tProgrammet Vetenskapens värld har funnits sedan 1971. Sedan starten har redaktionen sänt program kontinuerligt och behandlat olika vetenskapliga områden. Vi vill undersöka om programmet påverkas av det marknadsmässiga eller det normativa styrfältet och i så fall på vilket sätt. Genom att undersöka Vetenskapens världs redaktion och arbete utifrån flera olika perspektiv hoppas vi kunna utläsa ett eller flera mönster. Våra forskningsfrågor är följande: Hur har Vetenskapens världs ämnesurval varierat över tid? Vad grundas ämnesurvalet på? På vilket sätt arbetar Vetenskapens världs redaktion för att leva upp till public service-uppdraget? De metoder vi har använt oss av har olika fallgropar. För att stärka resultatets validitet har vi valt att kombinera flera metoder. Med en kvantitativ studie har vi kartlagt vilka ämnen som programmet har behandlat vid tre årsnedslag. Denna har kompletterats med en observationsstudie på Vetenskapens världs redaktion och en semistrukturerad intervju med Anna Schytt, redaktionschef. I studien har vi kommit fram till att Vetenskapens världs ämnesvärdering har utvecklats i takt med en ökad indirekt konkurrens och förändrade villkor. Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete och en kontinuerlig marknadsanpassning inom både webb och broadcast. Den tekniska utvecklingen av webben är prioriterad för att göra den mer användarvänlig och attrahera en bred publik. Inom broadcast publikanpassas innehålletfrämst genom ämnesmixen. Förändringar över tid är att programmet numer behandlar fler ämnen och sänds oftare än tidigare. Aktuella ämnen ökar parallellt med globaliseringen och anpassas till samhälleliga trender och normer

Programmet Vetenskapens värld har funnits sedan 1971. Sedan starten har redaktionen sänt program kontinuerligt och behandlat olika vetenskapliga områden. Vi vill undersöka om programmet påverkas av det marknadsmässiga eller det normativa styrfältet och i så fall på vilket sätt. Genom att undersöka Vetenskapens världs redaktion och arbete utifrån flera olika perspektiv hoppas vi kunna utläsa ett eller flera mönster. Våra forskningsfrågor är följande:  1. Hur har Vetenskapens världs ämnesurval varierat över tid? 2. Vad grundas ämnesurvalet på? 3. På vilket sätt arbetar Vetenskapens världs redaktion för att leva upp till public serviceuppdraget?  Vi har valt att kombinera flera metoder, en så kallad triangulering, för att sammanfoga resultaten av dem. Genom en mindre kvantitativ studie fick vi en överblick av vilka ämnen som programmet har behandlat vid tre årsnedslag. Därefter gjordes en observationsstudie på Vetenskapens världs redaktion, samt en semistrukturerad intervju med Anna Schytt, redaktionschef. Vi tror att de två sistnämnda metoderna, i kombination med varandra, har gett oss en djupare inblick i Vetenskapens världs redaktions arbete, än vad endast en eller flera intervjuer hade gjort.  I resultatet diskuterar vi hur Vetenskapens världs ämnesvärdering har förändrats i takt med den teknologiska utvecklingen, samt hur detta har påverkats av en ökad konkurrens från kommersiella aktörer. Den tekniska utvecklingen av Vetenskapens världs webb är prioriterad för att göra den mer användarvänlig och attrahera en bred publik. För deras broadcast publikanpassas innehållet främst genom ämnesmixen. Förändringar över tid är också att programmet numer behandlar fler ämnen och sänds oftare än tidigare.

I denna rapport kommer vi att beskriva hur vi skapat och utvecklat ett skolprogram på Vetenskapens Hus (VH) i samarbete med Scania. Skolprogrammen på VH består av en teoretisk del och en laboration som riktas till elever i grundskolan och på gymnasiet. Syftet med examensarbetet är att undersöka möjligheter att öka teknikintresset hos högstadieelever genom att skapa ett skolprogram på VH med koppling till den teknik som finns på Scania. Utgångspunkten är de teorier som Knud Illeris använder och hans dimensioner, Harlens teorier om undersökningsbaserad vetenskap samt Peter Senges discipliner. Efter ett besök på Scania, där vi fick se delar av deras produktionslina bestämde vi oss för att skolprogrammet skulle handla om Lean produktion. Detta beslutades eftersom idén gillades av handledaren från Scania samt att det vår något genomförbart på VH och att den inte liknade något av de befintliga skolprogrammen. Datainsamlingen skedde först och främst genom observationer gjorda på elever som går i högstadiet. De tre första grupperna är praoelever som praktiserar på VH och sedan ytterligare tre grupper som kommer från klasser runt omkring Stockholm som vi bjudit in. Det kommer även finnas datainsamling genom enkäter som delas ut till eleverna efter besöket på VH samt intervjuer med respektive lärare. Utifrån dessa data kommer vi fram till att eleverna förlorar fokus då de saknar stimulering i undervisningen och därmed behöver läraren ständigt arbeta med produktiva frågor för att leda eleverna och stimulera dem i deras arbete. / This article will describe how we have created and evolved a school program in Vetenskapens Hus (VH) in collaboration with Scania. The purpose is to create a school program about Lean production because this represents many industries way of working. Our starting point is the theories written by Knud Illeris’ and his descriptions about dimensions, Harlen’s theories about inquiry in science education aswell as Peter Senges’ theories. The mission was to create a school program in the subject technical science which reflects Scania’s worksite, where Scania is the main sponsor for VH. We got inspired to make a school program about Lean production after a visit at one of Scania’s production sites since VH did not have any other school programs were the goal was Lean. The collection of data was made by observations on high schoolers, year 13-16. The first three groups will be students who do a work experience program in VH and then three more groups that come from classes in the city Stockholm. There will be more data collection through surveys given to the students after the visit at VH as well as interviews with their respectively teacher. The data collected gives us the insight that these students lose their focus when they are not stimulated. This means that the teacher needs work by asking productive questions to lead the students and stimulate them in their work.

Laborativa inslag har en central del i biologi och de naturvetenskapliga ämnenas undervisning. Ett syfte med laborativa inslag är att utbilda elever om naturvetenskapliga arbetssätt. Studien har genomförts i Stockholms län, eleverna studerar på en skola gymnasieskola i en förort i Stockholm. I studien har gymnasieelever i årskurs 3 kunskaper om naturvetenskapliga arbetssätt undersökts. Studien har även undersökt elevernas uppfattning om naturvetenskapliga arbetssätt som innehåll i det naturvetenskapsprogrammet och under ett besök i en informell lärmiljö, Vetenskapens Hus. Intresset för laborativa inslag i informella lärmiljöer växer och attraherar varje år många elever. Elevernas kunskaper om naturvetenskapliga arbetssätt har undersökts med hjälp av frågeformuläret Views of Scientific Inquiry (VASI). VASI-testet undersöker 8 olika aspekter av kunskap om naturvetenskapliga arbetssätt. För att undersöka elevernas uppfattning om naturvetenskapliga arbetssätt som innehåll i det naturvetenskapsprogrammet och under ett besök i en informell lärmiljö genomfördes semistrukturerade intervjuer enskilt. Intervjuerna analyserades med metoderna meningskoncentrering och meningstolkning. Studiens resultat visade på att gymnasieelevernas kunskaper om naturvetenskapliga arbetssätt i hög utsträckning är naiv. Eleverna uppfattade att deras undervisning om naturvetenskapliga arbetssätt har bestått av endast en introduktionslektion till det naturvetenskapsprogrammet och därefter undervisas i hög utsträckning implicit. Elevernas uppfattade inte att de lärde sig något om naturvetenskapliga arbetssätt under besöket på Vetenskapens Hus. Elevernas resultat i VASI-testen sammanvävt med elevernas uppfattning om naturvetenskapliga arbetssätt som innehåll i det naturvetenskapsprogrammet visar ett behov av undervisning om naturvetenskapliga arbetssätt. Undervisningen bör lägga mer fokus och explicit undervisa eleverna om naturvetenskapliga arbetssätt i ordinarie undervisning och i laborativa inslag.