Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns lekar som förskollärare upplever som problematiska, icke önskvärda eller rent av förbjuder i sin verksamhet, vilka regler som finns för lek i deras verksamhet, samt vilka diskurser kring lek i förskolan som ligger till grund för dessa uppfattningar. Vi vill även undersöka hur förskollärarna själva ser på hur faktorer som genus och egna lekerfarenheter i barndomen har påverkat deras synsätt. Metoden för studien är enskilda intervjuer av semistrukturerad karaktär, samt analys av respondenternas utsagor utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv. Studiens resultat visar att det bland de intervjuade förskollärarna finns föreställningar om lek som bygger på diskurser om lek som lärande, utveckling och bearbetning. När det gäller reglering av lek så ges här uttryck för ståndpunkter som vilar på diskurser om att leken ska vara säker och bygga på samtycke och ömsesidighet mellan de som leker och att ingen får bli kränkt. En slutsats av studien är att det inom svensk förskoleverksamhet både existerar förhållningssätt om totalförbud mot vissa typer av lekar, till exempel vapenlek, men även förhållningssätt som accepterar sådana lekar. En annan slutsats är att pedagoger i förskolan kan uppleva att den pedagogiska miljön begränsar deras möjligheter att tillåta vissa typer av lekar.

Syftet med denna kvalitativa studie är att synliggöra hur man som förskollärare och/eller förälder kan förstå och hantera barns krigs- och vapenlekande. Genom samtal med åtta föräldrar och sex pedagoger om barndom, barn och krigs- och vapenlekar vill vi, ur ett barndomssociologiskt perspektiv jämföra och problematisera dessa vuxnas tankar och erfarenheter med forskarnas teorier om barn, barndom och lek. I analyskapitlet framkommer två generella ståndpunkter både bland föräldrar och pedagoger och vi kan se tydliga likheter mellan föräldradiskussion 1 och pedagogdiskussion 1 samt mellan föräldradiskussion 2 och pedagogdiskussion 2 där det ena paret av dessa ställer sig mer kritiska till krigs- och vapenlekar än de andra grupperna.Trots de olika ståndpunkterna har alla fyra grupperna många liknande tankar. Det framkommer dock skillnader i vilken värdering dessa tankar tillskrivs. Exempelvis är alla överens om att barnen bara leker men antingen för att de inte förstår allvaret i leken eller för att leken inte är speciellt farlig och kan liknas vid vilken annan rollek som helst.