Bakgrund  Sedan 1800-talet har handhygienens betydelse för att minska smittspridningen mellan patienter i sjukvården varit känd. Idag finns rutiner och föreskrifter för hur sjuksköterskan ska arbeta på ett vårdhygieniskt sätt, för att minska smittspridningen mellan patienterna som sker via sjuksköterskans händer. Vid bristande följsamhet gällande handhygienrutiner ökar risken för vårdrelaterade infektioner, som i sin tur leder till ökat lidande för patienten och ökade kostnader för sjukvården. En tredjedel av vårdrelaterade infektioner går att förebygga. Trots det insjuknar tio procent av patienterna i akutsjukvården i en vårdrelaterad infektion i Sverige. Syfte Syftet var att beskriva följsamheten samt attityder till rutiner kring handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal i slutenvården. Metod Arbetet är utformat som en litteraturöversikt med strävan efter systematik. I arbetet har 15 granskade artiklar inkluderats från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar var peer reviewed och godkända av en etisk kommitté. Resultat Följsamheten till hygienrutinerna var genomgående låg. Subjektiva åsikter och attityder hos sjuksköterskan och flertalet faktorer påverkade följsamheten. De mest betydande faktorerna var hög arbetsbelastning och tidsbrist. Hygienprogram var en betydande faktor som förbättrade följsamheten till hygienrutinerna.  Slutsats Förbättrad kunskap, kontinuerligt arbete med attityder och tydliga förebilder behövs för en ökad följsamhet. Ett kontinuerligt arbete med hygienrutiner förbättrar följsamheten, exempelvis genom ett hygienprogram. Därför bör ett hygienprogram ständigt vara aktivt på vårdavdelningar.

Effektiv handhygien är av avgörande betydelse för att förebygga smittspridning och vårdrelaterade infektioner (VRI) inom hälso- och sjukvården. Trots att vårdpersonal är ålagda att följa hygienriktlinjer förekommer brister i efterlevnaden. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskan upplevelse till följsamhet av handhygien inom sluten vården. Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på sju kvalitativa och sex artiklar av mixad metod. Tre övergripande teman identifierades under granskningen: ”Förutsättningar till följsamhet är god planering, engagemang och prioritering”, ”Sjuksköterskans individuella ansvar och dess betydelse för följsamt till handhygienen” och ”Förutsättningar för kommunikation av följsamhet till handhygien”. Resultatet visade att VRI berör sjuksköterskan genom professionellt ansvar, personliga värderingar, samvete och moral. Kunskap om betydelsen av handhygien och patientens lidande är en förutsättning för följsamheten. Tidsbrist, distraktioner, glömska och trötthet gör att följsamheten till handhygien ändå brister. En organisation med social sammanhållning och förebilder som motiverar sina medarbetare främjar följsamhet till handhygien. Påminnelser och kommunikation är positivt om det finns ett tillåtande klimat med psykologisk trygghet. Uppmuntran till följsamhet av handhygien och positiv feedback främjar följsamhet mer än förmaningar.

No description available.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem och leder till omfattande patientlidande och kostnader för samhället. God handhygien är det mest grundläggande sättet att förebygga vårdrelaterade infektioner. Det ställs krav på svensk hälso- och sjukvård att vårdmiljön skall främja hälsa och vara av en god hygienisk standard. Som sjuksköterskestudent har man ett ansvar att ta till sig den kunskap som är nödvändig för sin kommande roll som sjuksköterska. Sjuksköterskestudenter upplever dock en osäkerhet på grund av att de saknar kunskap i hygienrutiner skall tillämpas. Syfte: Att belysa sjuksköterskestudenters kunskap och attityder om hygienrutiner samt faktorer som påverkar deras följsamhet. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapligt granskade artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna togs fram i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Dessa analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet sammanfattades i fyra huvudkategorier: Kunskapsläget hos sjuksköterskestudenter, Attityder om infektionsförebyggande åtgärder, Sociala betydelser – Influenser från vårdpersonal och Organisatoriska faktorer. Författarna fann att kunskapen om hygienrutiner hos sjuksköterskestudenter var allmänt låg. Trots detta fanns en positiv attityd bland studenterna som betonade att de ville få tillräcklig kunskap och erfarenheter. De ville inte ha orsakat att någon drabbats av en vårdrelaterad infektion. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Florence Nightingales bok Notes on Nursing och begreppet vårdande. / Background: Healthcare-associated infections are a global problem and leads to sustained patient suffering and costs to society. Satisfactory hand hygiene is the most basic way to prevent health care-associated infections. The requirement for Swedish health care is to create an environment that will promote health and be of clinical hygiene standard. A nursing student has a responsibility to absorb the knowledge that is essential for their future role as a nurse. Nursing students, however, experience an uncertainty of application due to the lack of knowledge of hygiene. Aim: To elucidate nursing students’ knowledge and attitudes about hygiene routines and factors that affects their compliance. Method: A literature review based on twelve peer-reviewed articles with qualitative and quantitative design. The articles were found in the databases Cinahl Complete and PubMed. Further the articles were analysed by using the analysis method of Friberg. Results: The result was summarized in four main categories: Nursing students’ state of knowledge, Attitudes about infection prevention, Social significance - Influences from health care professionals and Organizational factors. The authors found that knowledge about hygiene routines of nursing students was generally low. Despite this, there is a positive attitude among students that emphasizes that they wanted to acquire adequate knowledge and experience. They did not want to be responsible for causing someone a healthcare-associated infection. Discussion: The results were discussed based on Florence Nightingale's book Notes on Nursing and the concept of caring.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) ses som en av de främsta vårdskadorna i världen och beskrivs ge ett enormt lidande för patienten. Basala hygienrutiner började utvecklas redan på 1800-talet och är idag den huvudsakliga åtgärden för att minska VRI. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal har en skyldighet att följa lagar, författningar och riktlinjer så att omvårdnaden av patienter blir patientsäker. Syfte: Var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Metod: En kvantitativ retrospektiv longitudinell studie som byggde på observationer av vårdpersonal samt punkprevalensmätningar av VRI. Resultat: Det sågs en högre följsamhet till basala hygienrutiner hos vårdpersonalen på medicinkliniken. Medicinkliniken hade även en signifikant förbättring av följsamhet till basala hygienrutiner. Båda klinikerna hade en lägre följsamhet till desinfektion av händer före en patientkontakt än efteråt. Studerande hade högre följsamhet än sjuksköterskor och läkare. Medicinkliniken hade som mest 5 (n=43; 11,6%) patienter med en VRI och kirurgkliniken hade som mest 9 (n=63; 14,3%) patienter. Diskussion: Tidigare forskning visar att det är lägre följsamhet till desinfektion av händer före en patientkontakt än efteråt, något som även setts i resultatet. Tidigare forskning tar även upp möjliga orsaker till en låg följsamhet samt verktyg för att skapa en högre följsamhet till basala hygienrutiner / Background: Healthcare-associated infections (HAI) are one of the leading health damage in the world and described provides immense suffering to the patient. Basic hygiene began to develop early in the 1800s and is today the main arrangements for reducing HAI. Nurses and other health care workers has an obligation to comply with laws, regulations and guidelines so that the care of patients become safe. Objective: To investigate the health care workers’ adherence to basic hygiene routines. Method: A quantitative retrospective longitudinal study based on observations of health care workers and point prevalence surveys of HAI. Results: Showed a higher adherence to basic hygiene among health professionals in the medical clinic. Medical clinic had a significant improvement in adherence to basic hygiene. Both clinics had a lower adherence to hand disinfection before a patient contact than afterwards. Students had higher adherence than nurses and doctors. Medical clinic had at most 5 (n = 43, 11.6%) patients with a HAI and surgery clinic had at most 9 (n = 63, 14.3%) patients. Discussion: Past research shows that there is less adherence to hand disinfection before a patient contact then afterwards, which is also shown in the result. Previous research also mentions possible causes of a low adherence and tool to create a higher adherence to basic hygiene.

Sjuksköterskestudenters erfarenheter av följsamhet till hygienrutiner vid insättning av kvarliggande kateter via urinröret Fredrik Persson Ola Robertsson Sammanfattning  Bakgrund: Infektioner relaterade till behandling med urinkateter är en av de vanligaste bakomliggande orsakerna till vårdskada och bedöms därför vara ett stort problem, såväl internationellt som i Sverige. Insättning av kvarliggande kateter via urinröret är en omvårdnadshandling och därför är det sjuksköterskan som ansvarar för insättningen. Samtidigt är säker vård en av sjuksköterskans kärnkompetenser och handlar om att säkerställa en hög patientsäkerhet. I vårdhandboken finns riktlinjer för insättning av kvarliggande kateter via urinröret, som är baserade på forskning och evidens. Däremot finns det begränsat med forskning av hur sådana riktlinjer efterlevs av både vårdpersonal och sjuksköterskestudenter.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av följsamhet till hygienrutiner vid insättning av kvarliggande kateter via urinröret under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskestudenter från termin fyra och sex vid Blekinge Tekniska Högskola genomfördes. Innehållsanalysen skedde manifest i enlighet med Lundman och Hällgren Graneheims metod.  Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskestudenterna hade erfarenheter av både god följsamhet och bristande följsamhet till hygienrutiner vid insättning av kvarliggande kateter via urinröret. Analysen resulterade i följande sex kategorier: att tillämpa basala hygienrutiner, att tillämpa vårdhandbokens föreskrifter, att tillämpa steril metod, att tillämpa ren metod, att hygienrutiner inte tillämpas vid enskilda förberedande moment samt att kontaminera katetern vid insättning. Slutsats: Det konstaterades att flera av sjuksköterskestudenterna hade erfarenheter av bristande följsamhet vilket kan leda till att patienten drabbas av vårdskada. Samtidigt fanns flera erfarenheter som beskrev hur en steril metod tillämpades där den kvarliggande urinkateterns sterilitet bevarades. Utifrån detta ses ett behov av förbättringsarbete samt ytterligare forskning. Nyckelord: hygienrutiner, intervjustudie, KAD, kvarliggande kateter via urinröret, sjuksköterskestudent, säker vård, vårdrelaterade infektioner

Att inte beakta städ- och hygienföreskrifter kan leda till ett onödigt vårdlidande för patienten genom överföring av mikroorganismer från kontaktytor. Studier har visat på att kontaktytor kan fungera som en reservoar för mikroorganismer samt att överlevnaden kan vara från timmar till månader. Överförs mikroorganismer från kontaktytor till patient kan detta leda till vårdrelaterade infektioner som i sig kan leda till invasiva kirurgiska ingrepp och i värsta fall till döden. Det finns metoder och föreskrifter för att begränsa denna smittspridning men följsamheten är låg. Den prehospitala vårdmiljön är en utsatt miljö när det gäller smittspridning och exponering av mikroorganismer. Internationella studier gjorda i ambulanser har visat på oönskad tillväxt av mikroorganismer. Det saknas dock svenska studier som utfört odlingar på kontaktytor i ambulansmiljö. Syftet med denna studie är att undersöka mängden bakteriekolonier på kontaktytor i ambulanser och vårdarnas uppfattning av städrutiner och utsatta kontaktytor. I studien ingår åtta ambulanser från två distrikt. I varje ambulans togs odlingar på fyra utvalda kontaktytor. Odlingarna genomfördes med kontaktplattor vilka kan påvisa antalet bakteriekolonier på odlad yta. Kontaktplattorna analyserades av mikrobiologen på Södra Älvsborgs Sjukhus. Livsmedelsverkets gränsvärden för renlighet utgör studiens referensram. Studien utgörs även av ett frågeformulär vars syfte är att beskriva vårdarnas uppfattningar om städ- och hygienrutiner. Vårdarnas svar har delvis kompletterat kvantitativ data från mätningarna. Resultatet påvisar att flertalet av de undersökta kontaktytorna i ambulanserna är orena. Ingen klar skillnad kan dock påvisas mellan de två ambulansdistrikten. Det framkom att ratten och skrivstödet var de ytor som innehöll mest bakteriekolonier. Endast tre odlingar visar på ett godtagbart resultat. Vårdarnas uppfattning är att båren är den mest utsatta ytan, därefter kom ratten. Slutsatsen är att ambulansen är en oren vårdmiljö vilket innebär en källa till vårdrelaterade infektioner vilket kan medföra ohälsa för patienter och leda till ett onödigt vårdlidande. Ambulanssjukvården behöver se över sina städrutiner av ambulanserna för att de inte ska utgöra en risk för smittspridning. Speciellt ratten är en yta som ska beaktas vid städning. Vårdarna uppfattar att ratten är kontaminerad, ändå vidtas inga speciella städåtgärder. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Bakgrund: Socialstyrelsens basala hygienrutiner och främst handhygien är en viktig och grundläggande del av sjuksköterskans arbete inom hälso- och sjukvården. Korrekt utförande av rutinerna skapar minskad smittspridning som ska minska VRI som idag är den främsta orsaken till skada inom hälso- och sjukvården. VRI leder till ett ökat lidande för patienten, förlängd vårdtid och stora kostnader. En av sjuksköterskans uppgifter är att förebygga sjukdom genom att exempelvis tillämpa handhygien. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka faktorer som orsakar bristande följsamhet av handhygien hos sjuksköterskor. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt med kvantitativt och kvalitativt ansats. Tolv vetenskapliga artiklar har analyserats. Fokus på analysen av artiklarna ligger till grund i en analys på fem steg. Resultat: Resultatet visar olika faktorer som leder till bristande följsamhet av handhygien. Personliga faktorer kan sjuksköterskan påverka, som sin attityd, sin kunskap och sin roll som förebild. Organisatoriska faktorer däremot, som hinder i vårdmiljön, kontinuerlig utbildning och brist på tid är svårare för sjuksköterskan att förändra. Slutsats: Olika faktorer påverkar sjuksköterskans följsamhet av handhygienrutiner. Idag förekommer VRI i stor utsträckning och det krävs en förståelse från sjuksköterskan angående dessa faktorer för att förbättra det preventiva arbetet mot VRI. / Background: Swedish basal hygiene routines are an important and essential part of the healthcare. Correct execution of the routines creates a decline in proliferation of contagions which will shrink the number of HAI which today is the foremost reason of damage in the healthcare. HAI leads to an increase of suffering for the patient, extended nursing time and costs. The nurses primary task is to prevent disease through the usage of hand hygiene. Aim: Factors causing lack of hand hygiene among nurses. Method: A descriptive literature review with results from 12 scientific articles. Articles were analysed with a five-stage model. Results: This bachelor thesis result displays different factors which contributes to deficient use of hand hygiene. The nurse can affect the personal factors, like their attitude, knowledge and their ideal to be a role model. However organizational factors like hindrance in the healthcare environment, lack of continuous education and time constraints are harder for the nurse to affect. Conclusion: Different factors are causing lack of hand hygiene among nurses. Today HAI occurs at a large scale and its demands certain understanding from the nurse regarding these factors in order to improve preventive work against HAI.

Bakgrund: Trots tydliga föreskrifter om basala hygienrutiner följs dessa inte alltid av personal på vårdavdelningar. Studier visar att orsaken till detta beror på olika faktorer. Syfte: Att undersöka kunskapen om, samt följsamheten till Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner hos undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Metod: En kvantitativ studie med deskriptiv och jämförande design. Datainsamlingen skedde med hjälp av ett observationsprotokoll samt en enkätundersökning. Antal medverkande i observationsmomentet var 93 deltagare respektive 81 i enkätundersökningen.  Data analyserades med ANOVA samt deskriptivt statistik. Resultat: Samtliga professioner hade relativt god kunskap gällande kunskapsfrågorna samt ansåg att kunskap är viktigt. Bristande kunskaper sågs gällande handdesinfektion samt regler för naglar och armbandsur. Gällande arbetskläder och håruppsättning var följsamheten god bland samtliga professioner. Gällande följsamheten i patientnära kontakt var följsamheten relativt god men skillnader inom olika områden kunde ses. Tidspress och placering av hygienprodukter visades påverka hur följsamheten sköts. Slutsats: Studien visar att följsamheten till de basala hygienrutinerna i helhet är relativt god bland professionerna. Dock ses brister vilket tyder på att kunskapen är otillräcklig. Ökad kunskap och förbättrad följsamhet kan leda till kortare vårdtider, minskat antal vårdrelaterade infektioner samt en ökad patientsäkerhet. / Background: Despite clear basic hygiene rules, the adherence is poor among healthcare workers. Previous studies have shown that this depends on several factors. Aim: To examine certified nursing assistants´, registered nurses´ and doctors´ knowledge and adherence of the basic hygiene rules at a teaching hospital in central Sweden. Method: A quantitative study with descriptive and comparative design was chosen. The data was collected using an observation protocol and a questionnaire. Number of participants in the observation was 93 persons and 81 persons in the questionnaire. The data was analyzed using ANOVA and descriptive statistics. Results: All participants had relatively good knowledge regarding the basic hygiene rules and they found the subject important. Lack of knowledge was seen regarding the use of hand disinfectants and in the use of wristwatches and rules for nails. Regarding rules for clothes and hair, adherence was good to the basic hygiene rules among all participants. In contact with the patient, adherence was relatively good. Time pressure and placement of hygiene products have been shown to affect compliance. Conclusion: The overall result shows that adherence to the basic hygiene rules is relatively high among all professions. Faults were seen due to lack of knowledge. Increased knowledge and improved adherence to the basic hygiene rules can result in shorter hospitalization, decreased nosocomial infections and increased patient safety.

Syfte: Att genom vetenskaplig litteratur beskriva vilka metoder och instrument somanvänds inom hälso- och sjukvård för att mäta följsamheten tillhygienföreskrifter.Metod: Föreliggande studie har genomförts som en litteraturöversikt. Artiklar söktes viaCinahl, PubMed och Web Of Science.Resultat: Resultatet grundar sig på 14 artiklar. Fem kategorier av metoder beskrevs, medtio tillhörande instrument. I tio av studierna användes manuell observation sommätmetod. Två studier tog upp provtagning på ytor (ATP-mätning) för attutvärdera städrutiner. Även elektronisk observation, självskattning samt intervjubeskrevs. Instrumenten som beskrevs var fyra typer av observationsformulär, tvåtyper av ATP-mätare, två typer av enheter som registrerar elektroniska signaler,ett intervjuformulär samt ett självskattningsformulär.Slutsats: Att mäta följsamheten till hygienregler behöver inte vara svårt eller kostsamt,men kan hjälpa oss i arbetet mot en högre patientsäkerhet. Mätningar kan ge ossen bild av våra svaga punkter i följsamhet till hygienregler. I och med attsynliggöra svagheterna kan vi också arbeta med att förbättra dem.