The increasing levels of comfort have caused an increased electricity consumption over the last couple of years, leading to an increase in carbon dioxide emissions. At the same time, the interest and awareness regarding sustainability and climate change is growing, imposing a pressure on companies to incorporate sustainable businessmodels in their business. While the new levels of comfort might be difficult to change, bringing awareness to one's consumption and its' impact is still possible and can bedone through an Eco-Feedback Technology. However, this requires an understanding of the users' environmental consciousness and willingness to adapt their behaviour. To understand the effect that the environmental consciousness has on the design of an Eco-Feedback Technology and the risks and benefits said technology may pose on abusiness, interviews were conducted and a survey was distributed to gain an understanding of the environmental consciousness of the users of an video creationservice. The results were analysed using theoretical frameworks concerning environmental consciousness and the value-action gap. Additionally, experiments were conducted to calculate the environmental impact of the video creation process. The results indicated a high overall environmental consciousness amongst the users. However, the consciousness was found to be lower regarding the impact of electricity consumption and video creation. This suggests that the consciousness is dependent on the context of the users and the three aspects of consciousness should be viewed separately too, upon which the Eco-Feedback Technology should be adapted. Additionally, the users were not fully convinced an increased awareness would cause a behavioural change, suggesting a gap between attitude and action. The two mainbarriers for the gap were identified as lack of information and shift of responsibility which should be targeted by the Eco-Feedback Technology / Den ökande nivån av komfort i samhället är en av orsakerna till en ökning av elektricitetanvändningen de senaste åren, vilket har lett till ökade koldioxidutsläpp. Samtidigt växer intresset och medvetenheten gällande hållbarhet och klimatförändringar i samhället vilket sätter press på företag att integrera hållbara affärsmodeller i företaget. Trots att den ökade komfortnivån kan vara svår att förändra går det ändå att öka medvetenheten kring ens konsumtion och dess effekter, vilket är möjligt genom en Eko-Feedback Teknologi. Detta kräver dock en uppfattning av användares miljömedvetenhet och vilja att förändra deras beteende. För att undersöka effekten av miljömedvetenhet på designen av en Eko-FeedbackTeknologi samt eventuella risker och möjligheter som teknologin kan utgöra har intervjuer utförts och en enkät distribuerats för att få en förståelse för miljömedvetenheten hos användare av en tjänst för videoskapande. Resultaten analyserades med hjälp av teoretiska ramverk angående miljömedvetenhet och valueactiongap. Dessutom utfördes experiment för att beräkna och uppskatta miljöpåverkan av att skapa och rendera en video. Resultaten indikerade en hög övergripande miljömedvetenhet hos användarna. Däremot var medvetenheten gällande påverkan av elektricitetkonsumtion och videoskapande lägre. Detta föreslår att medvetenheten beror på sammanhanget avanvändarna och att de tre delarna av medvetenhet bör även analyseras separat utifrånvilket Eko-Feedback Teknologin ska anpassas. Dessutom var användarna inte övertygande om att en ökad medvetenhet skulle leda till en förändring i deras beteende gällande videoskapande, vilket föreslår ett gap mellan attityd och beteende. Studien identifierade två huvudbarriärer för gapet; brist på information och ansvarsförskjutning;som båda bör bemötas av Eko-Feedback Teknologin.

Women are lacking in Science, Engineering, Technology, and Mathematics (STEM). One of the proven solutions to reduce this gap is to offer extra support to the students needing it. Further, creativity has been shown to give positive effects on females’ participation in STEM. In this thesis, a creative tool for programming education in junior high schools in Sweden was developed to give alternatives to how programming is taught and further evaluate the possible contributions it can give. The tool was tested among 14 students participating in a face-to-face workshop. To further evaluate the tool use, the study participants took part in interviews and a survey. The results show that further iterations of the tool would have been needed since the tested tool was not perceived as easy to use. Regarding perceived usefulness, the tool is on the right path since the results indicate it was fun to use but again, improvements need to be done. The contributions made are therefore an exploration of the creative alternative to programming learning in the Swedish school. Furthermore, to find out what improvements needed to be done to offer an, by users, accepted tool. Offering creative programming tools will hopefully attract a more diverse group of people to programming and decrease the gender gap within computer science. / Det finns en brist på kvinnor inom STEM. En beprövad lösning för att minska könsskillnaderna är att erbjuda extra hjälp till de som behöver. Kreativitet har också visats ha positiva effekter på kvinnors deltagande inom STEM. I denna uppsats så utvecklas ett kreativt verktyg för programmering i högstadiet i Sverige för att ge alternativ till hur programmering lärs ut och för att utvärdera vad det kan tillföra. Verktyget testades av 14 studenter som närvarade i en workshop. För att utvärdera verktyget så deltog studenterna i intervjuer och fyllde i ett formulär. Resultatet visar att ytterligare iterationer av produkten behövs eftersom verktyget inte upplevdes som enkelt att använda. Angående upplevd användbarhet så är verktyget på rätt väg eftersom resultaten indikerar att det var roligt att använda men ytterligare förbättringar är nödvändiga. Uppsatsen bidrar därför till ett utforskande av det kreativa alternativet till programmeringsinlärningen i den svenska skolan. Den bidrar även till att testa fram vilka förbättringar som är nödvändiga för att erbjuda ett, av användarna, accepterat verktyg. Förhoppningsvis kommer en grupp med större mångfald att attraheras till programmering genom att erbjuda ett kreativt programmeringsverktyg och därmed minska könsskillnaderna inom datavetenskap.