Vatten är en livsviktig resurs vars tillgång på senare tid varit begränsad. År 2019 hade 15 av 21 län i Sverige risk för vattenbrist. KTH samarbetar med företaget Ecoloop som driver ett utvecklingsprojekt med målet att utveckla strategier för vattenbesparing och beteendeförändring som resulterar i minskad vattenanvändning. Visualisering av vattenförbrukning pekas ut som en möjlig strategi för att stödja beteendeförändring. Med utgångspunkt i Ecoloops besparingsmål undersökte vi hur ett visualiseringsverktyg kan representera vattenförbrukning och hur detta kan påverka människors motivation att förändra sitt beteende kring vattenkonsumtion. Tidigare forskning visar att ett ambient verktyg (som existerar i omgivningen som en subtil påminnelse) är lämpligt för att uppmuntra till beteendeförändring då det är ett sätt att öka medvetenhet utan påträngande återkoppling. Vi utvecklade en ambient prototyp av en väggkalender för att visualisera hushålls vattenkonsumtion. Undersökningen av prototypens potential genomfördes i två steg. Först utfördes användartester på en pappersprototyp för att utvärdera användarnas förståelse. Utifrån det togs en digital prototyp fram, vars motivation till beteendeförändring utvärderades genom kvalitativa intervjuer med målgruppen. Målgruppen, mer specifikt, var individer som nyligen flyttat hemifrån. Denna grupp är av stor relevans då de befinner sig i en situation där de för första gången själva får bestämma över sitt hushåll och beteenden. Användartesternas resultat visar att prototypen är ett bra hjälpmedel för att användaren ska få god förståelse för sin vattenkonsumtion. Då det är ett visualiseringsverktyg som är integrerat i vardagen visade resultaten att prototypen har god potential till att påverka motivation till förändrat beteende genom att ge återkoppling som är upplysande och närvarande snarare än påträngande. Användarna i de utförda testerna uttryckte att de var motiverade av prototypen då den ger snabb och intuitiv återkoppling vattenkonsumtionen. Främst uppskattades kombinationen av den symboliska återkopplingen i kombination med de faktiska mätningarna. Våra slutsatser visar att prototypen har potential att leda till beteendeförändring, men det går inte att säga någonting kring om det faktiskt hade lett till en väsentligt minskad vattenanvändning. / Water is a vital resource whose supply has recently been limited. In 2019, 15 out of 21 counties in Sweden were at risk of water shortages. KTH has a collaboration with the company Ecoloop, which runs a development project with a goal of developing strategies for water saving and behavior change that results in reduced water use. Visualization of water consumption is pointed out as a possible strategy to support behavior change. Based on Ecoloop's saving goals, this report examines how a visualization tool can represent water consumption and how this can affect people's motivation to change their behavior regarding their water consumption. Previous research shows that an ambient display (which exists in the environment as a subtle reminder) is suitable for encouraging behavior change as it is a way to create awareness without intrusive feedback. After an understanding of water consumption challenges in Sweden were formed, a prototype of a wall calendar was developed to visualize household water consumption. The study of the prototypes potential was conducted in two stages. First, user tests were performed on a paper prototype to evaluate comprehension. Based on this, a digital prototype was developed. Secondly, qualitative interviews were conducted to evaluate the target group’s motivation for behaviour change. The target group, more specifically, were individuals who had recently moved from their childhood homes. This group is of great importance because they are in a situation where they for the first time are in charge of their own household and behavior. The results show that our prototype is a good tool for the user to gain understanding of their water consumption. As it is a visualization tool that is integrated into everyday life, the results showed that the prototype has good potential to influence motivation for behaviour change by providing feedback that is enlightening and attendant rather than intrusive. The users expressed that they were motivated by the prototype as it provides fast and intuitive feedback of their water consumption. Mainly appreciated was the symbolic feedback in combination with the actual measurements. Our conclusions show that the prototype has potential to lead to behaviour change, but it is not possible to say anything about whether our display actually would have led to a significant reduction in water usage.

Freshwater resources are getting increasingly scarce throughout the world. In 21th century China, coal is the fuel of the nation’s economic growth. Coal is also the nation’s largest source of industrial water use. The objective of this thesis is to project water use in the Chinese coal industry up until 2035 by presenting two scenarios simulating two different approaches to water management policies.Literature studies makes up the base for estimating water use in three stages in the coal’s life cycle; mining, washing, and combustion. Through univariate sensitivity analysis, significant parameters are identified and included in the scenario modeling. Key for the study is the separation of water withdrawal rates and water consumption rates.The results indicate that future coal production and electricity demand have strong influence on water consumption. The coal industry’s water consumption is expected to have increased by 18-28% by 2035 depending on water use policies. By 2035, a business-as-usual scenario (BAU) will have increased annual water consumption by 24-63% from current levels, compared to an increase of 6-35% in a water saving scenario (WS). In terms of water withdrawal by 2035, the results show a 18-47% increase in the BAU scenario and a 9% decrease to 13% increase in the WS scenario. It is concluded that water management has high potential in mitigating and reducing water withdrawal rates, but failure to do so may result in a significant increase.

A water footprint is a tool for assessing the impacts of freshwater use by mapping the water use of the production of a good or a service, a process in a production chain, a business or even of a whole country. One of the most commonly used methods for calculating the water footprint was developed by the Water Footprint Network (WFN). The objective of this study was to account for the water footprint of the production of coffee in the area of Miraflor, Nicaragua, using the WFN method. The study aimed to highlight where improvements can be made regarding water resources management, both with respect to the quantity of the water appropriated in the different process steps, as well as concerning the treatment of residues of the coffee production. The results of the study show a water footprint of 20 049 m3 per ton of harvested coffee in Miraflor. This equals a consumption of more than 6 000 000 m3 of water when considering the overall production of the harvest of 2015/2016. The results pinpoint the growing phase as crucial with 98.1 % of the total water footprint. Nicaragua and the region where Miraflor is located are having increasing problems with water scarcity due to drought and contamination of water resources. Together with these circumstances, the results of the study show that the current management should be improved in order to minimize the impacts on local water resources and the environment. It is mainly the application of pesticides and fertilizers in the cultivation of the coffee that give rise to the large water footprint. Furthermore, the current management violates the law restricting the discharge of effluent waters from coffee processing plants. Another important factor contributing to the water footprint yields in the consumption of rainwater via evapotranspiration by the crops in field. In order to reduce the water footprint there should be a more conscious use of pesticides and fertilizers as well as a development in the treatment of the effluent water. The latter factor can be elaborated by considering new installations where even smaller ones probably could make a considerable change. Other management practices to decrease the water footprint consist of generating a higher yield per hectare of land. / Vattenfotavtryck är ett verktyg för att bedöma miljöpåverkan från användningen av vatten. Med ett vattenfotavtryck kartläggs hur vatten används för produktionen av en vara, för en process i en produktionskedja, ett företag eller för ett helt land. En av de mest använda metoderna för beräkning av vattenfotavtryck utvecklades av Water Footprint Network (WFN). Syftet med denna studie var att genom användning av WFN:s metod beräkna vattenfotavtrycket för produktionen av kaffe i området Miraflor i Nicaragua. Studien ämnade visa var förbättringar kan göras i vattenresurshanteringen, både vad gäller mängden vatten som används i de olika produktionsstegen som i behandlingen av restvattnet från kaffeproduktionen. Resultatet från studien visar ett vattenfotavtryck på 20 049 m3 per ton skördat kaffe i Miraflor. Sett till hela skörden för säsongen 2015/2016 ger detta ger en total konsumtion av mer än 6 000 000 m3 vatten. Resultatet påvisar att vegetationsperioden är den i särklass största bidragande faktorn till kaffeproduktionens vattenfotavtryck med 98,1 % av det totala avtrycket. Nicaragua och regionen där Miraflor ligger har alltjämt ökande problem med vattenbrist på grund av torka och föroreningar av vattenresurser. Studiens resultat visar tillsammans med denna bakgrund att nuvarande tekniker i kaffeproduktionen i Miraflor bör förbättras för att minimera konsekvenser för lokala vattenresurser och miljön. Främst är det användningen av bekämpningsmedel och gödsel som ger upphov till det stora vattenfotavtrycket. Kaffeproduktionen orsakar därtill överträdelser av gällande bestämmelser om värden på vattenkvalitetsparameterar i restvatten från kaffeproduktion. En ytterligare betydande faktor för vattenfotavtrycket som påvisas i studien är konsumtionen av regnvatten via evapotranspiration från grödorna i fält. För att minska vattenfotavtrycket bör i första hand en mer medveten användning av bekämpningsmedel och gödsel införas. Därtill bör det ske en förbättring i hanteringen av utsläppsvatten. Den senare faktorn kan utvecklas genom att nya installationer införs där även mindre sådana troligtvis skulle ge en betydande skillnad. Andra metoder för att minska vattenfotavtrycket ligger i att generera en högre skörd per hektar land.

Water is an irreplaceable resource and the strain on it is getting tougher. Around 40 per cent of the water withdrawn in Europe is for industrial use. With a growing population and an increased demand for food and energy per capita, the demand and pressure on our water resources will increase. CEEQUAL is a rating scheme for the civil construction industry and has raised the water footprint as an important sustainability issue to consider when choosing building materials. There is however little knowledge within the industry of how to do this. This paper offers information regarding available water footprint tools and gives a practical example using two of the most developed methods; the Water Footprint Network (WFN) method and Life Cycle Analysis (LCA). The case study showed that the results are very dependent on which method one chooses. The LCA method gives a bigger footprint since it is more inclusive than the WFN method. There are however some similarities when looking at which of the materials that are high-risk and low-risk materials when it comes to freshwater footprint. Among the studied products, steel was the material that uses and consumes the most water per kilogram, and could also be imported from water scarce areas. Fill material had a low water consumption and use per kilogram, but the huge amount used in the project makes it the material that used and consumed most water in total. Fill material is most often produced locally because of the large amount used, and was therefore not as significant when weighting the results by a water stress index. Calculating a water footprint can be used as a part of declaring the environmental performance of a project by including it in an Environmental Product Declaration (EPD), a sustainability report or by setting up an Environmental Profit and Loss (E P&L) account for water. It can also be used to identify and assess risks related to water use. / Färskvatten är en begränsad, men förnybar resurs som på grund av sina unika egenskaper saknar substitut i många processer och användningsområden. Resursen är ojämnt fördelad över världen och många lever idag i vattenstressade regioner. I Europa står industrisektorn för cirka 40 procent av det totala vattenuttaget. Med en växande befolkning och ökad efterfrågan på mat och energi per capita kommer konkurrensen om vattenresurserna att bli hårdare. Vi måste därför anpassa oss efter denna verklighet och framtid och börja använda våra färskvattenresurser mer effektivt. Certifieringssystemet CEEQUAL har lyft vattenavtryck för byggprodukter som en viktig fråga vid val av material. Inom branschen vet man i dagsläget inte hur man ska hantera den frågan och utgångspunkten för denna rapport är att ge vägledning bland de metoder som finns tillgängliga idag samt att ge ett praktiskt exempel på två av de mest utvecklade metoderna, Water Footprint Network (WFN) metoden och livscykelanalys (LCA). Som ett praktiskt exempel utfördes en fallstudie som visade att resultatet av en vattenavtrycksanalys beror väldigt mycket på vilken metod som väljs, vilket innebär att harmonisering inom branschen är viktigt. LCA-metoden ger ett större avtryck än WFNmetoden då metoden inkluderar fler typer av vattenanvändning. Av de studerade materialen visade sig stål vara det som både använder och förbrukar mest vatten per kilogram. Det är också ett material som i betydande grad importeras från regioner som kan vara vattenstressade. Fyllnadsmaterial var ett av materialen med lägst vattenavtryck per kilogram, men då det används i så stora mängder i anläggningsprojekt är det detta material som bidrar med störst totalt vattenavtryck. På grund av den stora mängd som används utvinns fyllnadsmaterial dock oftast lokalt. Detta gör att vattenavtryckets signifikans minskar när det viktas med ett vattenstressindex, då det generellt finns gott om vatten i Sverige. Vattenavtryck kan användas till deklaration av potentiell påverkan på vattenresurser genom att inkludera resultatet i en miljövarudeklaration eller hållbarhetsrapport. Det kan även användas i ett naturkapitalkonto (E P&L) för vatten eller för att identifiera risker kopplade till vattenanvändning samt ge vägledning vid materialval och val av leverantör.