Denna kunskapsöversikt fokuserar på innebörden av visuell litteracitet i bildämnet. Teman som behandlas är synen på visuell litteracitet och dess relation till visuell kompetens, dess kvalitéer samt hur det kan läras ut. Sökningar har genomförts i databaserna ERIC och ERC för att samla ihop artiklar som är peer reviewed och direkt eller indirekt är relaterade till visuell litteracitet. Resultatet presenteras utifrån två teman som berör hur lärare såväl som elever kan arbeta med visuell litteracitet. Därtill läggs ett speciellt fokus på det visuella elementet färg. En slutsats som dras är att visuell litteracitet bidrar med utvecklandet av elevers kritiska och analytiska förmåga då det kommer till bilder som omger dem i samhället. Vidare visar studien hur visuell litteracitet hjälper elever att utveckla empati såväl som hjälper dem i sitt identitetsskapande och framtida yrkesliv. Slutligen betonas det att ytterligare forskning som berör visuell litteracitet och dess koppling till det svenska skolsystemet behövs.

No description available.

Föreliggande studie syftar till att söka ökad kunskap och förståelse för bildämnets möjligheter att stärka Skolverkets uppdrag och mål att utveckla adekvat digital kompetens hos elever, samt synliggöra hur bildlärare arbetar med att utveckla och stärka elevers digitala kompetens utifrån olika aspekter av medie- och informationskunnighet. För att få ett så nyanserat och varierat resultat som möjligt användes en kvalitativ metod, närmare bestämt semi-strukturerade intervjuer och en öppen enkätundersökning. Ett total av fem intervjuer genomfördes med verksamma bildlärare i olika delar av Sverige samt en fokusgruppsintervju med elever på en skola. Enkätundersökningen genererade 20 svar från elever. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av två teorier: (i) artefaktsteori och (ii) läroplansteori. Resultatet illustrerar att lärare besitter varierande kunskapsnivåer och att olika kunskaper ger konsekvenser för vilket lärande som ges företräde. Vidare illustrerar resultatet att lärare och elever har olika inställningar om vilket lärande som bildämnet ämnar generera. Resultatet visar även att bildämnet har många möjligheter till att utveckla elevers digitala kompetens, men att det krävs fortbildning för att genomföra ett sådant arbete. / The present study aims to seek increased knowledge and understanding of the possibilities that the art subject has to strengthen the Swedish National Agency for Education´s goals and mission to develop students’ digital competence. Furthermore, to understand how art teachers work to foster and strengthen student digital competence from different aspects of media- and information literacy. A qualitative method was used, more precisely semi-structured interviews and a survey, to attain a wide variety of varied and nuanced results. A total of five interviews were conducted with working art teachers in Sweden and one focus group interview with students at a school. The survey resulted in 20 answers from students. The empirical material was analysed using two theories: artefacts theory and curriculum theory. The results illustrated that teachers have a varied knowledge, and that the variation has an impact on what students learn. The result also shows that students and teachers have a difference in attitudes about what the subject aims to teach students. Finally, that the art subject has a lot of possibilities to foster students’ digital competence, but it takes a lot further training to enable it.