With an increase in alternative forms of work, people are no longer limited to traditional office spaces. The aim for a healthier integration of private and work comes with the advantages of experimenting with new technologies. As a result, coworking spaces are spreading through the urban centers. But our way of dealing with work is still marked by our corporate-focused past. This project aims to explore how can co-working spaces occupy a more meaningful role by connecting people with their interests. My interest is to unveil the social rules of the space and turn interactions between coworkers more pleasant and easy. The result is a reflection about the future of collaborative workplaces. The success of the experiments reflect the openness of most co-workers and hosts. On a higher level the project gave me a better understanding of how AI could help to improve the social aspect of our workplaces.

Today almost everyone owns a mobile phone, adults along with teenagers and kids. Even laptops and other wearable devices such as personal digital assistants (PDA’s) are become more common. We want constant connectivity to networks and the Internet, which in turn makes us more and more available. Context-awareness will play a bigger role for these devices in the future. Aware of its surroundings, a portable device can adapt and communicate with different devices and objects, hiding complexity from the user. This enables a simpler user interface and reduces user interaction. This master thesis builds partially upon the prior work done by Maria José Parajón Dominguez. To realize the concept of “context-awareness” HP’s iPAQ Pocket PC h5500 was used together with a server/client application developed as part of this thesis project. Questions that were addressed; what are the effects on the traffic to and from the mobile device of having a personal voice interface; what are the effect on the traffic to and from the mobile device of having significant local storage; and is it possible to exchanging personal CODECs to reduce bandwidth. With this background in mind, this thesis focuses on audio for mobile users in a quest to create more useful devices by exploiting context awareness. / Idag äger nästan alla en mobiltelefon, vuxna, tonåringar så väl som barn. Även bärbara datorer och andra bärbara apparater så som ”personal digital assistans” (PDA:er) blir vanligare. Vi strävar efter konstant dataåtkomst, vilket i sin tur gör oss mer och mer tillgängliga för andra. ”Context-awareness” kommer att spela en större roll för dessa apparater i framtiden. Medveten om sin omgivning, så kan en portabel apparat anpassa sig och kommunicera med andra, utan att göra det komplext för användaren. Detta medför ett enklare gränssnitt för användaren och minskar användarens samspel. Detta examensarbete bygger delvis på ett tidigare arbete av Maria José Parajón Dominguez. För att realisera begreppet “context-awareness” användes HP:s iPAQ Pocket PC h5500 tillsammans med en utvecklad server/klient programvara. Frågor som man försökte besvara var; vilken effekt trafiken har till och från PDA:n vid användning av ett röstgränssnitt; vilken effekt trafiken har till och från PDA:n vid lagring av mycket lokalt utrymme; och om det är möjligt att utväxla personliga algoritmer, så kallade CODECs. Med detta i tanke, så försöker detta examensarbete att fokusera på ljud för mobila användare i ett försök att skapa mer användbara apparater genom att utnyttja ”context-awareness”.

The use of smartphones in cars is a common practice that can result in distracted drivers and accidents. Research has shown that using voice to interact with the devices is the least dangerous solution for users, but its implementation is limited and sub-optimal. Other techniques like proactivity have shown positive results but its presence in products is reduced. This study aims to define, through the synthesis and combination of previous research, a set of guidelines for the implementation of voice interfaces in smartphone apps that can safely offer relevant content to car drivers. Based on a review of the literature on testing for driving solutions, a series of online user evaluations were conducted across potential car drivers. The evaluations consisted of different behavioural scripts for the voice interface, which implemented diverse techniques to interact with drivers, and on the users’ thoughts and impressions. Analysis on the gathered data demonstrates that interacting with drivers through a voice interface and focusing on conciseness, politeness, proactiveness, offering relevant content and transparency of intent are fundamental to keep interactions engaging and relevant, as well as giving a sensation of assurance to the users. Further research is needed to validate the adequacy and safety of these guidelines in a real car environment. / Användning av smartphones i bilar är ett vanligt problem som kan resultera i distraherade förare och olyckor. Forskning har visat att användning av röst för att samverka med enheterna är den minst farliga lösningen för användare, men dess implementering är begränsad och suboptimal. Andra tekniker som proaktivitet har visat positiva resultat men dess närvaro i produkter minskar. Denna studie syftar till att definiera, genom syntes och kombination av tidigare forskning, en uppsättning riktlinjer för att implementera röstinterfacer i smartphone-appar som säkert kan erbjuda relevant innehåll till bilförare. Baserat på en genomgång av litteraturen om testning av körlösningar genomfördes en serie online-utvärderingar av potentiella förare. Utvärderingarna bestod av olika beteendeskript för röstinterfacen, som implementerade olika tekniker för att interagera med drivrutiner och om användarnas tankar och intryck. Analys av de insamlade uppgifterna visade att interaktion med förare genom en röstinterface och fokus på korthet, artighet, proaktivitet, erbjudande av relevant innehåll och avsiktsöppenhet var grundläggande för att hålla interaktioner relevanta och engagerande, samt att ge användarna en känsla av säkerhet. Ytterligare forskning behövs för att validera lämplighet och säkerhet för dessa riktlinjer i en verklig bilmiljö.

Conversational agents are becoming increasingly common in our day to day lives. We can speak to our phones, our cars and our smart home devices. Despite these advances, the current conversational agents are still far from perfect. The complexities of language as well as the technologies that are used to enable conversational agents pose many challenges to the people designing and developing them. This study aims to bring light to how practitioners design and develop conversational agents that exist out there today. Interviews were conducted with 11 practitioners that have been creating conversational agents for various industries and use cases. The results show that practitioners face a range of challenges when creating conversational agents, including collecting data about the target users during the design process as well as integrating the conversational agent with other systems. The study suggests that practitioners may benefit from involving users early on in the design process. It also advocates for HCI educators to prepare future graduates for designing conversational agents, through training them in human conversation and communication. This study gives insights into how conversational agents are built today, the processes that are followed and the challenges that are faced by the people creating them. / Konverserande system blir allt vanligare i våra dagliga liv. Vi kan prata med våra telefoner, våra bilar och våra smarta hem enheter. Trots dessa framsteg är de nuvarande konverserande systemen fortfarande långt ifrån perfekta. Språkets komplexitet och de teknologier som används, ställer många utmaningar för de människor som designar och utvecklar dem. Denna studie syftar till att belysa hur yrkesarbetare designar och utvecklar konverserande system. Intervjuer genomfördes med 11 yrkesarbetare som har skapat konverserande system för olika branscher och användningsområden. Resultaten visar att yrkesarbetarna står inför en rad utmaningar när de skapar dessa system, bland annat att samla in data om användarna under designprocessen och att integrera konverserande system med andra system. Studien tyder på att utövare kan ha nytta av att involvera användare tidigt i designprocessen. Studien förespråkar också att utbildare inom människa-datorinteraktion bör förbereda studenter för att utforma konverserande system, genom att utbilda dem i mänsklig konversation och kommunikation. Denna studie ger insikter i hur konverserande system är uppbyggda idag, de processer som följs och de utmaningar som människorna som skapar dem står inför.

Det blir allt vanligare med teknik såsom mobiltelefoner som pratar med människor och vardagen blir allt mer lik en verklighet som tidigare endast existerat i fiktion. Tekniken talar med hjälp av så kallade röstgränssnitt, system som låter datorer tolka och/eller förmedla information genom tal. Uppsatsen ifrågasätter strävan efter att göra dessa gränssnitts röster mänskliga och undersöker hur tekniken kan ges en egen individualitet. Undersökningen grundas i tidigare forskning som behandlar hur människor bemöter röstgränssnitt. Genom en filmanalys med utgångspunkt i identitet och relationer undersöks hur relationen människa-maskin gestaltas i fiktion. I slutsatsen diskuteras hur dessa lärdomar om fiktiva karaktärer går att appliceras på röstgränssnitt i vardagen. Utvecklingen av gränssnitt har tidigare anpassats till de människor som ska vara i kontakt med dem. Undersökningen tyder dock på att ett identitetsfrämjande tankesätt kring utformningen av röstgränssnitt, att ge rösten en egen individualitet med tydlig personlighet och historia, potentiellt kan förbättra relationen mellan människa och gränssnitt. / It has become increasingly commonplace that technology uses speech to communicate with people and everyday life has started to resemble a reality that previously only existed in fiction. They speak using so-called voice interface systems that allow computers to interpret and/or convey information through speech. This essay questions the pursuit to make these interfaces human and examines how interfaces can be granted a unique individuality. The analysis is based upon earlier research that examines human-interface relations. Through film analysis it is examined how the man-machine relationship is portrayed in fiction and what lessons about non-human characters are applicable to the development of voice interface systems. Earlier, voice interfaces have been adapted to the people who will be in contact with them. However, the analysis indicates that a identity-promoting view on the voice interface development, giving the voice an individuality with a clear personality and history, might improve the relationship between human and interface.

This master’s thesis explores what could be the usability affordances of tactile interfaces, imbedded with physical commands, and voice interfaces,when used by older people that have visual impairments and cognitive declines. The aim is to contribute to the development of more accessible media.Through an adapted design thinking approach and qualitative methods, relevant literature, benchmarking on existing technologies, and empirical data, it has showed that the usability affordances of the two interfaces differ from each other. The presence of variousus ability affordances is found to be decided by individual perception and severity of impairments. Thus, each interface accommodates some users better than others. The outcome of the master’s thesis can be used for future developers of accessible media when exploring new interfaces that could be better suited for people with disabilities.

Background. Smart home assistants are becoming more common in our homes. Often taking the form of a speaker, these devices enable communication via voice commands. Through this communication channel, users can for example order a pizza, check the weather, or call a taxi. When a voice command is given to the assistant, the command is sent to cloud services over the Internet, enabling a multitude of functions associated with risks regarding security and privacy. Furthermore, with an always active Internet connection, smart home assistants are a part of the Internet of Things, a type of historically not secure devices. Therefore, it is crucial to understand the security situation and the risks that a smart home assistant brings with it. Objectives. This thesis aims to investigate and compile threats towards smart home assistants in a home environment. Such a compilation could be used as a foundation during the creation of a formal model for securing smart home assistants and other devices with similar properties. Methods. Through literature studies and threat modelling, current vulnerabilities towards smart home assistants and systems with similar properties were found and compiled. A few  vulnerabilities were tested against two smart home assistants through experiments to verify which vulnerabilities are present in a home environment. Finally, methods for the prevention and protection of the vulnerabilities were found and compiled. Results. Overall, 27 vulnerabilities towards smart home assistants and 12 towards similar systems were found and identified. The majority of the found vulnerabilities focus on exploiting the voice interface. In total, 27 methods to prevent vulnerabilities in smart home assistants or similar systems were found and compiled. Eleven of the found vulnerabilities did not have any reported protection methods. Finally, we performed one experiment consisting of four attacks against two smart home assistants with mixed results; one attack was not successful, while the others were either completely or partially successful in exploiting the target vulnerabilities. Conclusions. We conclude that vulnerabilities exist for smart home assistants and similar systems. The vulnerabilities differ in execution difficulty and impact. However, we consider smart home assistants safe enough to usage with the accompanying protection methods activated. / Bakgrund. Smarta hemassistenter blir allt vanligare i våra hem. De tar ofta formen av en högtalare och möjliggör kommunikation via röstkommandon. Genom denna kommunikationskanal kan användare bland annat beställa pizza, kolla väderleken eller beställa en taxi. Röstkommandon som ges åt enheten skickas till molntjänster över internet och möjliggör då flertalet funktioner med associerade risker kring säkerhet och integritet. Vidare, med en konstant uppkoppling mot internet är de smarta hemassistenterna en del av sakernas internet; en typ av enhet som historiskt sett är osäker. Således är det viktigt att förstå säkerhetssituationen och riskerna som medföljer användningen av smarta hemassistenter i en hemmiljö. Syfte. Syftet med rapporten är att göra en bred kartläggning av hotbilden mot smarta hemassistenter i en hemmiljö. Dessutom kan kartläggningen fungera som en grund i skapandet av en modell för att säkra både smarta hemassistenter och andra enheter med liknande egenskaper. Metod. Genom literaturstudier och hotmodellering hittades och sammanställdes nuvarande hot mot smarta hemassistenter och system med liknande egenskaper. Några av hoten testades mot två olika smarta hemassistenter genom experiment för att säkerställa vilka hot som är aktuella i en hemmiljö. Slutligen hittades och sammanställdes även metoder för att förhindra och skydda sig mot sårbarheterna. Resultat. Totalt hittades och sammanställdes 27 stycken hot mot smarta hemassistenter och 12 mot liknande system. Av de funna sårbarheterna fokuserar majoriteten på manipulation av röstgränssnittet genom olika metoder. Totalt hittades och sammanställdes även 27 stycken metoder för att förhindra sårbarheter i smarta hemassistenter eller liknande system, varav elva sårbarheter inte förhindras av någon av dessa metoder. Slutligen utfördes ett experiment där fyra olika attacker testades mot två smarta hemassistenter med varierande resultat. En attack lyckades inte, medan resterande antingen helt eller delvis lyckades utnyttja sårbarheterna. Slutsatser. Vi konstaterar att sårbarheter finns för smarta hemassistenter och för liknande system. Sårbarheterna varierar i svårighet att uföra samt konsekvens. Dock anser vi att smarta hemassistenter är säkra nog att använda med medföljande skyddsmetoder aktiverade.

No description available.