No description available.

Gräsbränder är ett återkommande problem i hela Sverige och kan påverka både egendom och människor. Det finns flera faktorer som påverkar uppkomsten av gräsbränder. Det kan vara väder/klimat, mänsklig påverkan, typ av gräs och antändningsmedel. I denna studie är målet att kartlägga vart det sker flest gräsbränder i Sverige, varför de sker och när säsongen startar och slutar. Ett annat mål med studien är att undersöka hur utsatta kommuner ser på och hanterar problemet med gräsbränder. Slutligen var syftet också att undersöka om framtida klimatförändringar kan komma att påverka gräsbrandsituationen i Sverige. För att svara på studiens mål valdes att använda en statistisk undersökning som bygger på insatsstatistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det genomfördes även två intervjuer med kommunanställda, en från en kommun i södra Sverige och en från en kommun i norra Sverige. Intervjudata analyserades utifrån en innehållsanalys. Slutligen användes även vetenskaplig litteratur  och studier av klimatscenarier för att undersöka klimatförändringars roll för vegetationsbränder.  Resultaten av studien visar att det är Göteborg som är den kommun där flest gräsbränder sker, därefter kommer Stockholm, Halmstad och Borås. Västra Götaland är det län som drabbas mest frekvent av gräsbränder i Sverige och även det län som störst gräsbränder sker. Det är däremot Halland som har flest gräsbränder sett till antal bränder per capita Den vanligaste kända orsaken till gräsbränder är eldning av gräs men det finns också en stor andel där orsaken är okänd. Vid intervjuerna framkom att gräsbränder anses som ett litet problem och att kommunernas sätt att hantera dem är bra. Däremot kan ett problem med gräsbränder anses vara att det kan ta tid från andra räddningsuppdrag som kommunen har. Intervjuerna visar även att det finns en potential för att via utbildning och information till invånare minska antalet gräsbränder i kommunerna. Klimatförändringar kan komma att påverka gräsbrandsutvecklingen i Sverige. Om luftfuktigheten kommer att öka, vilket scenarier visar, anses gräsbrandsrisken minska i form av färre branddagar, men det kan dock bli intensivare gräsbränder på grund av en längre växtsäsong och därmed en större mängde bränsle. / Grass fires are a recurrent problem throughout Sweden and can affect both property and people. There are factors that influence the emergence of grass fires. It could be the weather / climate, human impact, the type of grass and ignition agents. In this study, the goal is to identify where most grass fires occur in Sweden, why they occur, and when the season starts and ends. Another goal of the study is to examine how vulnerable municipalities manage and look at the problem of grass fires. Finally, the goal was also to investigate whether future climate change may affect the grass fire situation in Sweden. To answer the purpose of the study a statistical survey was made based on emergency response data from the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB). There were also two interviews made with municipal employees, one from a municipality in southern Sweden and one from a municipality in northern Sweden. The interview data were analyzed with content analysis. Finally, research literature and scenario studies were used to study the role of climate change for vegetation fires.  The results of the study show that Gothenburg is the municipality where most grass fires occur, followed by Stockholm, Halmstad and Borås. Västra Götaland is the county having most frequent grass fires in Sweden, and is also the county where the greatest grass fires occur. Is, however, the county of Halland which has most grass fires, seen as fires per capita. The most common known cause of grass fires is burning of grass, but there is also a large proportion of fires for which the cause is unknown.  The interviews revealed that grass fires are considered a minor problem and that the municipalities’ way of dealing with them is good. However, one problem with grass fires, considered by the municipalities is that they may take time and resources away from other rescue missions. The interviews also showed that there is a potential for teaching of residents, as a way to reduce the number of grass fires in the municipalities. Climate change may affect grass fire development in Sweden. If humidity will increase grass fire risk is considered to decrease because of less frequent fire-days, but grass fires may become more intense due to longer growth season and therefore a great amount of fuel.

Fler vegetationsbränder förväntas framöver i Sverige som följd av temperaturökning och förändrat nederbördsmönster. För att distribuera resurser effektivt vid ett släckningsarbete i vegetation kan information som tillgänglighet och brandbenägenhet vara önskvärt. Riskområden för personsäkerhet i samband med släckningsarbete bör granskas för att undvika onödiga risker. Syftet med studien var att undersöka hur brandbenägenhet, tillgänglighet och personskaderisk varierade geografiskt inom Arvika kommun. Med rasteranalys och weighted overlay beräknades brandbenägenhet med faktorerna: krontäthet, lutning, lutningsriktning, skogens utvecklingsfas och vegetation. Tillgängligheten beräknades med följande faktorer: avstånd till väg, avstånd till vatten, körtid, lutning, skogens utvecklingsfas och vegetation. Personskaderisken beräknades enligt följande faktorer: elektrifierad järnväg, förorenade områden, kraftledning, lutning och militära områden. Analysen visar att brandbenägenheten är mycket hög i ett fåtal områden, den största delen av studieområdet har brandbenägenhet mellan värde 4,1–6 av 10. Tillgängligheten är hög eller mycket hög i 98 % av studieområdet. Den lägsta tillgängligheten finns i studieområdets norra och södra delar. 92 % av studieområdet har en låg eller mycket låg personskaderisk med värde mellan 1–4 av 10. Brandbenägenhet, tillgänglighet och personskaderisk studerades på platser där bränder rapporterats åren 2008–2019. Bränder mellan år 2008–2017 med avbränd areal större än 1 hektar studerades igen. Den största faktorn för brandbenägenheten är lutningsriktning för dessa platser. Tillgänglighetens viktigaste faktorer är avstånd till väg och vegetation. Personskaderiskens största faktor är förorenade områden där bränderna var rapporterade. Brandbenägenheten inom studieområdet var störst vid lutning mot syd eller sydväst. Plana områden har generellt låg brandbenägenhet. Enligt analysen är tillgängligheten lägst i studieområdets yttre delar, speciellt dem sydligaste och nordligaste delarna. Områden i närhet av brandstationer har generellt en bättre tillgänglighet. Personskaderisken är koncentrerad till elektrifierad järnväg och kraftledning som medför direkt fara. Potentiellt förorenade områden finns spridda i hela studieområdet. Hur dessa påverkar människor är ovisst och varierar beroende på förorening. / In the future, more wildfires are expected in Sweden because of increasing temperature and changing precipitation. To being able to effectively distribute the resources of the firefighters, information about accessibility and fire tendency can come in handy. In order to avoid unnecessary risks, areas with potential hazard for the firefighters should be examined. The purpose of this study is to analyse how fire tendency, accessibility and personal injury risk varies in Arvika municipality, Sweden. Raster analysis and weighted overlay were applied in this study to examine fire tendency using the factors: crown closure, slope, aspect, the stage of stand development and vegetation. Accessibility was calculated including the following factors: distance to roads, distance to water, driving time, slope, the stage of stand development and vegetation. The personal injury risk was calculated by the following factors: electrified railways, polluted areas, power lines, slopes and military areas. The results show a high fire tendency in a few areas. Most of the areas have a fire tendency value between 4. 1–6 out of 10. Areas with a good or very good accessibility covers 98 % of the study area. Only a few spots have a very low accessibility. Areas with a low or very low personal injury risk covers 92 % of the study area. In the next part sites, with wildfires reported too MSB between 2008–2019 were studied. Wildfires larger than 10 000 square meters were studied again. Aspect was considered as a factor with a high impact on fire tendency. The major factor of the accessibility is distance to the road and the vegetation of those places. Polluted areas have the largest risk for extinguishing the fire in those places. Fire tendency shows its peaks in areas with slopes and aspect to the south or southwest thanks to the results. Flat areas receive a low risk of fire tendency. Accessibility is lowest in the outer parts of the study area, especially the southern and northern parts. Areas with risks for firefighter injury are concentrated to electrified railways and power lines, especially those that cross polluted areas. However, not all the polluted areas have been investigated in this study, therefore the effect of the pollution on the people’s health is uncertain.

Results are presented from the 2021 test run of active fire detection using the Visual Infrared Imaging Radiometer Suite (VIIRS) instrument, that is currently onboard the polar satellites Suomi-NPP and NOAA-20. The test is performed by the Swedish Civil Contingencies Agency and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute, in cooperation with local fire departments in Sweden. The aim of this report was to study the impact of clouds on the ability of active fire detection, as well as to identify objects that potentially can cause commission errors in the VIIRS 375 m active fire algorithm (false positive notifications). Also, the study aimed to investigate what may cause omission errors in the algorithm, and to show to what extent the detections can be used to represent the true time development of the wildfire front and burned area. Using a cloudmask and a cloudtype classification product from Nowcasting Satellite Application Facilities (NWC SAF), the impact of clouds was anlalyzed by comparing the cloud data with the obtained fire notifications from the satellites. Active fires and newly burned areas were also studied using Sentinel-2 imagery, specifically the False Color Urban and the Short Wave Infrared (SWIR) RGB composites, as well as images from the 842 nm band, making use of the relatively high spatial resolution as well as the spectral signatures of fire and newly burned vegetation. Detection of active fires occurred in both cloud free and completely cloud covered conditions. How-ever, roughly 70% of the detected vegetation fire pixels were obtained in conditions with 20% clouds or less. / I rapporten presenteras resultat från 2021 års test av satellitdetektering av skogs- och vegetationsbränder, ett test som genomförs av MSB och SMHI i samverkan med kommunala räddningstjänster. De två satelliter som ingår i testet (Suomi-NPP och NOAA-20) går i polära omloppsbanor och är utrustade med instrumentet Visible Infrared Imaging Radiometer Suite (VIIRS). Detta projekt syftade till att undersöka hur molnighet påverkar möjligheten till detektion med satellit, vilka objekt som potentiellt kan ge upphov till falska detektioner samt vad som kan orsaka uteblivna satellitdetektioner. Ytterligare ett mål med rapporten var att genom fallstudier av större bränder undersöka i vilken utsträckning satellitdetektionerna kan användas för att representera brandfrontens utveckling med tiden och brandens faktiska utbredning. Vid studierna av molnighet analyserades en molnmask och en molnklassificeringsprodukt från Nowcasting Satellite Application Facilities (NWC SAF). I utvärderingen användes även data från Sentinel-2 för att studera pågående bränder och avbränd yta, som syns tydligt i RGB-kompositerna False Color Urban och Short Wave Infrared (SWIR) och i 842 nm-bandet, tack vare den relativt höga bildupplösningen och den nyligen avbrända ytans spektralsignatur. Brand detekterades i både molnfria och helt molntäckta förhållanden. Drygt 70 % av detektionerna vid vegetationsbrand kom emellertid i förhållanden med 20 % moln eller mindre.