Syftet med denna studie var att undersöka elevers upplevelse av vardagskopplingar i undervisningen av ämnet biologi i en svensk gymnasieskola. Forskning visar att många elever tycker att naturvetenskapliga ämnen är svåra samtidigt som intresset för dessa ämnen sjunker med elevers stigande åldrar. Vardagskopplingar anses kunna göra naturvetenskap relevant för elever och öka intresset för de naturvetenskapliga skolämnena. Det finns en hel del forskning om hur vardagskopplingar kan implementeras i skolundervisningen men viktigt är också hur eleverna upplever dessa vardagskopplingar. I denna kvantitativa studie undersöks elevernas syn på vardagskopplingar i biologiundervisningen i gymnasieskolan genom en enkätundersökning. Studien undersöker även elevernas syn på hur viktiga och hur användbara de anser att biologikunskaper är. Studien visar att eleverna upplevde medel och liten grad av vardagskopplingar i undervisningen av ämnet biologi men att de samtidigt tyckte att ämnet biologi var ganska och mycket intressant. Tydligt i studiens resultat är att eleverna såg relativt stor vikt och användbarhet av biologikunskaper men främst för andra människor och inte dem själva personligen. Trots att eleverna upplevde lägre grad av vardagskopplingar inom ämnesområdet ”Människokroppen och hälsa”, i jämförelse med ”Natur och miljö”, var intresset bland eleverna högre för detta ämnesområde. Enligt denna studie finns det alltså inte någon direkt korrelation mellan vardagskopplingar i undervisningen och graden av intresse för ett ämne i skolan.

Syftet med vår undersökning är att få ökad kunskap om ämnesintegration med matematik. Vi vill besvara två frågeställningar; ”Vad är enligt några pedagoger ämnesintegration som inkluderar matematikinnehåll?” och ”Vilka erfarenheter har några olika pedagoger av ämnesintegration med matematikinnehåll?”. För att besvara dessa gjorde vi kvalitativa intervjuer med sju lärare med inriktning mot grundskolans tidigare år. Resultatet visade att matematik integreras mest inom tematiskt arbete eller spontant i den dagliga diskussionen. Det framkom även att viljan finns hos pedagogerna att i större utsträckning undervisa ämnesintegrerat. Genom våra intervjuer fick vi fram att det behövs mer tid till planering och att det är svårt att integrera matematik med andra ämnen om man inte har djupare ämneskunskaper eller mer erfarenhet av matematik.

SammanfattningSyftet med examensarbetet är att undersöka hur det ser ut med studiemotivationen bland eleverna på ett gymnasialt byggprogram, och vilka faktorer som påverkar studiemotivationen ur ett elevperspektiv. Resultatet jämförs sedan med den litteratur och forskning jag tagit upp runt olika motivationsteorier.Som metod har jag använt mig av en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning bland 74 st. elever på ett byggprogram.Resultatet av undersökningen ger oss inte ”svaret” på vad som påverkar studiemotivationen. Det är en blandning av många faktorer, som i olika grad hos olika individer samverkar med varandra. Faktorer som: inflytande, framtidsmål, intresse, verklighetsanknytning, lärarbemötande, klassrumsklimat samverkar med varandra.

Att det finns många olika sätt att ta in och föra ut kunskap på är alla medvetna om ochäven att vi bäst lär oss genom att få använda flera sinnen. Min föreställning är atteleverna lär sig bäst genom aktiv inlärning men dagens skolor domineras i hög grad avpassiv inlärning från elevernas sida. Jag har valt att undersöka om ämnesövergripandeundervisning, är en metod som gör det enklare att ta in aktiva arbetssätt. Med minuppsats vill jag ägna mig åt att undersöka hur lärares syn är på ämnesövergripandearbete och om de anser att det stimulerar eleverna mer än vanlig undervisning?