Detta examensarbete ger ett förslag på utformning samt gestaltning av en ny klubblokal och område för Sandsbro AIK. Rapporten syftar i att man skall kunna ta fram en vision av ett idrottsområde utifrån de bestämmelser som sammanställs i denna rapport. Resultatet av rapporten redovisas i form av ritningar och beskrivningar av ett område samt en klubblokal utifrån de teorier, undersökningar och litteratur som man har tagit del av i denna rapport.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2008. / Härtill 9 uppsatser.

<p>Syftet med studien var att (1) undersöka 12 elitgolfares förståelse av begreppet visualisering (2) undersöka elitgolfares visualiseringsupplevelser i relation till deras golf (3) undersöka vad elitgolfspelarna önskade förbättra gällande deras visualiseringsanvändande och förmåga. I studien deltog 12 elitgolfspelare (nio män och tre kvinnor) och de var mellan 19 och 25 år gamla (M = 21.5 år). Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Samtliga deltagare intervjuades vilket resulterade i 12 individuella visualiseringsprofiler som analyserades genom visualiseringsmönster. Deltagarna använde visualisering och några mönster som användes var: Bra slag och Hur slaget skall slås. En likhet var att flera visualiserade visuellt och kinestetiskt dock fanns skillnader angående vilket perspektiv som användes. Elitgolfspelarna angav flera syften till att visualisera: bl.a. självförtroende och bättre resultat. Gällande vad de önskade förbättra kring visualiseringsanvändande och förmåga uppgav en deltagare önskan att vända negativa visualiseringar till positiva. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning om idrottares visualiseringsanvändande.</p>

No description available.

Syftet med studien var att (1) undersöka 12 elitgolfares förståelse av begreppet visualisering (2) undersöka elitgolfares visualiseringsupplevelser i relation till deras golf (3) undersöka vad elitgolfspelarna önskade förbättra gällande deras visualiseringsanvändande och förmåga. I studien deltog 12 elitgolfspelare (nio män och tre kvinnor) och de var mellan 19 och 25 år gamla (M = 21.5 år). Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Samtliga deltagare intervjuades vilket resulterade i 12 individuella visualiseringsprofiler som analyserades genom visualiseringsmönster. Deltagarna använde visualisering och några mönster som användes var: Bra slag och Hur slaget skall slås. En likhet var att flera visualiserade visuellt och kinestetiskt dock fanns skillnader angående vilket perspektiv som användes. Elitgolfspelarna angav flera syften till att visualisera: bl.a. självförtroende och bättre resultat. Gällande vad de önskade förbättra kring visualiseringsanvändande och förmåga uppgav en deltagare önskan att vända negativa visualiseringar till positiva. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning om idrottares visualiseringsanvändande.

Syftet med den här undersökningen är att se om elevernas förmåga att visualisera en fysikuppgift kan hjälpa dem till en högre förståelse. Då benämningen visualisera används åsyftas att eleverna utifrån en textuppgift skapar sig en bild i huvudet, som de sedan ritar på ett papper. Det är även viktigt som fysikpedagog, att se om en uppmaning kan hjälpa eleverna till ökad förståelse och i så fall på vilket sätt de visualiserar uppgiften. Didaktiska representationer av fysikproblem kan bidra en bättre förståelse av ämnet fysik hos framtida elever. För att söka svar på frågeställningarna ansågs det viktigt att samla in ett brett utbud av data. Beslutet togs av den orsaken att göra en kvantitativ undersökning, varav en frågeställning är hypotetiskt deduktiv, då en passande hypotes till denna frågeställning fanns. För att kunna besvara frågeställningen genomfördes ett undervisningsförsök med två olika typer av uppgifter i årskurs två på gymnasiet och två olika typer av uppgifter i årskurs tre på gymnasiet. Då undersökningen utfördes upptäcktes att det förmodligen påverkar eleverna positivt att de har förmågan att kunna visualisera en fysikuppgift. Däremot var det ingen större skillnad på om eleverna fick visualisera spontant eller om det kom som en uppmaning från fysikpedagogen. Det kunde dock ses som en liten fördel då elevernas uppgifter var utökade med deluppgifter som endast handlade om att de skulle rita en figur till uppgiften. Utöver detta framkom att många gymnasieelever använder sig av visualiseringar som till stor del liknar de bilder som pedagoger ofta ritar under exempelvis lektionsgenomgångar. Dock fanns det några elever som skilde sig från mängden och gjorde figurer som var strukturerade på ett sätt som skulle kunna användas oftare i undervisningssituationer.

Den här rapporten beskriver ett antal olika visualiseringstekniker som testats med hjälp av 3ds Max Design 2012, Revit Architecture 2012 samt Photoshop CS5. Syftet var att ta reda på om de kunde användas vid interiör visualisering och hur de används. Projektet grundar sig i att White Arkitekter AB arbetar med utvecklingen av sitt blivande kontor i Braxen 3 och de ville testa de olika teknikerna i utvecklingssyfte i samband med designutveckling av kontoret. Visualiseringsteknikerna beskrivs utifrån vad de kan användas till och vad de har används till i de tre olika scener som byggts upp med hjälp av programmen, men även hur arbetsgången fungerade. Viss jämförelse mellan olika tekniker och olika sätt att utföra samma tekniker har gjorts. Till en början beskrivs hur modelleringen av scenerna har gått till. Efter det beskrivs de tekniker som används för att utveckla de tre olika scenerna och för att nå ett resultat i form av ett antal slutrenderingar som sedan redovisas i resultatdelen. Slutsatsen som drogs var att alla de tekniker som beskrivits är tillämpbara för interiör visualisering rent praktiskt, men de kanske inte är tillämpbara av tids- och kostnadsaspekter. Sedan diskuterar författaren kring teknikernas användbarhet och åsikter som utvecklats kring teknikerna och arbetsgången under arbetets genomförande.

No description available.

Denna rapport handlar om hur man kan använda en digital modell av en byggnadsmiljö för att presentera denna på ett lättillgängligt sätt. Ett av syftena är att visualisera Växjö stads centrum så som det var beskaffat år 1900. Målet är att skapa en plattform som fadderstudenter kan bygga på för att så småningom ha en komplett modell av hela det svunna Växjö. Gamla Växjö presenteras med hjälp av bilder renderade från modellen samt beskrivningar av den gamla stadens miljö, historia och invånare. / I den analoga rapporten ingår en CD med en animation, den finns tillgänglig online på http://www.youtube.com/watch?v=SQ6Q1bZf49k

<p> </p><p>Denna rapport handlar om hur man kan använda en digital modell av en byggnadsmiljö för att presentera denna på ett lättillgängligt sätt. Ett av syftena är att visualisera Växjö stads centrum så som det var beskaffat år 1900. Målet är att skapa en plattform som fadderstudenter kan bygga på för att så småningom ha en komplett modell av hela det svunna Växjö.</p><p>Gamla Växjö presenteras med hjälp av bilder renderade från modellen samt beskrivningar av den gamla stadens miljö, historia och invånare.</p><p> </p> / I den analoga rapporten ingår en CD med en animation, den finns tillgänglig online på http://www.youtube.com/watch?v=SQ6Q1bZf49k