• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Genrebreddens betydelse i violinundervisning / The Importance of Genres in Violin Teaching

Olsson, Therese January 2012 (has links)
Problemformuleringen i denna studie är ”Hur uppfattar fiollärare genrebreddens betydelse för elevers fortsatta musikintresse och utveckling?” Hur bemöter musikskolan den musikaliska evolutionen? Den evolution vilken, i och med 1900-talets paradigmskifte, fört det musikaliska synsättet från det traditionella mot ett allt mer öppet klimat i musikundervisningen. För att få svar på detta vände jag mig till fyra fiollärare med fiollärarutbildning och använde den kvalitativa intervjun som metod. Samtliga informanter hade erfarenhet inom yrket. Resultatet av undersökningen visar att lärarna upplever elevernas musikidentitet mycket starkare än förr, vilket resulterar i att låtvalet är väldigt viktigt. Att välja rätt låt är inte helt lätt, med tanke på att det för eleverna är väldigt viktigt att få spela musik från den egna ungdomskulturen. - Låtar som lärarna inte är så fascinerade av men som dock bevarar elevernas intresse. I slutsatsen har jag jämfört vad mina informanter har sagt i förhållande till vad tidigare forskning kring låtvalet påvisat. - Jämförelsen visar att lärarnas ord bekräftas av forskningen och vise versa. Däremot har min ursprungliga frågeställning fått en annan vinkling än vad jag trodde från början. Som slutsats hävdar jag att det inte är genrebredden i sig som är viktig – det primära i undervisningen är låtvalet, i förhållande till elevernas ungdomskultur. Alltså behöver lärarutbildningen förse de blivande lärarna med kunskaper i alla genrer, för att kunna tillmötesgå den enskilda elevens önskemål. I och med detta anser jag att vi också behöver anpassa musikskolan efter detta – eleverna måste få spela sina önskelåtar! / The main question in this study is “how do violin teachers understand the meaning of genre width for students’ interest of music and development?” How does the music school answer to the musical evolution? Through the paradigm shift during the 20th century, the traditional music culture developed into a more opened-minded musical perspective. In order to answer this question, I asked four educated violin teachers through qualitative interviews. All of the teachers had work experience. The result of the study shows that teachers experience that the student’s music identity is a much more broad than before, which means that the selection of tunes are very important. It is not easy to choose tunes since the students think it is important to play music from their own youth culture. These tunes are often not appreciated by the teachers but very important in order to prohibit students from losing interest. In the conclusion, I compared the interviewed teachers with earlier research in the subject. – The comparison shows that the teachers’ word is confirmed by the science and vice versa. On the other hand, my original question has changed. It is not the genre width itself that is important – the important thing is the choice of tune, in relation to the student’s youth culture. Therefore, teacher education must provide future teachers with knowledge in all genres, to be able to comply with each individual student’s wishes. According to my conclusion we need to refine the music school – the students have to be able to play their favourite tunes.
2

A sinfonia da vida: narrativa sobre a constituiÃÃo do habitus docente musical

Marco Antonio Silva 25 August 2017 (has links)
nÃo hà / O presente estudo à uma autoanÃlise dos aspectos que delinearam minha formaÃÃo docente em MÃsica em uma instituiÃÃo federal de ensino. A pesquisa tem como objetivo analisar a trajetÃria do agente procurando desvelar tais aspectos. Trata-se de um procedimento autobiogrÃfico que descreve as transformaÃÃes ocorridas em minha trajetÃria, considerando aspectos familiares, sociais, culturais e musicais que influenciaram, em grande medida, as decisÃes que me direcionaram na funÃÃo de professor de violino da Universidade Federal do Cariri (UFCA). Nesse sentido, a pesquisa dedica-se a compreender a constituiÃÃo do habitus docente do professor de um curso de licenciatura em MÃsica. Assim, ao olhar para o passado de formaÃÃo, sÃo considerados os conceitos da praxiologia do sociÃlogo Pierre Bourdieu acerca do habitus, campo e capital social, cultural e financeiro como ferramenta para iluminar esta anÃlise. HistÃria de vida e praxiologia sÃo duas tradiÃÃes de pesquisa que ajudam a compreender esta investigaÃÃo. Desse modo, a trajetÃria aqui presentada demonstra o processo de aquisiÃÃo de um habitus que extrapola a ideia de reproduÃÃo das condiÃÃes de existÃncia. Ao mesmo tempo que esse contexto nega meu destino provÃvel, permite-me postular a seguinte tese: âa inadaptaÃÃo do habitus primÃrio, aliado a estratÃgias, e o contato com elementos-chaves no campo musical me conduziram, enquanto agente, a ocupar uma posiÃÃo de destaque no referido campoâ. / This study is a self-analysis of the aspects that outlined my teaching training in music at Federal Teaching Institution. The research aims to analyze the trajectory of the agent seeking to unveil such aspects. It is an autobiographical procedure that seeks to describe the transformations that occurred in my career, considering familiar, social, cultural and musical aspects that influenced to a great extent, the decisions that directed me in the role of violin teacher at the Federal University of Cariri. In this sense, the objective of the research is to understand the constitution of the teaching staff habitus of a degree course in music. Thus, looking at the past of formation, the concepts of the praxisology of the sociologist Pierre Bourdieu about the habitus, field, social, cultural and financial capital as a tool to illuminate this analysis are considered. Life History and Praxiology are two research traditions that help to understand this research. In this way, my trajectory demonstrates the process of acquiring a habitus that extrapolates the idea of reproduction of the existence conditions; at the same time, that this context denies my probable destiny allows me to postulate the following thesis: âthe inadaptation of the primary habitus, combined with strategies and the contact with key elements in the musical field led me as agent to occupy a prominent position in this fieldâ.
3

Fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik : En intervjustudie om undervisningsmetoder och pedagogiska förhållningssätt / Violin Teachers in Swedish Folk Music Genre : An interview study about teaching methods and educational approaches

Andersson, Maria January 2014 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka om det finns grundläggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhållningssätt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. Jämförelsen fokuserar på lärare med respektive utan formell musiklärarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen där de med respektive utan examen representerats av två personer var. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det är mer som förbinder än som skiljer de fyra pedagogerna åt. Här finns ett betonande av gehörsundervisning, spelglädje och musikalisk funktion, vilket hör till traditionen i den svenska folkmusikgenren. Detta är en stor del av det sociokulturella perspektivet där tradition, sociala sammanhang och fysiska artefakter är centralt. Dock är det möjligt att se ett tydligare inslag av institutionaliserade kunskaper bland de med formell lärarexamen. Här finns ett större användande av noter och en något mer uttalad progression i pedagogiken. Här finns också en större öppenhet för genrebredd, medan de utan musiklärarexamen mer renodlat inriktar sig på svensk folkmusik och vad genrens historik grundas på. / The purpose of this study is to investigate whether there are fundamental differences in methodologies and pedagogical approach between violin pedagogues of the genre of Swedish folk music. The comparison focuses on teachers with and without formal music teacher education in the genre. Four qualitative telephone interviews were the basis for the study, where two people each represented those with and without a degree. The theoretical starting point for the study has been the socio-cultural perspective. The results demonstrate that there is more connecting than separating the four teachers ate. Here is an emphasis on ear training teaching, joy and musical function, which belongs to the tradition of the Swedish folk music genre. This way of working is connected to the socio-cultural perspective, where tradition, social context, and physical artefacts are in focus. However, it is possible to see a clearer part of institutionalized knowledge among the teachers with formal teaching qualification. These teachers have a greater use of notes and a slightly more pronounced progression in education. They also have a greater openness to all music, while those without a music teacher education more purely focuses on Swedish folk music and what the genre's history is based on.
4

Fiolläraren och materialet : En undersökning av några fiollärares syn på nybörjarundervisning och val av studiematerial / The Violin Teacher and their Teaching Aids : A Brief Study of the Methods and Teaching Aids Used by Violin Teachers in their Teaching of Beginners

Spets, Stina January 2010 (has links)
Syftet med undersökningen är att få en översiktlig inblick i hur några fiollärare undervisar och vilket material de främst använder i nybörjarundervisningen. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer av sex lärare inom kommunala musikskolan. Det visar sig att några spelböcker är särskilt populära, men också att alla intervjuade ständigt varierar sitt material och ibland gör eget. Skälen till detta tycks vara dels att de vill lära ut något nytt, dels att lärarna själva vill utvecklas och därför inte vill hålla på med samma sak och riskera att stagnera. / The purpose of this study is to gain a general insight into how a few violin teachers work and what printed material they use when teaching beginners. The study is based on qualitative interviews with six teachers employed at municipal music schools. Of interest, it may be observed that a few violin books are particularly popular, yet also that all interviewed subjects vary their material, while sometimes creating their own.   There appear to be several reasons for this. First, the teachers prefer to teach new concepts, while second, they also strive to develop as professionals instead of repeating identical concepts, thereby risking stagnation.

Page generated in 0.0511 seconds