Varumärken är något som de flesta människor har någon relation till, då en människa i Sverige dagligen utsätts för cirka 3000 reklambudskap. Brännmärkning av djur är ett av de tidigaste tecknen på varumärkesanvändande. Till en början handlade forskningen kring varumärkesbyggande mest om de materiella delarna, för att under senare år fokusera mer på de immateriella tillgångar ett varumärke innefattar. Den senaste tiden har företag börjat inse vikten av ett starkt varumärke då det bland annat är en stor finansiell tillgång. Uppsatsen handlar om hur små företag inom klädbranschen arbetar med sina varumärken. Ämnet ansågs intressant då författarna fann att forskningen kring hur just små företag arbetar var relativt tunn. Uppsatsen har en deduktiv ansats vilket betyder att utvalda teorier testas med empirisk data, författarna ville se ifall generella teorier kring varumärken var applicerbara även på små företag. Därför bygger referensramen på kända och traditionella teorier kring ämnet av författare som Kotler, Keller, Aaker och Kapferer. Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv beskriva och undersöka processerna i små klädföretag kring varumärkesbyggande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då fyra klädföretag har intervjuats på djupet. Eftersom endast ett fåtal företag har intervjuats är det svårt att dra generaliseringar som gäller alla små företag i branschen. Intervjuerna kan däremot ge indikationer för hur arbetet med varumärken går till. Empirin baseras på data från intervjuerna. Författarna kom i slutsatserna fram till att små klädföretag arbetar mycket med att försöka vara personliga och unika. Atmosfären i butikerna ansågs viktig, liksom det personliga bemötandet. Även de immateriella tillgångarna visade sig vara av stor betydelse då kläderna som finns till försäljning finns att få tag på även hos flera av konkurrenterna. Det visade sig även att små klädföretag arbetar mycket med kringliggande aktiviteter såsom att anordna olika events och kundkvällar för sina kunder. Gällande marknadsföring visade det sig att "word of mouth-metoden" var av stor betydelse liksom nya medier som Facebook och bloggar. På frågan om traditionella teorier även är applicerbara på små företag kom författarna fram till att vissa delar av teorierna passar bättre in på små företag som exempelvis personligheten, lojala kunder och differentiering. Andra delar var inte lika applicerbara.

Likt många andra små och medelstora kommuner har Falköping på senare år genomfört ett omfattande arbete med att bygga sitt varumärke. Det ökade intresset för intensifiering av marknadsförande åtgärder bland kommunerna har flera orsaker, bland annat insikten om den viktiga roll som marknadsföring spelar för att förhindra en negativ befolkningstillväxt – ett problem som har sin grund i ökad globalisering och snabb utveckling av kommunikativ teknologi, vilket gör att människor idag är mer benägna att flytta runt i världen. Idag är det grundläggande arbetet färdigt, vilket innebär att det är dags att vidta åtgärder för utvärdering. Inom en kommun är det viktigt att betrakta sina anställda som ambassadörer då de varje dag har någon form av personlig kontakt med en eller flera av målgrupperna. Utifrån denna problematisering fokuserar undersökningen på den interna kommunikationen och syftar till att ta reda på huruvida de anställda har förutsättningar att kännetecknas som goda ambassadörer för Falköpings kommun, eller om det inom något område behövs information och utbildning. Grunden till undersökningen byggs genom en analys av kommunens varumärkesbyggande arbete. Därefter genomförs en frågeundersökning med hjälp av en enkät till de 2780 anställda inom kommunen med syftet att få reda på hur väl varumärket är implementerat bland dem. Resultatet visar att kommunen har gått igenom de sex steg som enligt de teoretiska perspektiven bör innefattas i det varumärkesbyggande arbetet. Arbetet har genomförts med ett helhetsperspektiv och var i hela processen kopplat till organisationens övergripande mål, vision och kärnvärden. Det finns dock vissa brister inom omvärldsanalys, produktattribut, marknadskommunikation och varumärkesvård. Man har heller ännu inte helt lyckats implementera varumärket bland de medarbetare som besvarat enkäten. Respondenterna hade fått information om varumärket och nästan alla kände igen den nya logotypen. Men det behövs fortfarande mer information och motivationsarbete när det kommer till vissa kärnvärden, de tre värderingarna samt varför det vore positivt för kommunen att bli utnämnd till en Cittaslow. Enligt resultatet behöver man också arbeta mer med att skapa förtroende bland medarbetarna då det framkom en osäkerhet över om kommunen skulle lyckas nå sitt övergripande mål. Mer marknadsföring kring visionen behövs också då det rådde delade meningar över huruvida denna stämde överens med verkligheten. Genom utvärdering av kommunikationsåtgärder lär man sig mycket inför framtiden och förhoppningsvis ger denna undersökning kommunen mer på fötterna. Jag hoppas samtidigt att den kan ge andra platser, som går i tankar kring intensifierande av sitt varumärkesbyggande, kunskap och inspiration till att ta steget.

Authors: Tobias Nilsson & Vedad Ljeljak Swedish title: A case of a football club’s brand. En fallstudie om en fotbollsklubbs varumärke, ”Kall hjärna, varmt hjärta och rena händer” Abstract Purpose The purpose of our study is to understand brand building of a Swedish professional football club. Method The method that has being used in the essay is a qualitative study where we have used semi constructed interviews to create a deeper understanding for brand building in a football club. Our interviews has been done with the president of the club, president of the company, president in the association, players profile, professional coach, and an alternate of the board. Analysis and conclusion The conclusion that has been produced in this research is that ÖSK Football through dedication and a long-term strategy has built an attractive football product that has created background for brand communication with the consumers. The club has a strong brand identity, that through its professionalism and ambition lead to progress regarding its position in the Swedish professional football league. This work has been carried out through a strong intern brand loyalty within the club and that the capital of faith was rebuilt with its consumers. Suggestions for further research To compare the internal perspective to the external perspective regarding brand building within a football club. The internal perspective includes the organization within the club and the external perspective regards the fans and sponsors point of view. Key words Brand, brand building, brand loyalty, brand communication, and brand value.

Syftet är att ge en förståelse för hur CSR (Corporate Social Responsibility) kan användas i varumärkesbyggande. För att nå syftet har uppsatsen baserats på kvalitativa studier. Sju intervjuer har genomförts, tre där vi träffat informanten och fyra där vi talat med informanterna per telefon. Intervjuerna har varit av strukturerad form då vi har haft som mål at jämföra det insamlade materialet. Vi har kontinuerligt pendlat mellan teoretiska källor och empiri och har på så sätt haft ett abduktivt förhållningssätt. Studien har visat att företag idag allt mer berör sociala och miljörelaterade frågor i sin verksamhet. Rådande klimathot och miljöfrågor, tillsammans med konsumenters ökade krav på ansvar, upplevs som pådrivare i frågan om företagsansvar. Studien har också visat att motiven och drivkrafterna bakom ansvartagandet skiljer sig åt mellan olika företag. Bland annat har vi kunnat se skillnader i hur stora respektive små organisationer arbeta med CSR. En rådande trend är att företag arbetar förebyggande med CSR, ofta som följd av uppmärksammade misslyckanden i ansvarstagandet. Under arbetets gång har vi urskönjt en ny typ av CSR-kommunikation vilken innefattar utbildning i skolor. Eftersom ansvarsfrågan är väldigt aktuell inom företagsvärlden har följden blivit att företag behöver engagera sig i, och kommunicera, CSR-arbetet. Syftet med detta är i många fall att förstärka varumärkets anseende. CSR blir en del av det löfte som varumärket utgör. Konsumenten spelar en avgörande roll i frågan genom att identifiera sig med de moraliska värderingar som associeras med varumärket. Vi hävdar utifrån empiriskt och teoretiskt material att en ny typ av varumärken är på upptåg. Dessa varumärken kommer att innehålla mer själ, passion och moral än gårdagens varumärken, och kommer på så sätt att rota sig ännu djupare i konsumentens hjärta.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den interna kommunikationen kan användas för att stärka den externa kommunikationen, det vill säga stärka varumärket och förenkla varumärkesbyggandet. Genom att de anställda verkar som ambassadörer för varumärket kan ett företag stärka sin position både externt och internt. Vi har genomfört en fallstudie för att kunna få fram en bild av intern kommunikation och dess förutsättningar för att skapa ambassadörskap. Det företag på vilken vi baserat vårt arbete på är S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala. Den empiri vi samlat genom intervjuerna på S:t Eriks har vi jämfört med intervjun med experten från Nordisk Kommunikation. Därigenom definierar vi de eventuella svagheterna i S:t Eriks interna kommunikation. Vi valde att jämföra teorin med både resultatet av intervjuerna från S:t Eriks och intervjun med experten, därefter jämförde vi de intervjuerna från S:t Eriks och intervjun med experten sinsemellan. Vi ville genom detta få fram alla tänkbara skillnader och likheter samt skapa en större förståelse för det som kommit fram i resultatet. Genom effektiv och strategiskt genomtänkt intern kommunikation går det att skapa varumärkesambassadörer av sina anställda. För att lyckas med detta bör man för det första tala om för dem anställa att de förväntas bli varumärkesambassadörer. Enligt Ambitionstrappan ska man kommunicera all typ av beteendeförändring med hjälp av dialog annars är förpliktelsegraden för låg. Budskap som ska kommuniceras internt bör sorteras per effekt för att nå bästa resultat. Problem inom intern kommunikation i organisationer grundar sig ofta i att meddelanden tar fel väg. Det är upp till varje organisation att bestämma vilket varumärkeslöfte just deras organisation har och det är viktigt att det är tydligt och förstått av hela organisationen. Alla anställda måste förstå innebörden och sedan kunna översätta löftet till handling. För detta kräver de anställda ett starkt stöd från sin närmsta chef och ledningen. Den interna kommunikationen på S:t Eriks är bristfällig. Den är starkt kännetecknad av en uppifrån och ned struktur där nästan all information strömmar från ledningen. Informationsflödet är dessutom motsägelsefullt, eftersom de flesta anställda upplever ett informationsöverflöd samtidigt som de också anser att de får för lite information. Eftersom informationen om vad som sker på ledningsnivå är bristande resulterar det i att de anställda känner att många beslut tas över deras huvud. Det skapas ingen dialog under mötena utan bara muntlig information med möjlighet att ställa frågor. Det mest centrala problem som existerar inom S:t Eriks interna kommunikation är att ledningen kommunicerar en tvetydig bild i hur de ser på sina anställda och deras roll. Det saknas strategi i hur de kommunicerar. / Title: To cement an ambassador - A case study on brand building from within Number of pages: 38 (40 including enclosures) Author: Alexandra Ekström Madrid, Fredrik Hermelin Tutor: Anne-Marie Morhed Course: Media and Communication Studies C Period: HT 2011 University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media Uppsala University Purpose/Aim: The purpose of this case study is to examine how internal communication can be used to reinforce the external communication, that is, strengthening the brand and simplify branding. Material/Method: We have chosen to do a case study in order to get an image of the internal communication and its ability to create ambassadors for the organization. We have chosen to make the case study at S:t Eriks AB in order to determine the conditions for how to create brand ambassadors of employees. We’re comparing the empirical data we collect through the interviews at S:t Eriks with the interview with an expert on internal communication, along with our theories on the subject. By that defining the potential weaknesses of S:t Eriks internal communications and how to create brand ambassadors as well as the importance of internal communications. Main results: Our main result is that internal communication is a major part of brand building. By shaping the employees into a unified front and let them live the brand, you can avoid conflicting messages about the brand. Problems with internal communication in organizations is often based on that messages takes the wrong path. It is up to each organization to decide which brand promise is their own, and it is important that it’s clear and understood by the entire organization. The main issue in S:t Eriks internal communication is that management communicates an ambiguous picture of how the see their employees and their role, and they haven’t got a specific brand promise which they communicate. Keywords: Internal communication, brand ambassador, case study, leadership, organization.

<p>Likt många andra små och medelstora kommuner har Falköping på senare år genomfört ett omfattande arbete med att bygga sitt varumärke. Det ökade intresset för intensifiering av marknadsförande åtgärder bland kommunerna har flera orsaker, bland annat insikten om den viktiga roll som marknadsföring spelar för att förhindra en negativ befolkningstillväxt – ett problem som har sin grund i ökad globalisering och snabb utveckling av kommunikativ teknologi, vilket gör att människor idag är mer benägna att flytta runt i världen.</p><p>Idag är det grundläggande arbetet färdigt, vilket innebär att det är dags att vidta åtgärder för utvärdering. Inom en kommun är det viktigt att betrakta sina anställda som ambassadörer då de varje dag har någon form av personlig kontakt med en eller flera av målgrupperna. Utifrån denna problematisering fokuserar undersökningen på den interna kommunikationen och syftar till att ta reda på huruvida de anställda har förutsättningar att kännetecknas som goda ambassadörer för Falköpings kommun, eller om det inom något område behövs information och utbildning. Grunden till undersökningen byggs genom en analys av kommunens varumärkesbyggande arbete. Därefter genomförs en frågeundersökning med hjälp av en enkät till de 2780 anställda inom kommunen med syftet att få reda på hur väl varumärket är implementerat bland dem.</p><p>Resultatet visar att kommunen har gått igenom de sex steg som enligt de teoretiska perspektiven bör innefattas i det varumärkesbyggande arbetet. Arbetet har genomförts med ett helhetsperspektiv och var i hela processen kopplat till organisationens övergripande mål, vision och kärnvärden. Det finns dock vissa brister inom omvärldsanalys, produktattribut, marknadskommunikation och varumärkesvård. Man har heller ännu inte helt lyckats implementera varumärket bland de medarbetare som besvarat enkäten. Respondenterna hade fått information om varumärket och nästan alla kände igen den nya logotypen. Men det behövs fortfarande mer information och motivationsarbete när det kommer till vissa kärnvärden, de tre värderingarna samt varför det vore positivt för kommunen att bli utnämnd till en Cittaslow. Enligt resultatet behöver man också arbeta mer med att skapa förtroende bland medarbetarna då det framkom en osäkerhet över om kommunen skulle lyckas nå sitt övergripande mål. Mer marknadsföring kring visionen behövs också då det rådde delade meningar över huruvida denna stämde överens med verkligheten. Genom utvärdering av kommunikationsåtgärder lär man sig mycket inför framtiden och förhoppningsvis ger denna undersökning kommunen mer på fötterna. Jag hoppas samtidigt att den kan ge andra platser, som går i tankar kring intensifierande av sitt varumärkesbyggande, kunskap och inspiration till att ta steget.</p>

Problem: Betydelsen av ett starkt, välkommunicerat och originellt varumärke kan knappast överskattas i dagens globala marknad. Inom modeindustrin är betydelsen ofta än mer signifikant då varumärket och dess kärnvärden till stor del utgör företagets största konkurrensfördel gentemot konkurrenterna. Frågeställningar: Hur har GANT:s kärnvärden kommit till uttryck i företagets varumärkesreklam från 1980 fram till 2010 och hur har varumärkesreklamen i sin tur påverkat bilden av varumärket? Hur har GANT:s varumärkesreklam förändrats över tid? Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda hur ett framgångsrikt företag inom modeindustrin, GANT, har kommunicerat sina kärnvärden genom reklam mellan åren 1980 till 2010. Undersökningen ämnar även att gå igenom hur reklamen i sin tur har påverkat bilden varumärket samt hur reklamen har förändrats över tid. Metod: Vi har valt att undersöka reklamen och kopplingen till företagets kärnvärden utifrån en kombination av semiotik och retorik. För att få reda på företagets kärnvärden så har vi genomfört en intervju med en företrädare för företaget. Teori: De teoretiska perspektiven i undersökningen utgår från varumärkesteori i allmänhet samt kärnvärden, positionering och marknadskommunikation i synnerhet. Empiri: Vi ämnar studera representationen av GANT:s kärnvärden i sin reklam genom att analysera utvalda reklamuppslag från företagets produktkataloger mellan åren 1980-2010. Resultat: Undersökningen visar att kärnvärdena till viss mån går igen i reklamuppslagen, samtidigt som flera av GANT:s kärnvärden är så abstrakta att de är svåra att definiera och därmed även att identifiera. Den visar också på stora skillnader i reklamen från 80-talet och reklamen idag.

I dagens snabbföränderliga marknadssituation finns det mycket som styr om och på vilket sätt informationen når mottagaren, det är inte alltid lätt att göra sig hörd bland allt brus, i synnerlighet inte om man är en mindre aktör. Dagens huvudroll i marknadsföringssammanhang besitts av internet. Även på internet finns det olika sätt att som företagare göra sig hörd. Denna studie har som syfte att fastställa på vilket sätt mindre lokala aktörer verksamma inom klädesbranschen kan göra sig synliga samt bygga upp sitt varumärke med hjälp av internet, och då i med fokus på sociala medier. Studien ska även undersöka vad som karaktäriserar dessa företag idag gällande varumärkesbyggande via sociala medier.   Som denna studie klarlagt är internet och de sociala medierna mäktiga verktyg när det gäller informationsspridning och att nå ut till målgrupper, men man måste likväl vara aningen försiktig då det också kan vara negativt med stora informationsflöden. Personlig prägel på servicen som verksamheten står för, samt en harmonisk autenticitet tycks enligt denna studie vara det fundamentala för att lyckas med uppbyggandet av en stark varumärkeslojalitet samt en långvarig och lukrativ kundrelation. För att undersöka och påvisa dessa faktorer har sex intervjuer utförts, tre av dessa utgörs av lokala klädesaktörer, de övriga tre utgörs av marknadsföringskonsulter.

<p>Syftet är att ge en förståelse för hur CSR (Corporate Social Responsibility) kan användas i varumärkesbyggande.</p><p>För att nå syftet har uppsatsen baserats på kvalitativa studier. Sju intervjuer har genomförts, tre där vi träffat informanten och fyra där vi talat med informanterna per telefon. Intervjuerna har varit av strukturerad form då vi har haft som mål at jämföra det insamlade materialet.</p><p>Vi har kontinuerligt pendlat mellan teoretiska källor och empiri och har på så sätt haft ett abduktivt förhållningssätt.</p><p>Studien har visat att företag idag allt mer berör sociala och miljörelaterade frågor i sin verksamhet. Rådande klimathot och miljöfrågor, tillsammans med konsumenters ökade krav på ansvar, upplevs som pådrivare i frågan om företagsansvar. Studien har också visat att motiven och drivkrafterna bakom ansvartagandet skiljer sig åt mellan olika företag. Bland annat har vi kunnat se skillnader i hur stora respektive små organisationer arbeta med CSR.</p><p>En rådande trend är att företag arbetar förebyggande med CSR, ofta som följd av uppmärksammade misslyckanden i ansvarstagandet. Under arbetets gång har vi urskönjt en ny typ av CSR-kommunikation vilken innefattar utbildning i skolor. Eftersom ansvarsfrågan är väldigt aktuell inom företagsvärlden har följden blivit att företag behöver engagera sig i, och kommunicera, CSR-arbetet. Syftet med detta är i många fall att förstärka varumärkets anseende. CSR blir en del av det löfte som varumärket utgör. Konsumenten spelar en avgörande roll i frågan genom att identifiera sig med de moraliska värderingar som associeras med varumärket.</p><p>Vi hävdar utifrån empiriskt och teoretiskt material att en ny typ av varumärken är på upptåg. Dessa varumärken kommer att innehålla mer själ, passion och moral än gårdagens varumärken, och kommer på så sätt att rota sig ännu djupare i konsumentens hjärta.</p>