Ventilatorassocierad pneumoni (VAP) är den vanligaste vårdrelaterande infektionen på intensivvårdsavdelningar (IVA). Orsaken till infektionen är att patienten behöver assisterad andning genom invasiv ventilatorbehandling vilket medför att bakterier får fäste i lungorna och orsakar VAP. Syftet med studien var att genomföra en genomlysning av forskningen om preventiva åtgärder som kan leda till minskad incidens av VAP vid invasiv ventilatorbehandling. Studiens metod var en systematisk litteraturstudie. Tio kvantitativa vetenskapliga artiklar sammanställdes med hjälp Hsieh & Shannons (2005) konventionella kvantitativa innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet delas in i fyra olika kategorier; Kunskapsnivå, Utbildning, Mobilisera upp och aspirera bort sekret samt Munvård. Resultatet visade att kunskap och utbildning angående preventiva VAP åtgärder ger minskad incidens av VAP. Även åtgärder som god munhygien med framförallt klorhexidin, upprepad munvård samt att avlägsna sekret ger minskad risk att utveckla VAP. Konklusionen är att intensivvårdssjuksköterskan behöver kontinuerlig utbildning för att inte förlora kunskap i preventiva omvårdnadsåtgärder. Kontinuerlig munvård och att mobilisera och avlägsna sekret hos den intuberade patienten är viktiga preventiva åtgärder på en intensivvårdsavdelning för att minska risken för VAP

Ventilatorassocierad pneumoni (VAP) är den vanligaste nosokomiala infektionen hos respiratorbehandlade patienter. VAP orsakar förlängd respiratortid, ökad antibiotikabehandling, förlängd intensivvård, ökad risk för mortalitet samt ökade sjukvårdskostnader. För intensivvårdspatienten innebär det ett större lidande. Det finns flera omvårdnadsåtgärder som kan förebygga VAP och munvård är en av dessa. Studiens syfte var att beskriva faktorer som kan ha betydelse vid munvård för att förebygga VAP hos intensivvårdspatienter som respiratorbehandlas. Vetenskapliga artiklar har granskats genom en litteraturstudie. Tre olika teman inom ämnet munvård framkom efter analysen: munvård med klorhexidin, munvård med tandborstning och sugning av svalg. I resultatet framkommer att sugning av svalg innan lägesändring av patienten samt användning av klorhexidin i samband med munvård har stor betydelse för att minska antalet patienter som drabbas av VAP. Även klorhexidinlösningens styrka har betydelse och genom att ge en tidig dos av klorhexidin efter intubation kan förekomst av VAP minska. Tandborstning i samband med munvård bidrar inte till minskad förekomst av VAP. Patienten kan dock få en känsla av välbefinnande genom att få en ren och frisk smak i munnen. Intensivvårdssjuksköterskan bör respektera och ta hänsyn till patientens behov och upplevelser. Sugning av svalg och luftvägar kan orsaka obehag och lidande hos patienten, vilket sjuksköterskan bör beakta eftersom den svårt sjuke intensivvårdspatienten är i en utsatt situation. Genom att använda endotrakealkanyl med sugkanal kan risken för patienten att drabbas av VAP minska och därmed även patientens lidande.

Introduktion: Ventilatorassocierad pneumoni (VAP) medför konsekvenser förpatienten med ökat lidande samt ökade kostnader inom sjukvården. Det finnsmöjligheter till preventiv omvårdnad som kan förebygga VAP hos patienten.Intensivvårdssjuksköterskans omvårdnad har betydelse för patienten då det kan minskarisken för VAP och det är därför betydelsefullt med kunskap inom området. Idag finnsdet stöd för enskilda omvårdnadsåtgärder som intensivvårdssjuksköterskan kanapplicera men fler studier behövs om så kallade preventiva åtgärdspaket som innehållerstandardiserad omvårdnad för att förebygga uppkomst av VAP hos patienten. Syfte: Syftet är att beskriva preventiva åtgärdspaket för att förebygga VAP hospatienten inom intensivvård. Metod: Studien utfördes som en integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafl(2005) med induktiv ansats. Totalt inkluderades tolv kvantitativa studier i resultatet. Resultat: I resultatet framkom det att åtgärdspaketen bestod av olika kombinationer avåtgärder som kan förebygga VAP. Åtgärdspaketen minskade förekomst av VAP hospatienten. Följsamheten varierade i studierna men det var betydelsefullt föråtgärdspaketens effekt. Konklusion: Flertalet av åtgärderna används redan inom intensivvården idag, mengenom att standardisera och kombinera åtgärderna kan patientsäkerheten öka ochförekomsten av VAP hos patienten minska.

Intensivvårdspatienter som vårdas i respirator riskerar att utveckla ventilatorassocierad pneumoni (VAP) vilket är en vårdrelaterad infektion. För att minska risken utförs munvård regelbundet och det är vanligt att patienterna får munvårdsmedel med klorhexidin för att reducera bakterietillväxten i munnen. Klorhexidin är dock smärtsamt för patienterna och kan öka mortaliteten. Syftet var att undersöka om regelbunden munvård med oral klorhexidinlösning jämfört med annan munvård förebygger uppkomst av VAP hos patienter inom intensivvården som vårdas i respirator. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. Databaserna Cinahl, Medline, Scopus och Web of Science genomsöktes och genererade 13 artiklar med RCT-design för inklusion. Fyra studier undersökte vuxen population och tre undersökte pediatrisk population med placebokontrollerad studiedesign. Övriga munvårdsmetoder som jämfördes med klorhexidin var tandborstning (n=1), ozoniserat vatten (n=2), miswakpinnar (n=1), munskölj med persica (n=1) och kryddnejlika (n=1). Tre studier påvisade evidens för att oral klorhexidin reducerar risken att patienter utvecklar VAP. Klorhexidin var enbart överlägset tandborstning. Ozoniserat vatten och munskölj med kryddnejlikaextrakt förhindrade VAP mer effektivt än klorhexidin. Evidensen för att munvård med klorhexidin förhindrar VAP bedömdes som låg. På grund av de risker och lidande klorhexidin föranleder patienten bör det omvärderas huruvida klorhexidin ska ingå i munvårdsrutiner inom intensivvården. Ozoniserat vatten eller munskölj med kryddnejlikaextrakt kan eventuellt ersätta klorhexidin, men behöver studeras vidare. Munvård inom intensivvården bör främst utföras för patientens munhälsa eftersom evidensen för att munvård effektivt förebygger VAP är svag.

Bakgrund: Munhälsan hos intuberade patienter försämras successivt under vårdtiden. Risken att drabbas av VAP ökar dagligen och VAP anses vara en av de vanligaste komplikationerna till respiratorvård och patienter som drabbas kräver längre vårdtid. Munvård är en del av VAP-preventionen men det framgår inte vilka specifika munvårdsåtgärder som har effekt.    Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka munvårdsåtgärder som är mest effektiva avseende preventionen av VAP och därmed bör användas i intensivvårdssjuksköterskans dagliga arbete.   Metod: En systematisk litteraturöversikt med kvantitativ induktiv ansats. Sammanlagt 17 studier inkluderades i denna uppsats.    Resultat: Två huvudkategorier identifierades samt två subkategorier. Införandet av munvårdsprotokoll gav en statistiskt signifikant minskning av VAP-prevalens, klorhexidin kan vara effektivt mot VAP men det finns även andra antibakteriella lösningar som effektivt förebygger VAP.    Slutsats: För att bidra till ökad patientsäkerhet borde specialistsjuksköterskor inom intensivvård använda ett munvårdsprotokoll för att arbeta preventivt mot VAP. Utöver detta ska tandborstar regelbundet bytas ut, verksamheten borde även se över möjligheten att inkludera tandläkare. Dock är det aktuellt med ytterligare forskning om munvård för att i framtiden använda endast de munvårdsåtgärder som bevisats vara effektiva. / Background: The oral hygiene in intubated patients successively deteriorates during the period of care. The risk of contracting a VAP increases daily and VAP is considered to be one of the most common complications related to mechanical ventilation. The patients who are afflicted require a prolonged hospital stay. Oral hygiene is a part of VAP-prevention but it remains unclear as to which specific oral care measures are effective.    Aim: The aim of this study is to describe which oral care measures are the most effective in the prevention of VAP and therefore should be used by the intensive care nurse in the daily working routine.    Method: A systematic literature study with a qualitative inductive approach was used. A total of 17 studies were included in this essay.   Results: Two main categories were identified as well as two subcategories. The adoption of oral care protocols showed a statistically significant decrease of VAP, and chlorhexidine can be effective against VAP however there are also other antibacterial solutions which effectively prevent VAP.   Conclusion: In order to contribute to increased patient safety intensive care nurses should use an oral care protocol to prevent VAP. In addition to the protocol toothbrushes should be replaced regularly, and the ward should oversee the possibility of including dentists to optimize the oral care. Oral care requires additional research so that in the future it is possible to use only the oral care procedures that have been proven to be effective.