Vår planet har sedan länge varit överbefolkad och fått utstå människors ständigabehov av att exploatera nya områden. Vi blir hela tiden fler och stora städer behöverständigt nya lösningar för bostäder och trafik. Men hur ska man kunna planera ettområde och ta hänsyn till naturen och dess naturliga former, för att skapa ett områdedär bostäder, trafik och natur samspelar? I denna rapport kan man följa hur ett arbete fortskridit med att planera ett område i Monterrey, Mexico. Området kommer att planeras så att det kan bidra till enförbättrad bostadssituation i staden eftersom bristen på bostäder är stor. Det anses också viktigt att ta hänsyn till övriga lokala faktorer, som en svår trafiksituation. Ett mål är att låta området samspela med naturen och ta hänsyn till existerande former. I rapporten finns olika undersökningar och förklaringar till hur arbetet har fortskridit och hur dessa har styrt utformningen av området. Med hjälp av undersökningar om hur ljudet rör sig över området så har design och former av byggnader framställts. Undersökningar om hur vattnet, som rör sig över området, har påverkat utformning avvägar och öppningar. Slutresultatet är ett förslag till en utformning av området. Det kommer att göras enfördjupning av ett höghus. Denna byggnad presenteras med planer, fasader, sektioneroch även några renderingar för att ge en bild av hur byggnaden ser ut. / Our planet has for a long time been overcrowded and has endured the human’s constant need to exploit new areas. Each day the population continues to increase and the cities are in constant need for new solutions of constructing. But is it possible to take consideration to the nature and natural forms, to create an area where housing, traffic and nature interact? In this report, you can follow how the work proceeded with the planning of an area in Monterrey, Mexico. The area will be planned so it can contribute to an improved housing situation in the city since the lack of housing is big. It is also important to take into account other local factors, such as a difficult traffic situation. One goal is to let the area interact with nature and take account of existing forms. The report includes various investigations and explanations of how the work has progressed and how these investigations had influence of the design of the site. With the help of studies of how the sound moves across the area, designs and shapes of buildings started to take place. Studies of how the water is moving across the field, has influenced the design of roads and openings. The end result is a suggestion for the design of the site. The presentation will go deeper of an apartment building. This building is presented with the plans, facades, sections, and even some renderings to give an idea of what the building will look like.

På senare tid har mikroplaster i hav och sjöar uppmärksammats som ett potentiellt stortmiljöproblem. Idag finns mikroplaster spridda över hela världens vatten från polerna till ekvatorn.År 2016 uppmärksammades konstgräsplaner som den nästa största källan till spridning avmikroplaster till sjöar och vattendrag i Sverige [1]. Fotboll är Sveriges nationalsport och är densporten som står för flest aktivitetstimmar i Sverige. Konstgräs har gjort det möjligt för fler barnoch ungdomar att få fler speltimmar och idag spelar 90 % av alla fotbollsspelare på konstgräs [2].De olika spridningsvägarna för mikroplaster från konstgräsplaner undersöktes med fokus påspridningsvägen via dagvatten. Det finns fler olika reningsmetoder för dagvatten innehållandemikroplaster, en av dessa är granulatfällan, en filterpåse som placeras i en dagvattenbrunn för attfånga upp granulat och konstgräsfibrer som sprids från konstgräsplanen till dagvattenbrunnen.Syftet med denna studie var att optimera reningsmetoden granulatfälla utifrån möjligavattenflöden och dess effektivitet i att fånga upp mikroplaster. Detta undersöktes genomframtagandet av en vattenflödesmodell vid konstgräsplaner med variationer i konstruktion ochgenom fältstudier av granulatfällans effektivitet vid två konstgräsplaner i Storstockholm.Det regn som undersöktes i vattenflödesmodellen var extremregn för ett 10 års regn under 10minuter. Detta för att hitta det maximala flöde granulatfällorna kommer behöva klara av. Vilkavattenflöden som nådde dagvattenbrunnarna var beroende på antalet dagvattenbrunnarplacerade runt konstgräsplanen, i vilket område i Sverige som konstgräsplanen var placerad, detvill säga hur mycket regn som kom, och konstgräsplanens infiltrationsförmåga.Vattenflödesmodellen fungerar som en mall för möjliga vattenflöden vid en specifik plats i Sverigeoch en viss konstruktion av konstgräsplan.De konstgräsplaner som var med i fältstudierna var Skytteholms IP i Solna och Spånga IP iStockholm. Vid varje konstgräsplan placerades 6 granulatfällor med två filterpåsar på varje fälla,den inre med större maskor och den yttre med mindre maskor. Kombinationerna var 200 μm med100 μm, 200 μm med 50 μm och 100 μm med 50 μm. Totalt fångades 10,3 kg mikroplast vidSkytteholms IP och 1,5 kg vid Spånga IP under de 49 dygn granulatfällorna var utplacerade. Avden totala mängden mikroplast viktmässigt i varje granulatfälla fanns minst 99 % i den inrefilterpåsen och maximalt 1 % i den yttre filterpåsen, det vill säga i storleksfraktionen mellan denyttre och den inre filterpåsen.Slutsatserna från denna studie är att vattenflödet till dagvattenbrunnarna placerade runtkonstgräsplaner kan variera mycket på grund av hur konstgräsplanen är konstruerad. Det berorframförallt på konstgräsplanens infiltrationsförmåga och antal dagvattenbrunnar runtkonstgräsplanen. Utifrån de teoretiska vattenflödena och fältstudierna rekommenderas att enfilterpåse med maskstorlek 200 μm används i granulatfällan. Detta utifrån att den inre filterpåsenfångade minst 99 % av de mikroplaster som nådde granulatfällorna, som var större än 50 μm, ochökad risk för igensättning och tillväxt av biofilm på filterpåsarna med mindre maskor. Vidarestudier bör genomföras på granulatfällans vattenflöde över tid, mikroplaster mindre än 50 μm,IIandra spridningsvägar för mikroplaster från konstgräsplaner, förbättrade konstruktioner avkonstgräsplaner och förbättrat underhållningsarbete för att minska spridningen av mikroplasterfrån konstgräsplaner. / In the recent years microplastics in the marine environment has been recognized as a potentiallyimportant environmental issue. Today there are microplastics spread in the waterbodies all overthe world, from the equator to the poles in south and north. In 2016 artificial turf was labeled thesecond largest source of microplastics to the marine environment in Sweden [1]. Football is thenational sport of Sweden and accounts for the majority of the activity hours among the youth inSweden. The artificial turf has made it possible for more children to play football and for them toget more hours on the field. Today about 90 % of the football players play on artificial turf [2].The microplastics pathways to the nature and the marine environment were studied andtreatment methods were developed. One of these methods is the so called granule trap, a filterbag which is placed in a stormwater drainage well to catch the rubber granulates and the artificialturf fibers which can be spread from the artificial field to the drainage system. The aim of thisstudy was to optimize the granule trap for possible waterflows to the stormwater drainage welland its efficiency to catch microplastics. This was researched through field studies of the efficiencyof the granule trap at two artificial turfs in Stockholm and the development of a waterflow modelof an artificial turf with varying construction.The rainfall which was used in the waterflow model was the 10-year storm with a duration of 10minutes. This to find the maximum waterflow the granuletraps must manage. The waterflows tothe stormwater drainage well were dependent on the number of wells placed around the artificialturf, in which area of Sweden the football field was placed, in other words the amount of rain thatfell, and the infiltration capacity of the artificial turf. The waterflow model works as a templatefor possible waterflows at an artificial turf with a certain construction and at a certain location inSweden.The artificial turfs which were examined in the field studies were Skytteholms IP in Solna andSpånga IP in Stockholm. At each football field 6 granuletraps were placed, each loaded with twofilter bags, the inner with larger sized mesh and the outer with smaller sized mesh. The mesh sizecombinations were 200 μm with 100 μm, 200 μm with 50 μm and 100 μm with 50 μm. atSkytteholms IP a total amount of 10.3 kg microplastics were caught and at Spånga IP a total of 1.5kg microplastics were caught during the 49 days the granuletraps were placed at the footballfields. Out of the total amount of microplastics in each granuletrap at least 99 % by mass was inthe inner filter bag and maximum 1 % by mass was in the outer filter bag, in the size fractionbetween the outer and the inner filter bag..In conclusion this study shows that the waterflow to the stormwater drainage wells placed aroundthe artificial turfs vary a lot depending on the construction of the artificial turf. Foremost itdepends on the infiltration capacity of the artificial turf and the number of stormwater drainagewells around the field. With regards to the waterflows from the waterflow model and the resultsfrom the field studies the recommended mesh size for the filter bags is 200 μm. This since at least99 % by mass of the microplastics, which were larger than 50 μm, that reached the granule trapsIVwere trapped in the inner filter bag and the elevated risk of clogging and biofilm growth on thefilter bags with smaller mesh size. Further studies should be conducted on the waterflow throughthe granuletraps over time, microplastics smaller than 50 μm, other pathways for themicroplastics away from the artificial turf, improved constructions of artificial turfs and improvedmaintenance on the artificial turfs to reduce the risk of spreading of microplastics from artificialturfs.

Climate changing is a growing problem for many countries and communities over the world. The cities has a huge work to deal with in their reforcements of their cities to be resilient ones. This thesis makes an effort to investigate and illuminate some of the problem the cities has to solve related to flooding, hazards, erosions, rising sea levels and crotches. This thesis will help to find solutions that international and national efforts has produced and handed out to each other. A lot of communities are charing their excellent tools that works for them. The interesting question is then; what tools can a spatial planner use in their own city? Some tools are reported in this thesis and some of them are applied on a town called Ljungby, in south of Sweden, in an effort to make Ljungby a more resilient city. Most of the tools is about different sustainable storm water solutions that will reduce the water flow in the city and to reduce the stress on the sewer system when it is raining. / Efter att ha studerat undersökningar som Förenta Nationerna (FN) har gjort över hela jorden kan det konstateras att klimatet förändras. Klimatet blir varmare och till följd av detta smälter isarna som får följder på vattnets flöden. Havsnivåerna stiger och länder drabbas av översvämningar med stora ekonomiska förluster och dödsfall som följd. Ett stort arbete pågår, världen över, med att ta fram och utbyta verktyg som kan lindra och förebygga konsekvenser orsakade av naturkatastrofer som är kopplade till förändringar i klimatet. I Sverige driver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetet mot att klimatanpassa städer i Sverige. De samarbetar med 19 svenska myndigheter som samlar statistik för att kunna sammanställa risk- och hotkartor att använda som underlag till att ta fram verktyg. Verktygen innefattar inte enbart fysiska konkreta åtgärder utan handlar även om olika typer av handlingsplaner, det vill säga hur arbetet kan bedrivas inom kommunen. En rad hållbara dagvattenlösningar har sammanställts. Några av dem har tillämpats på Ljungby i ett försök att göra Ljungby mer resilient mot förändrade vattenflöden som är kopplade till klimatförändringar.

Climate change is affecting several environmental factors and together with socio-economic changes put high pressure on water resources. Climate change manifest itself through increasing temperatures and changes in precipitation patterns and intensities, with knock-on effects on hydrologically-relevant parameters such as water flows, evapotranspiration rates, glacial melt etcetera, all of which have already been observed in the recent past and are predicted to continue in the future. India has the world’s second largest population. The majority of the population live in rural areas and are dependent on climate sensitive sectors such as agriculture, forestry and fishery. The Indian-Himalayan region supplies 600 million people with water, thus future climate change impacts on the hydrological cycle in the area are of great interest and concern. In order to cope with these predicted impacts, there is a need to adapt to the changing climate. This study combines data analyses from a hydro-climatic modelling campaign (carried out externally to this thesis), a literature review on climate change effects on agriculture and opportunities to adapt to these effects and participatory methods bringing stakeholders and scientists together in order to co-create adaptation options that are suitable to minimise short- and long-term climate change impacts on the water flows of the Ganges and hence agriculture in the region. The study concentrates on two districts in the Indo-Gangetic Plain that are characterised by their high dependency on the farming sector: Uttarkashi (upstream Ganges, Uttarakhand) and Patna (downstream Ganges, Bihar). The analysis of hydro-climatic data based on a modelling campaign focussed on three climate variables that are of significance for agriculture: precipitation, temperature, and evapotranspiration. To characterise future climates, four climate change projections based on IPCC’s representative concentrations pathways (RCPs) have been chosen: RCP 2.6, RCP 4.5, RCP 6.0, and RCP 8.5. The impacts of these scenarios on the above listed three climate variables are analysed over three time periods: 2011-2040, 2041-2070, and 2071-2100, with a special focus on the monsoon months from June to October, as this is the main crop (rice) growing season. The results from the hydro-climatic modelling indicate that the maximum, minimum, and average temperature will be increasing over the next century in both districts. An increase in evapotranspiration can be seen for both districts, with a few exceptions for RCP scenarios 2.6, 6.0 and 8.5 in April and May in Patna, and for all RCP scenarios in April, May and June in Uttarkashi. An increase in maximum and average precipitation can be seen for most RCP scenarios and future time periods (e.g. of exceptions in average precipitation: RCP 4.5 and 8.5 in June and July in the period 2011-2040) during the monsoon period in Patna. Similarly, in Uttarkashi maximum and average precipitation increases for all three time periods and RCP scenarios during the monsoon months of September and August (only for RCP scenarios 2.6 and 8.5). For the remaining months, the precipitation patterns show great variability for all scenarios and both regions. The literature review resulted in a table of adaptation options, where nine out of 63 were considered as transformational adaptation, and enabled identification of possible climate change impacts on agriculture in the two districts. The minimum temperature could result in more severe and intense hailstorms in the future for both districts. The increase in temperature could lead to a prolonged growing season in Uttarkashi, whilst the increase in average and maximum temperature in Patna could lead to heat-stress for the crops. Furthermore, the increase in average and maximum precipitation could lead to more severe and intense natural disasters e.g. landslides in Uttarkashi and floods in Patna. Moreover, the increase in average evapotranspiration combined with the decrease in average precipitation during some months could lead to an increasing need of irrigation. Two workshops were held in the region with the aim to bring together researchers and stakeholders (e.g. famers) in order to jointly discuss 1) the suitability of hydrological modelling data for preparing the agriculture sector to a changing climate, and 2) suggest suitable adaptation options based on researchers’ and stakeholders’ knowledge and experience. Information from the first workshop was obtained by a workshop report, whilst information from the second workshop was obtained from the author’s own participation. The result from the workshop showed that the farmers had several suggestions of suitable adaptation options e.g. implementation of irrigation system and improved access to credit. It also showed that the farmers already adapted to climate change e.g. usage of short- and long duration variations of rice and sowing date adjustment. The combination of these results informed the suggestions for adaptation options for the two districts, namely the development of disaster reduction plans and early warning systems for weather extremes, as well as a diversification of agriculture and more generally livelihoods. In addition, indirect adaptation measures suggested for both districts included insurance schemes against yield failure, improved access to credit schemes, and right/fair market prices. Specific measures for each district were also suggested e.g. heat-tolerant crops in Patna and implementation or irrigation systems in Uttarkashi. / Klimatförändringarna påverkar åtskilliga miljöfaktorer och tillsammans med socioekonomiska förändringar sätter de stort tryck på vattenresurser. Klimatförändringar manifesterar sig i stigande temperaturer och ändrade nederbördsmönster och nederbördsintensitet, med påföljande effekter på hydrologiskt relevanta parametrar så som vattenflöden, evapotranspirationsvärden, smältande glaciärer etcetera, vilka alla är effekter som redan observerats och är förutspådda att fortsätta under innevarande århundrande. Befolkningen i Indien är näst störst i världen. Större delen av befolkningen i Indien bor på landsbygden och är beroende av klimatkänsliga sektorer så som jordbruk, fiske och skogsbruk. Indiska Himalaya förser 600 miljoner människor med vatten, framtida effekter på den hydrologiska cykeln, orsakade av klimatförändringarna i området, är därför av största intresse. För att kunna hantera de framtida effekterna orsakade av klimatförändringarna är det viktigt att implementera klimatanpassningsstrategier. Den här studien kombinerar data analyser från en hydro-klimatisk modelleringskampanj (som är genomförd externt till det här arbetet), litteraturstudie över effekter på jordbruk orsakade av klimatförändringar och möjligheter att anpassa sig till dessa förändringar, samt involverar preferenser och kunskaper från intressenter inom det aktuella området för att kunna identifiera lämpliga klimatanpassningsstrategier. Studien har ett huvudfokus på klimatanpassning för jordbruksområden i två distrikt i Indien: Uttarkashi (uppströms Ganges, Uttarakhand) och Patna (nedströms Ganges, Bihar). Analysen av hydro-klimatisk data, baserad på en modelleringskampanj, fokuserar på tre klimatvariabler som är av betydelse för jordbrukssektor: nederbörd, temperatur, och evapotranspiration. För att kunna karakterisera framtida klimat har IPCCs fyra representativa koncentrationsvägar (RCPs) tagits hänsyn till: RCP 2.6, RCP 4.5, RCP 6.0, och RCP 8.5. Effekterna av dessa scenarier på de tre ovan listade klimatvariablerna är analyserade över tre framtida tidsperioder: 2011-2040, 2041-2070, 2071-2100, med ett speciellt fokus på monsunperioden från juni till oktober. Resultatet från analysen av hydro-klimatisk data indikerar en ökning under århundrandet i minimal, maximal, och genomsnittlig temperatur i båda distrikten. En ökning i evapotranspiration för båda distrikten kunde också identifieras, med några få undantag för RCP 2.6, 6.0 och 8.5 i april och maj i Patna, samt för alla RCP scenarier i april, maj och juni för Uttarkashi. Trender i nederbörd visar en ökning i maximal och genomsnittlig nederbörd för nästan alla scenarier under monsunperioden i Patna (exempel på scenarier där den genomsnittliga nederbörden inte ökar är RCP 4.5 och 8.5 i juni och juli under perioden 2011-2040). En ökning i maximal och genomsnittlig nederbörd identifierades i september för alla RCP scenarier och framtidsperioder, samt i augusti för RCP 2.6 och 8.5 i Uttarkashi. Kvarvarande månader visar på stor variabilitet i nederbörd för alla scenarier i båda distrikten. Litteraturstudien resulterade i en tabell med klimatanpassningsstrategier, där nio av 63 ansågs vara transformerande, samt identifierade möjliga effekter på jordbruket i de två distrikten orsakade av klimatförändringar. Ökningen i minimal temperatur kan leda till mer allvarliga och intensifierade hagelstormar i framtiden. Temperaturökningen kan i Uttarkashi leda till förlängd odlingssäsong medan ökningen i genomsnittlig och maximal temperatur kan leda till värmestress på grödorna i Patna. Vidare gäller att ökningen i maximal och genomsnittlig nederbörd kan leda till mer allvarliga naturkatastrofer i framtiden som exempelvis jordskred i Uttarkashi och översvämningar i Patna. Ökningen i evapotranspiration kombinerat med minskningen i genomsnittlig nederbörd under vissa månader skulle kunna leda till ett ökat bevattningsbehov. Två ”worskhops” anordnades i regionen med målet att sammanföra forskare och intressenter (exempelvis bönder) för att gemensamt diskutera 1) lämpligheten av användandet av hydrologiskt modellerad data för att förbereda jordbruket på klimatförändringar, och 2) föreslå lämpliga klimatanpassningsstrategier baserat på forskarnas och intressenternas kunskap och erfarenheter. Informationen från den första workshopen erhölls genom en workshoprapport, medan informationen i den andra workshopen erhölls genom författarens eget deltagande i workshopen. Resultatet från workshopen visade på att bönderna hade flertalet egna föreslag vad gäller lämpliga klimatanpassningsstrategier så som exempelvis implementerande av bevattningssystem och ökade kreditmöjligheter. Bönderna hade även börjat anpassa sig till klimatförändringar genom exempelvis ha lång- och korttids variationer av ris samt att de hade flyttat på datumet för sådden. Kombinationen av hydro-klimatisk data, litteratur och intressentpreferenser och kunskap möjliggjorde förslag på klimatanpassningsstrategier i de två distrikten. Strategier för att reducera skador på grödor och jordbruksmark orsakade av extrema händelser, varningssystem som varnar i ett tidigt skede, och diversifiering av försörjning är direkta klimatanpassningsstrategier som identifierades för båda distrikten. Försäkringslösningar, ökade kreditmöjligheter, och ett rättvist marknadspris var indirekta anpassningsstrategier som identifierats för båda distrikten. Även specifika anpassningsstrategier för respektive distrikt har identifierats, där exempelvis värme-tåliga grödor identifierades som viktigt för Patna och implementering av bevattningssystem identifierades som extra viktigt för Uttarkashi.