrivet. Syfte Syftet var att beskriva orsaker som kan påverka sjuksköterskans förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt som baserades på 17 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och CINAHL och etiska överväganden har gjorts i studierna. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys och bedömdes utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag. Resultat Ett flertal orsaker identifierades i resultatet, såsom individuella, organisatoriska och kollektiva orsaker. Dessa påverkade i olika grad det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Brister i sjuksköterskans ansvar, kunskapsluckor, sjuksköterskans behov av att skydda sig själv, brister i organisationen samt en negativ vårdkultur präglade resultatet. Slutsats Flera olika orsaker leder till att risken för vårdrelaterade infektioner ökar. Sjuksköterskorna verkade inte förstå vikten av förebyggande åtgärder och anledningen till att de finns, utan de var främst ute efter att skydda sig själva. Orsakerna är påverkningsbara och behovet av åtgärder är stort. Genom att medvetandegöra orsakerna som kan påverka det förebyggande arbetet ges möjlighet att sätta in preventiva åtgärder och minska onödiga risker som patienter i dag utsätts för.

Bakgrund I hälso- och sjukvårdslagen förklaras att vården bör upprätthålla en god kvalitet och en god hygienisk standard för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade sårinfektioner står för ett påtagligt lidande för den enskilda patienten och innebär stora kostnader för samhället. Det finns även en tydlig sammankoppling mellan bristande hygienrutiner och ökat antal vårdrelaterade infektioner. En förebyggande åtgärd för att minska antalet vårdrelaterade sårinfektioner är de väl dokumenterade rutiner för såromläggningar som finns utformade. Grundat på detta är det intressant att undersöka hur såromläggningsrutiner och basala hygienrutiner efterföljs. Syfte Syftet var att studera tillämpning av såromläggningsrutiner och basala hygienrutiner i samband med såromläggning vid en ortopedklinik. Metod Som metod för studien valdes en strukturerad observationsstudie med observationsschema. Totalt utfördes 18 observationer. Författarna valde att förhålla sig icke deltagande som observatörer. Resultat Vid observationer av såromläggningsrutiner sågs en hög följsamhet gällande basal hygien, gällande handhygien var följsamheten lägre. En hög följsamhet sågs beträffande användning av handskar och plastförkläde vid patientkontakt. Korrekt rengöring av såret samt upptorkning av omgivande hud observerades mer sällan och det var inte alltid vårdpersonalen valde rätt såromläggningsrutin. I ett flertal moment observerades skillnader mellan yrkesgrupperna. Slutsats Resultat i föreliggande studie återspeglade att följsamheten gällande såromläggningsrutiner och basala hygienrutiner i samband med detta var något lägre än vad tidigare genomförda studier påvisat. Studien visar även på en skillnad mellan undersköterskor och sjuksköterskor gällande delar av de basala hygienrutiner och såromläggningsrutiner. I studien ges förslag på metoder som syftar till att öka vårdpersonalens följsamhet vad gäller rutiner för basala hygienrutiner i samband med såromläggning. Nyckelord sår, såromläggning, basala hygienrutiner, följsamhet, vårdrelaterade infektioner.