Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning (IVA) förekommer det ofta mekaniskt ventilerade samt sederade patienter. Detta kan vara en stressfull upplevelse både fysiskt och psykiskt för patienter. Intensivvården har funnits i ca 70 år och utvecklas varje dag. Specialistsjuksköterskor inom intensivvården har en viktig roll i att bedöma smärta och sederingsdjup för att minska obehag. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att ha varit invasivt mekaniskt ventilerade och/eller lätt sederade på en intensivvårdsavdelning. Metod: En litteraturstudie utfördes för att få en bild av det nuvarande kunskapsläget. Med hjälp av en tematisk analysmetod analyserades 21 artiklar. Resultat: Fyra huvudteman utvanns vilket var: psykiska upplevelser med subteman “psykiskt obehag” och “sömn & utmattning”, fysiska upplevelser med subteman “fysiskt obehag” och “basala behov”, kognition med subteman “tid & verklighetsuppfattning”, “minnen” och “insikt” och sist omgivning med subteman “kommunikation” och “trygghet”. Slutsats: Att bli mekaniskt ventilerad och/eller lätt sederad på en intensivvårdsavdelning är en påfrestande upplevelse. Mest påfrestande är de psykiska och fysiska upplevelserna. Implikationer: Fortsatt forskning kring ämnet är nödvändigt då det kan ge insikt till vårdpersonal och därifrån kunna lindra patienters obehag.

Bakgrund:  Non-invasiv ventilering (NIV) är ett andningsstöd som med gott resultat kan behandla respiratorisk svikt vilket är vanligt förekommande på Intensivvårdsavdelningar (IVA). Med NIV minskar mortalitet, vårdtiden på IVA, behovet av invasiv ventilering samt förekomsten av ventilatorassocierad pneumoni. Behandlingen avslutas dock ofta i förtid på grund av att patienten inte accepterar den. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelserna av NIV vid akut respiratorisk svikt och interaktionen mellan patient och sjuksköterska för att optimera behandlingen. Metod: Metoden för studien är en litteraturöversikt med beskrivande design baserad på kvalitativa studier Resultat: Patienten upplever sig som fånge bakom masken och lägger stor vikt på att lära sig hantera NIV och återfå kontroll. Behandlingen beskrivs som en nödvändig men obehaglig väg till överlevnad. Interaktionen mellan patient och sjuksköterska påverkas av hur sjuksköterskan kan tillgodose patientens behov av delaktighet, information och kontroll. Slutsats: Interaktionen mellan patient och sjuksköterska har stor betydelse för toleransen av behandlingen. Sjuksköterskans roll är att stötta patienten genom att skapa förståelse för behandlingen samt att göra patienten delaktig, på så vis kan patienten återvinna kontroll och behandlingen kan optimeras. / Background: Non-invasive ventilation (NIV) is a treatment that with good result can treat respiratory failure, a common syndrome in ICU units. NIV decrease mortality, invasive ventilation, time spent in ICU and ventilator- associated pneumonia. The treatment is often being terminated early due to that the patient does not accept it. Aim: The aim of the study was to illustrate the experience of NIV used during acute respiratory failure and the interaction between patient and nurse to optimize the treatment. Method: The study is a literature review with a descriptive design based on qualitative studies. Results: The patient experience a feeling of being trapped behind the mask and put a great effort in acceptance of NIV and to regain control. The treatment is described as a necessary but uncomfortable path to survival. The interaction between patient and nurse is affected by the way the nurses meet the patients need of participation, information and control.  Conclusion: For the tolerans of the treatment the interaction between patient and nurse have a great importance. The role of the nurse is to support the patient through create understanding and make the patient participate. Trough that the patient can regain control and the treatment can be optimized.

BakgrundVentilatorbehandling är nödvändig för stabilisera patienter som exempelvis har akut hypoxi eller hyperkapni. För att tåla ventilatorbehandling med endotrakealtub behöver patienter ibland vara sederade. På en intensivvårdsavdelning är patienten uppkopplad till en monitor som ständigt visar patientens vitala parametrar. SyfteVar att beskriva patienters upplevelser av invasiv mekanisk ventilatorbehandling. MetodEn litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats, 10 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades utifrån en integrerad analysmetod.  ResultatUr analysen skapades fem kategorier till resultatet. Dessa var (1) kommunikation och information, (2) kontroll, (3) delaktighet och förtvivlan, (4) Psykiska och fysiska upplevelser samt (5) minnen och drömmar.  SlutsatPatienter upplevde kommunikationssvårigheter, bristande kontroll, fysiska och psykologiska besvär och drömmar samt andra vanföreställningar. Stöd och hjälp från anhöriga var av stor vikt. Det blir därför viktigt för sjukvårdspersonal att involvera familj mer för att kunna hjälpa patienterna att finna begriplighet i sin situation och underlätta vården avseende ömsesidig förståelse, informationsutbyte och kommunikation. Om sjukvårdspersonal försöker arbeta mer personcentrerat kan det bidra till att patienterna känner sig mer delaktiga i sin vård vilket också bidrar till snabbare återhämtning.

Bakgrund Ambulanssjuksköterskans hantering av luftvägen och ventilering vid hjärtstopp är av stor vikt för att en patient ska kunna återupplivas. Många hjälpmedel finns för att underlätta detta arbete, men prehospitalt finns det åtskilliga faktorer att ta hänsyn till som inte existerar på sjukhus och som kan inverka på ambulanssjuksköterskans val av metod för ventilering. Syfte Att undersöka vilka faktorer som påverkar ambulanssjuksköterskans val av metod för ventilering vid hjärtstopp. Metod En kvalitativ design användes med semistrukturerade intervjuer. Åtta intervjuer med specialistsjuksköterskor inom intensivvård och ambulanssjukvård genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet.  Resultat Dataanalysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande underkategorier. I kategorin Tiden prioriterades snabb ventilering för patienten samtidigt som avståndet till sjukhus också påverkade val av metod. Patienten och dennes förutsättningar är en kategori där bakomliggande orsaker till hjärtstoppet, patientens anatomiska förutsättningar samt om hjärtstoppet avslutades på plats eller inte påverkade ambulanssjuksköterskans metodval. Tredje kategorin var resurser som påverkade metodvalet genom att antalet enheter på plats och deras kompetens och erfarenhet hade en inverkan på metodval. Den fjärde kategorin användarvänlighet handlar om miljöfaktorer som påverkade metodvalet samt transport av patienten där avancerade metoder föredrogs för att underlätta förflyttningen. Slutsats Många av dessa faktorer är sådant som inte är något problem på sjukhus men som ambulanssjuksköterskan behöver vara medveten om. Vissa av faktorerna kan avhjälpas av verksamheten med ökad utbildning och modern utrustning men andra faktorer är sådant som ambulanssjuksköterskan behöver vara redo för att hantera. / Background Airway management is of great importance to the resuscitation in patients with cardiac arrest. There are a lot of tools to alleviate this task, but there are several factors to consider in out-of-hospital cardiac arrest, that doesn't exists within the hospital walls, that may influence the ambulance nurse method for managing the ventilation. Aim To study witch factors that influence the ambulance nurse choice of method to ventilate an out-of-hospital cardiac arrest. Methods A qualitative design was used with semi-structured interviews. Eight interviews were conducted with nursing specialists within intensive- and prehospital care. Qualitative content analysis was used to analyze the collected data. Results Data analysis resulted in four categories with associated under-categories. In the category Time distance to hospital had an effect on the choice of ventilation and fast ventilation was prioritized. The Patient was a category where the cause of the cardiac arrest, the patient anatomy and if the resuscitation was terminated on the spot or not was identified to have an impact on the method of airway management. The third category was Resources that influenced the airway approach was the amount of units on the scene and their competence and experience. The fourth category was ease-of-use where environment had an influence on airway management as well as the transportation of the patient. Conclusion Even though these factors often are a none-issue in the hospital it's vital to the ambulance nurse to be aware of these. Some factors can be alleviated by the agency with increased education and modern equipment but other factors are just something the ambulance nurse needs to be aware of and able to handle.

Vid hjärtoperationer leder man bort blodet från hjärtat och kopplar upp patienten till en hjärt-lungmaskin med tillhörande behållare (kardiotomi-reservoar). I det öppna såret tillförs koldioxid kontinuerligt. Detta görs för att avlufta sårhålan och hindra luft från att komma in i hjärtat och de stora kärlen under kirurgi. Ett gasutbyte sker då mellan vävnaden i såret och den tillförda koldioxiden. Då blodet senare sugs upp av en sugslang hamnar det i kardiotomi-reservoaren och den totala koldioxidhalten i patientens blod riskerar att bli ännu högre. Denna rapport behandlar en studie som gjorts för att försöka minska dessa koldioxidnivåer i blodet. Detta gjordes genom att fylla kardiotomi-reservoaren med valda värden vatten, samt samtidigt tillföra koldioxid och luft för att sedan mäta effektiviteten av ventileringen av koldioxid. Resultaten som erhölls var att oavsett vattennivå och koldioxidtillförsel så kan man med hjälp av luft ventilera bort koldioxid från reservoaren. Slutsatsen blir att ju högre lufttillförsel som används desto bättre blir ventilationen. / During heart surgeries it is necessary to direct the blood away from the heart and connect the patient to an extra corporeal circulation (ECC) with an associated reservoir (cardiotomy-reservoir). In the open wound a continuous flow of carbon dioxide is insufflated. This is to de-air the wound so that no air enters the heart and large vessels during surgery. An exchange of gases occurs between the tissue of the wound and the applied carbon dioxide. Throughout the surgery the wound will bleed and that blood will be evacuated in to the cardiotomy-reservoir. This can increase the total carbon dioxide level of the patient. The subject that was studied in this report was how to decrease the carbon dioxide levels in the blood. The method used was to fill the cardiotomy-reservoir with chosen volumes of water and simultaneously insufflate carbon dioxide and air. This was to measure the effectiveness of the evacuation of carbon dioxide. The results were that, despite water levels and carbon dioxide supply, one was able to ventilate the reservoir. The conclusion is that the higher air supply that is used the better ventilation will be achieved.

Background: Mechanical ventilation and sedation are common in intensive care and can be stressful for the patient as many experience physical and mental complications such as delirium. Nurses in intensive care play an important role in assessing the need for pain relief and sedation. The care environment and communication opportunities are also factors that affect patients' experiences. Aim: The aim of the study was to make patients' experiences of having been mechanically ventilated and/or sedated in an intensive care unit visible. Method: A literature study was chosen to get a picture of the current state of knowledge. Based on a thematic analysis method 15 articles were analyzed. Results: The analysis resulted in the following themes: physical and mental reactions with the subtheme fear/anxiety and pain, the importance of the environment with the subtheme security and communication and memories with the subtheme confusion and dreams. Conclusion: It is a difficult experience to be mechanically ventilated and/or sedated in an intensive care unit. Communication difficulties were a prominent experience that affected many patients. Continued research: Continued research is necessary in the subject matter of the study. There is also a need for research on the care environment and communication aids for intensive care patients. / Bakgrund: Mekanisk ventilation och sedering är vanligt förekommande inom intensivvården och kan vara påfrestande för patienten då många upplever fysiska och psykiska komplikationer som till exempel delirium. Specialistsjuksköterskor inom intensivvård har en viktig roll vid bedömning av behov av smärtlindring och sedering. Även vårdmiljö och kommunikationsmöjligheter är faktorer som påverkar patienters upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att synliggöra patienters upplevelser av att ha varit mekaniskt ventilerade och/eller sederade på en intensivvårdsavdelning. Metod: En litteraturstudie valdes för att få en bild av det aktuella kunskapsläget. Utifrån tematisk analysmetod analyserades 15 artiklar. Resultat: Analysen resulterade i följande teman: fysiska och psykiska reaktioner med subtema rädsla/ångest och smärta, omgivningens betydelse med subtema trygghet och kommunikation samt minnen med subtema förvirring och drömmar. Slutsats: Det är en svår upplevelse att vara mekaniskt ventilerad och/eller sederad på en intensivvårdsavdelning. Kommunikationssvårigheter var en framträdande upplevelse som påverkade många patienter. Fortsatt forskning: Fortsatt forskning är nödvändig inom ämnet som studien berör. Det finns även behov av forskning kring vårdmiljön samt kommunikationshjälpmedel för intensivvårdspatienter.

The building sector is responsible for around 39% of the energy consumption in Sweden, and one way to work towards sustainable societies could be to make the buildings more energy efficient. One approach to make a building more energy efficient is to use knowledge gained from digitalization of the building and to make the building smart. This thesis aims to study the area of smart buildings, and the ongoing work with smart solutions within the real estate sector.  Two parallel investigations are used to study the area. One is an interview study in order to map the ongoing work with smart buildings. The situation on the market, the matureness of technical solutions as well as ongoing trends and challenges are amongst other things studied. The second investigation consists of a pilot project which aims to exemplify how time series data analysis could be used in order to make a building smarter. Time-series prediction provides a way to discover and quantify regularities in such data, and methods of time series prediction point to how to make building management more efficient.  The result of the study shows that the smart building market is not yet stabilized, but that the interest in working with smart buildings is big. There are many smaller solutions which are being tested and implemented, but there is no consensus of what the definition of a smart building really is. The results of the data analysis indicate two results, firstly, it provides insight in the data, and reports how one should prepare the data for subsequent analysis, and secondly we report results for different autoregressive (AR)-based time series models. For the second result, we indicate how methods of K-means improve over linear AR-based modelling, pointing to the possible use of nonlinear modelling. We however question whether performance improvements are sufficiently large for this application to justify the additional computational demands.