ABSTRACT                                                                                                                                                                                                                                                                    Annie Karlsson   Genuskonstruktioner i Bilder      Bilder i läroböcker i franska och tyska för högstadiet.   Gender Constructions in Pictures Pictures in French and German textsbooks. Antal sidor: 28                                                                                                                                                                  Syftet med denna uppsats är att studera hur genus framställs i bildmaterial i läroböcker i franska och tyska för årskurs 7 på gymnasiet. Studien bygger på en kvantitativ samt en kvalitativ analys av hur bilder används och kan tolkas i en franskabok och en tyskabok ur ett genusperspektiv. Resultaten av analysen visar att i båda dessa böcker är bilderna stereotypt orienterade. Flickorna har ljusa eller rosa kläder och bär klänningar eller kjolar för läsaren skall förstå att det är en flicka, och killarna har oftast blå eller mörkt sportiga kläder. Bilderna i boken är ibland vilseledande och matchar inte vad som står i texten till bilden. Om läsaren väljer att fokusera på rubriken och bilden istället för att läsa texten till bilden, kan det leda till många betydelser som inte egentligen är relevanta  för just denna bild.     Sökord: genus, läroböcker, bilder, könsroller, bilddidaktik, stereotyp                                                                                                                                                                  Postadress Linnéuniversitetet  351 95 VÄXJÖ     Gatuadress Universitetsplatsen   Telefon 0470-8000   www.lnu.se

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om ifall bakgrundsmusik används av bildlärare i Sverige och hur bakgrundsmusik påverkar bildämnet. Syftet är även att undersöka om bakgrundsmusik har betydelse för kreativitet. I bakgrunden presenterar forskning kring musikens påverkan på människan, kreativitet som ett begrepp och kreativitet inom bildämnet utifrån forskning och styrdokument. Det sociokulturella perspektivet på lärande kommer att ligga till grund för analys av studiens empiri. Metoden enkät har valts och den kvantitativa ansatsen för att öka chanserna till ett trovärdigt resultat. Resultatet visar att majoriteten av de deltagande bildlärarna använder bakgrundsmusik, de beskriver att det är ett bra hjälpmedel för både kreativitet och koncentration.

Denna studie undersöker de faktorer som kan påverka samtidskonstens roll och betydelse i dagens bildundervisning genom att titta på resultat från tidigare studier relaterade till ämnet. Studien är en systematiskt littereraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på hermeneutisk metod. Resultatanalysen består av två delar där den första delen utgörs av en begreppsanalys vilken i sig är uppdelad i en semantisk analys och en diskriminationsanalys. Begreppsanalysen har som syfte att definiera de för litteraturstudien centrala begreppen konst samt samtida konst. Litteraturstudiens andra del består av en analys av tidigare forskning. Två frågor ställdes i syfte att förstå vilka faktorer som påverkar samtidskonstens vara eller icke vara i bildundervisningen, varav den första undersöker vilka påverkansfaktorer forskningen finner gällande samtidskonstens roll, betydelse och omfattning i bildundervisningen och den andra vilka perspektiv forskningen ger på hur samtidskonstundervisning bedrivs. Forskningen visar att samtidskonsten ses som ett avvikande innehåll som främst behandlas utanför en skolkontext i ett formen av ett extramuralt lärande. Samtidskonsten som innehåll riskerar således att endast behandlas på samtidskonstens egna premisser av lärare som har ett genuint intresse för ämnet. När samtidskonsten inkluderas i undervisningen öppnar det upp för samtal och diskussioner om dagsaktuella ämnen som relaterar till elevers livsvärld. Samtidskonstundervisningen för även med sig viss problematik som försvårar implementeringen i bildämnet. Begreppsförståelse, ämneskonception, svårigheter vid bedömning och en radikalt annorlunda syn på bilden som uttryck jämfört med traditionell undervisning nämns i forskningen som faktorer som påverkar samtidskonstens vara eller icke vara i bildundervisningen / <p>Bild</p>

Syftet med studien är att utifrån elevers perspektiv undersöka skissande som verktyg ibildundervisning. Vi är intresserade av att analysera elevers föreställningar om skissande och hur de använder skiss i sina bildskapande lärprocesser för att förstå elevers lärande i bild.Detta har vi undersökt genom frågorna: Vad händer när elever får arbeta med skiss på begränsad tid med olika material? Vilka uppfattningar om skissande ger eleverna uttryck för? samt Hur skapar elever mening i och genom skissande?I studien sattes lärprocessen i centrum genom att vi genomförde intervjuer i samband med en workshop skapad av oss. Vi ville se om det gick att förhandla synen på vad skissande är och skapa en workshop med fokus på görandet snarare än ett färdigt resultat. De svårigheter som uppkom i samband med workshop och intervjuer handlade om tidsbegränsning vilket gjorde att vi inte hade möjligheten att intervjua fler elever. Vi anser dock att vi hade tillräckligt med material för ett arbete av denna storlek och form.Resultatet av vår analys visar att när eleverna fick arbeta med olika material på begränsad tid tvingas de att tänka och förhålla sig till de nya materialen på olika sätt. De uppfattningar de ger uttryck för handlar om att skissen är en förberedelse där eleverna ritar tunt med blyertspenna. De kan även förhålla sig till skissen som ett verktyg i andra sammanhang, såsom när de utövar en idrott exempelvis. På så sätt skapar eleverna mening genom att skissa på olika sätt i olika sammanhang. När eleverna skissade under workshopen blev deras tidigare erfarenheter synliga i de bilder som de skapade. Slutligen diskuterar vi att skissen som verktyg i bildämnet är en tillgång och kan hjälpa elever att utveckla nya idéer samt att främja elevers lust för lärande. Vi föreslår att det krävs scaffolding för att skissandet ska bli meningsfullt för eleverna.

Detta är en kvalitativ studie om hur bildämnet förändras i övergången mellan årskurs 6 och 7 i grundskolan. Genom semistrukturerade intervjuer med bildlärare som undervisar elever i årskurs 6 och 7 har jag samlat in data för att öka kunskapen kring hur bildämnet förändras, hur relationen till eleverna förändras samt hur läraren ska bemöta motstånd mot undervisningen. Den ökade kunskapen har som syfte att stötta andra bildlärare i sin profession – framför allt nyutbildade lärare som mig själv. Studien gav värdefull insikt i hur lärare-elev-relationen bör se ut, att bildämnet blir mer avancerat på högstadiet och att bildämnet bör bedrivas med tydliga ramar för att maximera elevernas kreativitet.

Den här uppsatsen handlar om hur skaparlust kan främjas i bildundervisning. Undersökningenbestår av ett dubbelt perspektiv, där arbetet innehåller både kvalitativa vetenskapliga ochkonstnärliga metoder. Det vetenskapliga arbetet har bestått av en didaktisk design av enfallstudie i workshop-form som har prövats i två olika fokusgrupper med tre personer i varderagrupp. Där också enkäter delades ut och besvarades på om huruvida skaparlust upplevdes ellerinte och varför under fallstudiens gång. I det konstnärliga arbetet har jag undersökt genom egenestetisk praktik om inspiration genom visualiteter kan främja skaparlust och om min egenskaparlust kunde främjas genom att framställa olika teckningar och målningar. Bilderna har sensammanfogats till en så kallad Inspirationsbok. Under Konstfacks vårutställning 2019 ställdesInspirationsboken ut i en rumslig installation i form av ett stort tygtält med olika ljuskällor inuti.Detta för att likna en prisma där vitt ljus lyser in och hela spektrumet av färg lyser ut på andrasidan för att symbolisera processen av inspiration. Inspirationsboken och foton på installationenfinns länkade till i uppsatsen men också som externa bilagor.Arbetet har bearbetats genom didaktisk design teori och teori om motivation. Resultatet harbland annat visat sig vara att om skaparlust vill främjas så skall de didaktiska frågorna vad, huroch varför vara genomtänkta och tydliga för den som ska utföra det konstnärliga arbetet. Ävenatt det finns en etablerad god relation mellan designern för lärandet och deltagaren och ävenmellan deltagarna i hela gruppen. Undersökningen har också visat att uppgiften som ges måstevara på en lagom svår nivå för deltagaren för att kunna motiveras och främja skaparlust såmycket som det går.

Bildlärares och elevers förståelse av subjektiva upplevelser i olika bildmässiga sammanhang utifrån kultur och värderingar, är essentiell för kommunikation och utveckling i ett mångkulturellt klassrum. För att undvika missförstånd kan lärare med hjälp av kulturkompetens och ett interkulturellt perspektiv lättare uppfatta en sådan situation. Skolverkets studier visar dock att två tredjedelar av elever i högstadiet inte har kunskap om analys och tolkning av bilder. Resultatet i studien visar att intresset för interkulturell lärar- och elevkompetens inom bildämnet växer utanför Sverige, där forskningsresultat visar exempel på framgångsrik undervisning. Interkulturell kommunikation har även fått uppmärksamhet inom svensk utbildning, men bilddidaktisk forskning i ämnet är begränsad. Svenska läroplaner nämner inte interkulturalitet i bildämnet överhuvudtaget. Denna systematiska litteraturstudie fokuserar på betydelsen och vikten av bildlärares och elevers förståelse för varandras upplevelser i bildämnets olika bildsammanhang. Studien utgår därför från en kvalitativ ansats. Syftets och frågeställningarnas grundkonstruktion vilar på aktuell, vetenskapligt förankrad, bilddidaktisk forskning . Frågeställningarna behandlar användningen av bildämnet som ett verktyg för interkulturellt lärande, bildlärares interkulturella kompetens samt behovet av interkulturell kommunikation i bildämnet.

Fokus för denna studie är inre motivation ur ett bilddidaktiskt perspektiv i relation till elever som är inlåsta. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats som syftar till att beskriva och förklara det som studeras. Frågeställningarna och analysen har sin grund i tre grundläggande behov som kan påverka elevens motivation. Dessa behov är tillhörighet, autonomi och synen på den egna förmågan. Behoven behandlas i relation till de förutsättningar som inlåsta elever har i sin skolgång. Som ett underliggande led i analysen undersöks även potentiella metoder inom det bildterapeutiska fältet, som skulle kunna anpassas och användas i bildundervisning. Resultatet visar tydliga indikationer på att alla de tre behoven, och därmed även motivationen, kan stärkas genom medvetna bilddidaktiska val och förhållningssätt. Resultaten tyder även på att det finns bildterapeutiska metoder som kan ha fördelaktiga effekter på motivationen, i synnerhet för elever med social problematik.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur bildlärare förhåller sig didaktiskt till elevers eget skapande i grundskolan årskurs 7–9s undervisning, genom att undersöka lärarnas egna utsagor när det gäller tolkning, implementering och bedömning av kunskapskraven kopplat till skapande. Frågeställningarna är: Hur förhåller sig bildlärarna till kunskapskraven i bildämnet årskurs 7–9 när det gäller skapande, hur likvärdig är bildlärarnas bedömning av elevers skapande samt hur beskriver bildlärare att de ger eleverna möjlighet att arbeta med det egna skapandet? Huvudstudien bygger på intervjuer med tio yrkesverksamma bildlärare i årskurs 7–9. Två teorier har använts för den induktiva analysen; ramfaktorteori och Lindströms modell för analys av estetiska lärandeformer. Resultatet visar att deltagarna förhåller sig relativt lika till bildämnets kunskapskrav och elevernas skapandeprocesser. Resultatet visar också att olika ämneskonceptioner har en stor inverkan på bildundervisningen, samt att mindre elevgrupper är den ramfaktor lärare anser har störst påverkan på elevens möjlighet att utveckla sitt eget skapande. Det råder skilda meningar om huruvida bedömningen av elevernas skapande är likvärdig.

Ämnesintegrering innebär att två eller flera skolämnen inleder ett samarbete kring ett tema eller ett problem. Undervisningsmetoden är känd sedan början av 1900-talet, men har fått ny uppmärksamhet på senare tid. Våren 2019 genomförde jag en litteraturstudie i ämnet som fokuserade på hur de didaktiska frågorna togs upp i studier om ämnesintegrering i bildämnet. Resultatet visade att elevernas lärande i de teoretiska ämnena gynnas av samarbete med bildämnet. Brist på studier som fokuserade på elevernas lärande i bildämnet fick mig att genomföra denna studie. Studiens syfte var att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar bildlärare ser i ämnesintegrering som undervisningsmetod samt lärarnas tankar om metodens inverkan på elevernas lärande i bild. Sex bildlärare som i huvudsak hade arbetat inom högstadiet svarade på intervjufrågor via e-post. Svaren analyserades genom att likartade utsagor fick forma kategorier som sedan tolkades både som enstaka uttryck och som helhet. Slutligen diskuterades resultaten i ljuset av kursplanerna och tidigare forskning. Studiens huvudsakliga resultat var att bildlärarna såg många möjligheter i ämnesintegrerade undervisningsmetoder. Bland annat förstår eleverna sambandet mellan skolämnena, får ett helhetsperspektiv, kan koppla undervisningen till samhällsfrågor samt sparar tid och har kul. Bildämnets innehåll kan utan problem kombineras med andra ämnen menade lärarna. Utmaningar som hittades var att både planering och genomförande av samarbete kräver tid, engagemang och schemaanpassning från lärarna. Några lärare kände oro över att bildämnet skulle reduceras till verktyg för det andra ämnet. Lärarna ansåg för det mesta att metoden gynnar elevernas lärande i bild. Lärarna angav många exempel av erhållna kunskaper som kunde anknytas till bildämnets kursplaner. Studiens slutsats är att de deltagande bildlärarna ser positivt på ämnesintegrerade undervisning trotts utmaningarna och tror att metoden främjar elevernas lärande i bild på många sätt.