To understand a users behavior on a website could be in great help to the companybehind the website in decisions regarding future expansion. Web-analytic tools suchas Google Analytics 4 can be used in order to accomplish such tasks. The goal ofthis thesis is to determine whether Google Analytics 4 is a suitable tool in managingdata, with a high usability or if a custom designed dashboard is prefered.To determine which approach has the highest usability a custom made dashboardwas created within the framework React. Five tasks, that Nobia - the companybehind the request, found important were done in both Google Analytics 4 as wellas the custom designed dashboard. With help from earlier studies in form of surveys,reports, documentation and articles a literature study was made. The result gaveinsight on earlier views on web-analytic tools like Google Analytics 4. Thereafterfollowed semi-stuctured interviews in combination with a questionnaire includingThe System Usability Scale (SUS) to measure the result.The study showed that the users at Nobia favoured the custom designed dash-board. In the interviews comments were made on their thoughts about both system.The main difference seemed to be concerning the time it took to navigate bothsystems as well as the usability. The users found it to be a lot more intuitive andconcentrated to one place in the custom made dashboard. / Att förstå användares beteenden på en webbplats kan ge insikter som kan hjälpa ettföretag att fatta beslut vad gäller tillvägagångsätt för framtida satsningar. Webbana-lysverktyg såsom Google Analytics 4 kan användas för att åstadkomma detta. Måletmed den här studien är att undersöka huruvida Google Analytics 4 är lämplig föratt hantera data och ifall den har en hög användbarhet, eller ifall en skräddarsydddashboard är att föredra.För att undersöka vilket tillvägagångsätt som har mest användbarhet skapadesen skräddarsydd dashboard i ramverket React och fem uppgifter, som var viktiga förföretaget Nobia, utfördes i den respektive i Google Analytics 4 (GA4). Med hjälp avtidigare undersökningar, rapporter, dokumentation och ett antal artiklar genomför-des en litteraturundersökning för att se hur man tidigare sett på webbanalysverktygsåsom GA4. Därefter utfördes semi-strukturerade interjvuer i kombination med ettfrågeformulär innehållande The System Usability Scale (SUS) för att mäta resultatet.Undersökningen visade att användarna hos företaget Nobia föredrog den skräd-darsydda dashboarden. Kommentarerna från användarna belyste deras tankar omrespektive system. Skillnaden är i största del tidsåtgången samt användbarheten,hur man orienterar sig i de olika systemen. Användarna ansåg att det var tydligareoch mer koncentrerat i den skräddarsydda dashboarden.

Syftet med studien är att dels att förstå hur systematiskt kvalitetsarbete kan se ut på klassrumsnivå och dels vad det innebär att tillämpa det utifrån elevperspektiv, och dels att jämföra hur elevernas måluppfyllelse utvecklats i jämförelse med en kontrollgrupp. Resultatet av detta har fört med sig att examensarbetet bidrar med ett föreslag på hur kvalitetsarbete kan ske på klassrumsnivå; här kallat Co Creative Learning - using IT to Visualise Progression (CIP). Det här är en aktionsforskningsstudie. Den har genomförts med enkäter, fokusgrupper och en tidsserie; i vilken 65 elevers arbeten inom tre skilda områden bedömdes. För att förstärka reliabilitet och validitet valdes en kontrollgrupp, från samma upptagningsområde, som även de haft en legitimerad lärare med motsvarande antal yrkesverksamma år och som även de uttalat arbetat med formativ bedömning och synliggjorda mål. Två skoluppgifter var identiska och därmed kunde de två gruppernas resultat jämföras. För att minimera inverkan av en bedömande lärares närvaro på utvärderingen, samlades eleverna inte till fokusgrupper förrän efter att deras betyg var satta och kommunicerade. Då reflekterade de kring arbetet med ständiga förbättringar, kvalitet, involvering, målförståelse, upplevd progression och IT-användning. Innan denna avslutande diskussion hade de insamlade datamängder analyserades separat. Resultaten visade effekt på både elevupplevelse och progression. De största skillnaderna låg i elevens upplevelse, där förändring påverkas i första hand elevernas engagemang; i vilken utsträckning eleverna var nöjda studenter med sin egen utveckling. I tidsserien, var skillnaderna inte lika markanta som i elevupplevelsen. Den studerade gruppen började på ett något lägre snittbetyg, och avslutade på ett något högre, än kontrollgruppen. Det var främst pojkar som stod för utvecklingen. Detta kan bero på att flickorna redan hade mycket höga genomsnittliga betyg (vilket innebär att det inte finns utrymme för progression). Jämfört med kontrollgruppen, kvarstår de positiva skillnaderna med pojkarna i den studerade gruppen. Slutsatserna är därför att arbetet gynnat progression, men att den största förtjänsten med arbetssättet återfinns i hur eleverna upplever undervisningen. / The purpose of the study is partly to understand how systematic quality management can be implemented at the classroom level and partly what it means to apply it from a student perspective, and to compare student progression with that of a control group. As a result of this, this study contributes with a method on how quality management can be implemented at the classroom level. This working method is named Co-Creative Learning - using IT to Visualise Progression. This is an action research study that encompassed questionnaires, focus groups and a time series. Three assignments from 65 students were assessed in the study, out of which two were compared to those from the control group. To enhance reliability and validity the selected control group were from the same catchment area, had qualified teacher with corresponding number of working years who also worked with formative assessment and visualising criteria. Two assignments were identical for both groups, and thus, the two groups' results could be compared. To minimise the effects of the presence of a teacher during evaluation, the students were not brought together to form focus groups, until after the grades were communicated. They then reflected on continuous improvement efforts, quality, inclusion, understanding objectives, perceived progression and the use of IT. Before the concluding discussion the collected data sets were analysed separately. The results showed the difference in both student experience and progression. The main differences lay in the student experience: where change primarily affected the students’ involvement; the extent to which the students were satisfied students with their own development. In the time series, the differences were not as high as in the student experience. The studied group started at a slightly lower grade, and completed at a slightly higher grade, than the control group. It was mainly the boys who accounted for the progression. One reason for could be that the girls already held high average grades (leaving little room for progression). Compared to the control group, the differences with the boys in the studied group remains. The conclusions drawn are thus that the method enhances progression, but that the main benefits are harvested from the enhanced educational experience of the students.

Big amounts of data are produced every day in companies. By analyzing and visualizing the data a lot of insights can be gained. The company Solution Xperts wanted to create a system that could import and visualize Big Data. In this work a system was created and evaluated. The report shows that it can be difficult to visualize Big Data, but when a system is created it can easily be adapted to data coming from different companies and provide a lot of value to companies and organizations.