The fashion industry in Kenya is slowly growing. The middleclass is getting bigger and theinterest for fashion among these consumers is increasing. One major problem for the growthof the industry is the extensive second hand trade, which has given several problematicaffects. The textile production has almost disappeared, the western influences are evident andthe consumer’s price sensitivity is prominent.The aim of this thesis is, by conducting a field study; to qualitative examine how to develop astrong domestic fashion brand on the Kenyan market and to give a foundation for a brandingstrategy for people involved within fashion in Kenya. Some of the major findings for thisthesis are; the excessive second hand trade and its negative affect on the domestic fashionindustry, the less developed fashion environment, the growing interest for fashion amongKenyan consumers and the low credibility the consumers have for domestic brands. / Program: Textilekonomutbildningen

Dagens konsument exponeras dagligen av en stor mängd reklambudskap. Här spelar företags varumärke en viktig roll. Varumärket fungerar som en identitetsbärare och ger företaget en möjlighet att sticka ut på marknaden. Lyckad marknadskommunikation skapar konkurrensfördelar och resulterar i goda relationer till kunden. Varumärket är en samling tankar, känslor och åsikter som kanaliseras i en både medveten och omedveten förväntan på en produkt eller tjänst. Konsumenter är mycket medvetna och håller sig aktivt uppdaterade samtidigt som de sällan är särskilt lojala. Detta resulterar i att det är mycket viktigt att ladda varumärket med positiva associationer och förtroende. Idag är det allt viktigare att finna nya och kreativa kommunikationsvägar för att få en strak roll på marknaden samt att kunna göra konsumenten delaktig. I detta sammanhang blir de sociala medierna allt viktigare då man där kan skapa en bra och fungerande tvåvägskommunikation på ett kostnadseffektivt sätt.Vi har undersökt olika vägar för mindre företag att skapa en identitet på marknaden och på ett kreativt sätt kommunicera med konsumenten. Tillsammans med företaget LL1903, beläget i Lysekil, har vi lokaliserat fram olika problem som kan finnas för mindre företag. Med hjälp av en rad olika butiker har vi samlat tankar och idéer som på olika sätt kan användas i företags marknadsföring.Vi har kommit fram till att det inte finns en lösning på problemet utan man måste se till sin marknad och hur man byggt sin målgrupp. Det är viktigt att vara konsekvent och tro på sin idé samtidigt som man måste vara beredd att tänja på vissa gränser för att nå ut med sitt budskap. Man måste finna den kommunikationskanal som passar bäst efter förutsättningar som företaget har sett utifrån målgrupp, marknad och ekonomi. Vilket innebär att företag inte får vara rädda för att investera tid i att lära sig nya tekniker samt att använda innovativa och obeprövade kanaler. Vår slutsats bygger på att vi samlat en rad olika idéer som vi önskar ska väcka inspiration för mindre företag i deras arbete med marknadsföring och varumärkesbyggande.Today's consumers are daily exposed to a large amount of different kinds of advertising. The brand has an important role in this context. The brand acts as an identity platform, giving the company an opportunity to stand out on the market. Successful marketing communication gives competitive advantage and results in a good relationship with the customer. The brand is a collection of thoughts, feelings and opinions that are channeled into both conscious and unconscious expectations of a product or service. Consumers today are very aware and remain actively updated while they are seldom loyal. As a result, it is very important to fill the brand with positive associations and trust. Today it is more important to find new and creative ways of communication to get advantage, and to make the consumer involved. In this context, the social networks become more important in order to create a two-way communication in a cost-effective manner.We have investigated different ways for small businesses to create an identity in the market and in a creative way communicate with consumers. Together with the company LL1903, located in Lysekil, we have recognized various problems that may exist for smaller companies. By meeting a variety of stores, we have collected thoughts and ideas in various ways that can be used in corporate marketing. We have come to the conclusion that there is not just one single solution to the problem. Instead you need to study the market and how you have built the audience. It is important to be consistent and believe in your idea while you must be prepared to push the limits to get your message known. You must find the communication channel that best serve the company seen from the target, market and economy. This means that companies must not be afraid to invest time in learning new techniques and to use innovative and untried channels. Our conclusion is based on what we have collected, a variety of ideas that we hope will bring inspiration to small businesses in their efforts in marketing and brand building. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Detta är en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i Borås. Denna studie är inriktad på hur internationella investerare inom kulturella och kreativa näringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa näringar skiljer sig från hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptäckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som är inriktade på att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa näringar. I studien används Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgår från deras arbetssätt med att attrahera investerare till staden. Studien baserades på två befintliga modeller för traditionell attraktion av investerare. De befintliga modellerna förändrades utifrån empiri samt litteratur kring varumärkesbyggande och kulturella och kreativa näringar. Resultatet blev en modell som vi tagit fram för att attrahera internationella investerare inom kulturella och kreativa näringar.

<p>Kulturen har i dagens samhälle växt sig allt starkare och ett exempel på det är införandet av evenemanget Europas kulturhuvudstad i mitten på 1980-talet. Under de cirka tjugo år som gått sedan detta infördes har arrangemanget växt sig större och större från år till år. År 2014 är det Sveriges och Lettlands tur att ta hand om detta evenemang och i Sverige finns redan nu fyra kandiderande städer: Umeå, Lund, Gävle och Kalmarregionen.</p><p>Problemformuleringen i uppsatsen är vad de kandiderande städerna gör för att bli nominerade som Sveriges kulturhuvudstad utifrån en strategisk marknadsplan och varumärkesbyggande åtgärder. Syftet som ställdes upp var: att skapa en förståelse för att sedan jämföra de svenska städer som hittills har uppgett att de kommer att kandidera och att ta reda på hur de ansvariga i respektive stad tänker och agerar i inledningsfasen av denna satsning. Syftet utgick från projektledarnas synvinkel och därmed togs ett projektledarperspektiv. Det jag har undersökt är hur dessa personer tänker och agerar i inledningsfasen utifrån en hermeneutisk kunskapssyn. Angreppssättet utgick från den gyllene medelvägen och det samlades in kvalitativa data från tre intervjuer med projektledarna från Umeå, Kalmarregionen och Gävle. Eftersom Lund inte ville ställa upp på en intervju har agerandet från deras satsning hämtats från sekundärkällor.</p><p>Den teoretiska referensramen har utgått från marknadsföring och varumärkesbyggande av platser tillsammans med en strategisk marknadsplan. Utöver detta har den också kompletterats med utvärderingar från tidigare kulturhuvudstäder. Framförallt varumärkesbyggande av platser är ett ämne som är relativt nytt vilket gjorde att jag såg möjligheter att tillföra nya aspekter till området. När sedan intervjuguiden utformades baserades den på ovanstående referensram.</p><p>De resultat som framkom var att det finns tydliga ambitioner och en början till utveckling hos samtliga städer när det gäller att använda sig av en strategisk marknadsplan och ett varumärkesbyggande. Detta är dock än så länge underutvecklat och det städerna arbetat med hittills är att arrangera och gå på möten, informationsträffar för att på så sätt skapa en större uppmärksamhet kring arrangemanget. Slutsatserna från uppsatsen var att de kandiderande städernas satsningar liknande varandra i det att man i inledningsfasen fokuserar mycket på att informera och arrangera möten av olika slag. Det finns tankar kring ett varumärkesbyggande och inom detta område har Umeå och Lund kommit längst, dock finns det fortfarande mycket kvar att utveckla. De kandiderande städerna agerar utifrån en strategisk marknadsplan tillsammans med varumärkesbyggandet där mest arbete har lagts ned inom delarna stöd och sökning efter en riktning.</p><p>Utifrån den sammanfattande teoretiska modellen har det också tagits fram en slutgiltig modell som visar på de tre områden som användes i störst utsträckning av de kandi-derande städerna, stöd (samarbeten med organisationer), sökning efter en riktning (utvecklandet av unika kulturella egenskaper) och planen (ansökan). Det framkom att alla dessa om-råden arbetas med samtidigt och att det inte finns någon specifik startpunkt där satsningen bör utgå ifrån. Utifrån vad respondenterna har sagt är det dock troligt att dessa områden kommer att utvecklas mer under de kommande åren innan avgörandet i början av 2010.</p>

<p>Ett företags varumärke kan utgöra en avgörande konkurrensfördel och vara en viktig tillgång för företaget. Mycket fokus, såväl inom forskning som i näringslivet, har traditionellt legat på hur externa kommunikationsverktyg används för att bygga och stärka varumärket. På senare tid har dock personalens, och därmed den interna kommunikationens, betydelse för varumärket fått allt större genomslagskraft. De teorier som står till buds på området fokuserar främst på idealmodeller för hur interna processer bör hanteras på ett optimalt sätt. Författarna till denna uppsats ifrågasätter hur dessa modeller fungerar i en verklig kontext, i en organisation. De misstänker att det finns omständigheter inom organisationen som både hindrar och stödjer det avsedda varumärkesbyggandet. Därför har författarna sökt svar på följande problem:</p><p>Hur hindrar och stödjer en organisation det interna varumärkesbyggandet?</p><p>Författarna har en hermeneutisk kunskapssyn vilket innebär att de inte tror på några absoluta sanningar i den verklighet de studerar, utan de menar att verkligheten är subjektiv och tolkas av de människor som är i den och som studerar den. Därmed har författarna valt en kvalitativ metod, för sin studie, i form av en fallstudie på ett företag som i uppsatsen benämns som Tjänstebolaget. Där har de genomfört intervjuer med frontpersonal såväl som ledande personal för att få en bild av dessa individers uppfattning av verkligheten inom det ämne uppsatsen berör. På så sätt får författarna en förståelse inom sitt forskningsområde och bidrar med ny kunskap som kan prövas och utvecklas av framtida forskning.</p><p>Resultaten visar att de modeller och tillvägagångssätt som tidigare forskning presenterar, om intern kommunikation och internt varumärkesarbete, inte fungerar lika smidigt i verkligheten, som teorierna indikerar. I organisationen finns geografisk spridning, strukturer samt individuella skillnader i motivation och intresse, som hindrar att interna processer fungerar som i teorin. Inom organisationen återfinns dock även omständigheter som underlättar det interna varumärkesbyggandet i form av exempelvis en positiv organisationskultur, personalpolitik, arbetsmiljö samt kommunikativa och engagerade chefer.</p>

<p>Varumärken är något som de flesta människor har någon relation till, då en människa i Sverige dagligen utsätts för cirka 3000 reklambudskap. Brännmärkning av djur är ett av de tidigaste tecknen på varumärkesanvändande. Till en början handlade forskningen kring varumärkesbyggande mest om de materiella delarna, för att under senare år fokusera mer på de immateriella tillgångar ett varumärke innefattar. Den senaste tiden har företag börjat inse vikten av ett starkt varumärke då det bland annat är en stor finansiell tillgång.</p><p>Uppsatsen handlar om hur små företag inom klädbranschen arbetar med sina varumärken. Ämnet ansågs intressant då författarna fann att forskningen kring hur just små företag arbetar var relativt tunn. Uppsatsen har en deduktiv ansats vilket betyder att utvalda teorier testas med empirisk data, författarna ville se ifall generella teorier kring varumärken var applicerbara även på små företag. Därför bygger referensramen på kända och traditionella teorier kring ämnet av författare som Kotler, Keller, Aaker och Kapferer. Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv beskriva och undersöka processerna i små klädföretag kring varumärkesbyggande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då fyra klädföretag har intervjuats på djupet. Eftersom endast ett fåtal företag har intervjuats är det svårt att dra generaliseringar som gäller alla små företag i branschen. Intervjuerna kan däremot ge indikationer för hur arbetet med varumärken går till. Empirin baseras på data från intervjuerna.</p><p>Författarna kom i slutsatserna fram till att små klädföretag arbetar mycket med att försöka vara personliga och unika. Atmosfären i butikerna ansågs viktig, liksom det personliga bemötandet. Även de immateriella tillgångarna visade sig vara av stor betydelse då kläderna som finns till försäljning finns att få tag på även hos flera av konkurrenterna. Det visade sig även att små klädföretag arbetar mycket med kringliggande aktiviteter såsom att anordna olika events och kundkvällar för sina kunder. Gällande marknadsföring visade det sig att "word of mouth-metoden" var av stor betydelse liksom nya medier som Facebook och bloggar.</p><p>På frågan om traditionella teorier även är applicerbara på små företag kom författarna fram till att vissa delar av teorierna passar bättre in på små företag som exempelvis personligheten, lojala kunder och differentiering. Andra delar var inte lika applicerbara.</p>

<p><strong>Inledning:</strong> CSR står för Corporate Social Responsibility och innebär företagens ansvarstagande i samhället med hänsyn till sociala, etiska och miljömässiga aspekter. CSR- arbete innefattar ansvar gentemot ägare, anställda, kunder, långivare, myndigheter och övriga intressenter samt ett ansvar och engagemang i samhället och världen utanför företaget.</p><strong></strong><p><strong>Problemformulering:</strong> Denna uppsats avser att undersöka hur mycket som skrivs om CSR- arbete på börsnoterade företags hemsidor, och utifrån det kartlägga hur mycket av den givna informationen som visar på vad företagen konkret åstadkommer.</p><p><strong>Problemställningar:</strong></p><ul><li>I vilken utsträckning kommunicerar företagen sitt CSR- arbete via sina hemsidor?</li><li>Hur stor andel av kommunikationen utgörs av konkreta åtgärder och exempel?</li><li>Vilka mönster kan urskiljas i företagens CSR- kommunikation via hemsidorna?</li><li>Är CSR viktigt för företagens varumärkesbyggande?</li></ul><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsperspektiv genomföra en explorativ/komparativ studie för att undersöka hur konkret företag förmedlar sitt CSR- arbete på sina hemsidor.</p><p><strong>Metod: </strong>En undersökning har genomförts på 30 börsnoterade företag. Observationer på deras hemsidor har gjorts för att se hur konkret företagen förmedlar sitt CSR - arbete. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att komplettera analysen av hemsidorna och få en bredare syn på CSR- arbete.</p><p><strong>Teori: </strong>Följande teorier har använts under uppsatsen: Carrolls CSR- pyramid, Profil, image och identitet, Varumärkesidentitetsmodellen, en teori om risker som kan påverka köpbeslut, Kommunikationsprocessen och Intressentmodellen.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Företag finner stort intresse av att skriva om CSR- arbete på sina hemsidor. Omfånget varierar, men överlag finns ett mönster av engagemang inom dessa frågor. Samtliga företag inom de tre segmenten presenterar ringa konkreta åtgärder och exempel i relation till hur mycket de skriver om CSR i allmänhet. Vad som kan utläsas i empirin är att företag inom Small Cap segmentet är mest effektiva i sitt sätt att kommunicera CSR- arbete. De skriver om flest antal konkreta åtgärder och exempel på minst skrivet material. Efter att jämförelse mellan de olika företagen gjorts dras slutsatsen att det sätt som text och åtgärder framställs på är liknande företagen emellan. Vad som också kan konstateras är att miljöfrågan anses viktigast inom samtliga segment. Om ett företag missköter CSR frågor kan det leda till att varumärket utsätts för risker. Dessa risker kan innebära att varumärken urholkas. Om CSR- arbetet har utgångspunkt i värdegrunder, är ärligt, strategiskt och hållbart stärker det varumärket. CSR är således en viktig komponent för företagens varumärkesbyggande.</p>

Inledning: CSR står för Corporate Social Responsibility och innebär företagens ansvarstagande i samhället med hänsyn till sociala, etiska och miljömässiga aspekter. CSR- arbete innefattar ansvar gentemot ägare, anställda, kunder, långivare, myndigheter och övriga intressenter samt ett ansvar och engagemang i samhället och världen utanför företaget. Problemformulering: Denna uppsats avser att undersöka hur mycket som skrivs om CSR- arbete på börsnoterade företags hemsidor, och utifrån det kartlägga hur mycket av den givna informationen som visar på vad företagen konkret åstadkommer. Problemställningar: I vilken utsträckning kommunicerar företagen sitt CSR- arbete via sina hemsidor? Hur stor andel av kommunikationen utgörs av konkreta åtgärder och exempel? Vilka mönster kan urskiljas i företagens CSR- kommunikation via hemsidorna? Är CSR viktigt för företagens varumärkesbyggande? Syfte: Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsperspektiv genomföra en explorativ/komparativ studie för att undersöka hur konkret företag förmedlar sitt CSR- arbete på sina hemsidor. Metod: En undersökning har genomförts på 30 börsnoterade företag. Observationer på deras hemsidor har gjorts för att se hur konkret företagen förmedlar sitt CSR - arbete. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att komplettera analysen av hemsidorna och få en bredare syn på CSR- arbete. Teori: Följande teorier har använts under uppsatsen: Carrolls CSR- pyramid, Profil, image och identitet, Varumärkesidentitetsmodellen, en teori om risker som kan påverka köpbeslut, Kommunikationsprocessen och Intressentmodellen. Slutsats: Företag finner stort intresse av att skriva om CSR- arbete på sina hemsidor. Omfånget varierar, men överlag finns ett mönster av engagemang inom dessa frågor. Samtliga företag inom de tre segmenten presenterar ringa konkreta åtgärder och exempel i relation till hur mycket de skriver om CSR i allmänhet. Vad som kan utläsas i empirin är att företag inom Small Cap segmentet är mest effektiva i sitt sätt att kommunicera CSR- arbete. De skriver om flest antal konkreta åtgärder och exempel på minst skrivet material. Efter att jämförelse mellan de olika företagen gjorts dras slutsatsen att det sätt som text och åtgärder framställs på är liknande företagen emellan. Vad som också kan konstateras är att miljöfrågan anses viktigast inom samtliga segment. Om ett företag missköter CSR frågor kan det leda till att varumärket utsätts för risker. Dessa risker kan innebära att varumärken urholkas. Om CSR- arbetet har utgångspunkt i värdegrunder, är ärligt, strategiskt och hållbart stärker det varumärket. CSR är således en viktig komponent för företagens varumärkesbyggande.

Kulturen har i dagens samhälle växt sig allt starkare och ett exempel på det är införandet av evenemanget Europas kulturhuvudstad i mitten på 1980-talet. Under de cirka tjugo år som gått sedan detta infördes har arrangemanget växt sig större och större från år till år. År 2014 är det Sveriges och Lettlands tur att ta hand om detta evenemang och i Sverige finns redan nu fyra kandiderande städer: Umeå, Lund, Gävle och Kalmarregionen. Problemformuleringen i uppsatsen är vad de kandiderande städerna gör för att bli nominerade som Sveriges kulturhuvudstad utifrån en strategisk marknadsplan och varumärkesbyggande åtgärder. Syftet som ställdes upp var: att skapa en förståelse för att sedan jämföra de svenska städer som hittills har uppgett att de kommer att kandidera och att ta reda på hur de ansvariga i respektive stad tänker och agerar i inledningsfasen av denna satsning. Syftet utgick från projektledarnas synvinkel och därmed togs ett projektledarperspektiv. Det jag har undersökt är hur dessa personer tänker och agerar i inledningsfasen utifrån en hermeneutisk kunskapssyn. Angreppssättet utgick från den gyllene medelvägen och det samlades in kvalitativa data från tre intervjuer med projektledarna från Umeå, Kalmarregionen och Gävle. Eftersom Lund inte ville ställa upp på en intervju har agerandet från deras satsning hämtats från sekundärkällor. Den teoretiska referensramen har utgått från marknadsföring och varumärkesbyggande av platser tillsammans med en strategisk marknadsplan. Utöver detta har den också kompletterats med utvärderingar från tidigare kulturhuvudstäder. Framförallt varumärkesbyggande av platser är ett ämne som är relativt nytt vilket gjorde att jag såg möjligheter att tillföra nya aspekter till området. När sedan intervjuguiden utformades baserades den på ovanstående referensram. De resultat som framkom var att det finns tydliga ambitioner och en början till utveckling hos samtliga städer när det gäller att använda sig av en strategisk marknadsplan och ett varumärkesbyggande. Detta är dock än så länge underutvecklat och det städerna arbetat med hittills är att arrangera och gå på möten, informationsträffar för att på så sätt skapa en större uppmärksamhet kring arrangemanget. Slutsatserna från uppsatsen var att de kandiderande städernas satsningar liknande varandra i det att man i inledningsfasen fokuserar mycket på att informera och arrangera möten av olika slag. Det finns tankar kring ett varumärkesbyggande och inom detta område har Umeå och Lund kommit längst, dock finns det fortfarande mycket kvar att utveckla. De kandiderande städerna agerar utifrån en strategisk marknadsplan tillsammans med varumärkesbyggandet där mest arbete har lagts ned inom delarna stöd och sökning efter en riktning. Utifrån den sammanfattande teoretiska modellen har det också tagits fram en slutgiltig modell som visar på de tre områden som användes i störst utsträckning av de kandi-derande städerna, stöd (samarbeten med organisationer), sökning efter en riktning (utvecklandet av unika kulturella egenskaper) och planen (ansökan). Det framkom att alla dessa om-råden arbetas med samtidigt och att det inte finns någon specifik startpunkt där satsningen bör utgå ifrån. Utifrån vad respondenterna har sagt är det dock troligt att dessa områden kommer att utvecklas mer under de kommande åren innan avgörandet i början av 2010.

Ett företags varumärke kan utgöra en avgörande konkurrensfördel och vara en viktig tillgång för företaget. Mycket fokus, såväl inom forskning som i näringslivet, har traditionellt legat på hur externa kommunikationsverktyg används för att bygga och stärka varumärket. På senare tid har dock personalens, och därmed den interna kommunikationens, betydelse för varumärket fått allt större genomslagskraft. De teorier som står till buds på området fokuserar främst på idealmodeller för hur interna processer bör hanteras på ett optimalt sätt. Författarna till denna uppsats ifrågasätter hur dessa modeller fungerar i en verklig kontext, i en organisation. De misstänker att det finns omständigheter inom organisationen som både hindrar och stödjer det avsedda varumärkesbyggandet. Därför har författarna sökt svar på följande problem: Hur hindrar och stödjer en organisation det interna varumärkesbyggandet? Författarna har en hermeneutisk kunskapssyn vilket innebär att de inte tror på några absoluta sanningar i den verklighet de studerar, utan de menar att verkligheten är subjektiv och tolkas av de människor som är i den och som studerar den. Därmed har författarna valt en kvalitativ metod, för sin studie, i form av en fallstudie på ett företag som i uppsatsen benämns som Tjänstebolaget. Där har de genomfört intervjuer med frontpersonal såväl som ledande personal för att få en bild av dessa individers uppfattning av verkligheten inom det ämne uppsatsen berör. På så sätt får författarna en förståelse inom sitt forskningsområde och bidrar med ny kunskap som kan prövas och utvecklas av framtida forskning. Resultaten visar att de modeller och tillvägagångssätt som tidigare forskning presenterar, om intern kommunikation och internt varumärkesarbete, inte fungerar lika smidigt i verkligheten, som teorierna indikerar. I organisationen finns geografisk spridning, strukturer samt individuella skillnader i motivation och intresse, som hindrar att interna processer fungerar som i teorin. Inom organisationen återfinns dock även omständigheter som underlättar det interna varumärkesbyggandet i form av exempelvis en positiv organisationskultur, personalpolitik, arbetsmiljö samt kommunikativa och engagerade chefer.