Uppsatsens syfte är att belysa kursplaners och lärarattityders påverkan på andraspråkslärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen. Frågeställningarna är uppdelade i utifrån syftets två aspekter och är formulerade på följande sätt: Hur påverkar kursplaner lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? samt Hur påverkar lärarattityder lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? Undersökningen består av en surveyundersökning och materialet samlades in genom en webb-baserad enkät. Totalt besvarades enkäten av 58 svenska som andraspråkslärare varav 15 har utbildning för arbete mot grundskolan, 16 för högstadiet, 14 för gymnasiet och 13 för SFI (svenska för invandrare). Materialet redovisas i enlighet med statistiska konventioner och analys i form av ANOVA (Analysis of Variance) och Pearsonkorrelationer. Resultatet gällande kursplaners influens visar att det inte finns någon påvisbar skillnad mellan lärargrupperna: grundskol-, högstadie-, gymnasie- och SFI-lärarna gällande deras medvetna påverkan på elevers dialektanvändning och undervisning om dialekter i klassrummet. Resultatet för lärarattityders influens visar att det finns ett statistiskt samband mellan lärarnas positiva inställning till elevers dialektanvändning och lärarnas medvetna påverkan på elevers dialektanvändning. Slutsatserna utifrån undersökningen är att kursplaner inte påverkar lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen samt att lärare som är positivt inställda till dialekter medvetet försöker påverka elevers dialektanvändning.

The aim of this study is to analyse the presentation of different kinds of language varieties in four different workbooks used in the course Svenska 1 in upper secondary schools in Sweden. The different language variations and their connections to prestige and power regarding language use were also analysed through a thematic content analysis. The research is based on qualitative and quantitative analyses of the workbooks, where words and factual text are examined. The results show that language varieties have been separated more from the subject of correctness in language and therefore show an accepting discourse towards different language varieties. Language varieties still have only a small part in the overall education of the course Svenska 1.

Disputats. Universität Hohenheim, 2004. / Haves kun i elektronisk udg.

The aim of this study is to investigate teachers’ attitudes and approaches to linguistic varieties in teaching and also to find out how they are represented in the classroom. The study was made from a sociolinguistic perspective. The study includes the methods, interviews and observations. The methods are used to investigate attitudes towards and teachers‘ approach to different varieties in the language. Furthermore the aim is to create an image of how the language varieties takes expression in teaching situations. The results of the study proves a mostly positive attitudes towards varieties in spoken language. The study also shows occasions when the varieties are seen as something negative, and some occasions where the correct way of using language are more preferably. A part of this study was to investigate different generations perspective of spoken language, which is presented and discussed. The outcome was something else then the hypothesis. The respondents of this investigation are connecting the concepts “youth language” and “bad language”. They also emphasizes that swearing is increasing in school. However, they point out, that the early years of primary school is relatively liberated from the bad language and that an increase occurs at the transition to middle school. The study also includes how teachers are working with language switching and appreciation of different variates. / Syftet med examensarbetet är att undersöka attityder och förhållningsätt till olika talspråkliga varieteter och hur de representeras i klassrummet. Arbetet tar avstamp utifrån ett sociolingvistiskt perspektiv. Metoder som används i arbetet är intervju samt observation. Metoderna används för att undersöka attityder, synen och lärarnas förhållningssätt till olika varieteter i språket samt för att skapa en bild av hur undervisningssituationer ser ut i praktiken. Resultaten i studien påvisar en övervägande positiv syn gentemot varieteter i talat språk. Studien identifierar dock tillfällen då dessa varieteter uppfattas som negativt och standardspråket framställs som det korrekta språkbruket. Ett av studien teman behandlar skillnader mellan olika generationers syn på språkbruket, vilket diskuteras och presenteras. Hypotesen att det skulle uppkomma stora skillnader visade sig få ett annat utfall. Deltagarna i studien sammanlänkar begreppen ungdomsspråk och svordomar. Vidare så framhäver de att svordomar har ökat i skolan. De poängterar dock att lågstadiet är relativt befriad från det fula språket och att en ökning sker vid övergången till mellanstadiet. Studiens resultat visar även metoder och arbetssätt som lärare använder sig av i sin undervisning vilka grundar sig i språkväxling och uppskattning av olika talspråkliga varieteter. Studien diskuterar slutligen teman av språknormativ karaktär.

Syftet med min magisteruppsats är att undersöka om arabisktalande tolkanvändare och tolkar tycker att skillnaden mellan arabiska varieteter kan påverka kommunikationen mellan dem under det tolkade samtalet eller inte. Studien är begränsad för att bara fokusera på de två samtalsparternas bedömning och uppfattning av varietetsskillnad. Enkätundersökning användes som metod, där enkäten vänder sig till de nämnda två grupperna, för att ta reda på vad samtalsparterna själva tycker om påverkan av varietetsskillnaderna. Resultatet visade att tolkarna och de arabisktalande tolkanvändarna inte har samma bedömning och uppfattning om påverkan av varietetsskillnad. Det visade också att både tolkar och arabisktalande tolkanvändare anser att varietetsskillnad kan påverka kommunikationen mellan dem och att påverkan är variabel, för att den beror på varietetsskillnad, dvs. den kan ökas och minskas parallellt enligt varietetsskillnad. / The aim of my master thesis is to investigate whether the Arabic-speakers users of the interpreter and interpreters think that the difference between Arabic varieties can affect the communication between them during the interpreted conversation or not. The study is limited to focus only on the evaluation and understanding of these two conversation-parties. I used the questionnaire as a method, where it addressed to the same mentioned two groups, to find out what the interlocutors think about the effect of the varieties-difference. The results of the analysis showed that the Arabic-speakers users of the interpreter and interpreters do not have the same evaluation and understanding for the difference between varieties. It also showed that both the Arabic-speakers users of the interpreter and interpreters consider that the difference between the varieties can affect the communication between them and that effect is variable, because it depends on the difference between the varieties, i.e. it can be increased and decreased in parallel way according to the varieties-difference.

Disputats. Rheinische Friedrick-Wilhelms-Universität, 2001. / Haves kun i elektronisk udg.

In this bachelor's thesis we will enter the world of projective geometry and algebraic geometry. The main part of this thesis focuses on describing projective spaces and their properties. We use the gained knowledge of projective spaces to then study projective varieties, algebraic geometry and Bézouts theorem.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur det samiska språkets synliggörs i svenska texter om samiskt samhällsliv utifrån en innehållsanalys av de samiska ord och fraser som finns i några uppslagsverk och standardverk om samiskt samhällsliv mellan åren 1885 och 1996. Dels undersöktes vilka tematiska grupper av ord som fanns i materialet och dels undersöktes de olika samiska varieteternas synlighet vid de samiska orden och fraserna. Undersökningen visar att de samiska ord som syns genomgående i alla verk främst kan kategoriseras inom Förvaring och mat. Undersökningen visar också att vid de flesta samiska ord och fraser saknas information om samisk varietet, men att detta förändras i den yngsta uppslagsboken från 1996. Den varietet som syns mest är nordsamiska, både till vilka ord som valts ut och till att samisk varietet skrivs ut.

Syftet med den här uppsatsen är att visa på komplexiteten som de språkliga varieteterna utgör genom ett specifikt läkar-patientsamtal och hur tolken och de övriga deltagarna hanterar detta. Den teoretiska ansatsen är inspirerad av diskursanalys och bygger på mikroanalyser av transkriberade samtalsutdrag. Materialet består av ett autentiskt ljudinspelat samtal mellan en svensktalande läkare och en patient som talar dari med inslag av hazāragi och som tolkas av en persisktalande tolk. Det inspelade samtalet har transkriberats, översatts och analyserats på mikronivå med fokus på tolkens språkliga utmaningar. Utmaningarna har delats upp i en del som har att göra med patientens dari och den del som har att göra med läkarens svenska. De språkligt motiverade utmaningarna som tolken möter visar sig komma från båda samtalsdeltagarna, det vill säga både patientens dari med hazāragi-inslag och läkarens svenska med ofta långa resonemang. Utmaningarna ter sig olika och tolken har olika strategier för att hantera dem.