Sedan en lång tid tillbaka har datorn haft en stor och betydande roll i skolans värld och många anser att den är ett bra hjälpmedel att använda sig av i undervisningen. Så därför väljer många skolor numera att koppla ihop datorn med den så kallade digitala skrivtavlan för att på ett nytt sätt komma åt och skapa lärande. Skolan har som uppdrag från olika håll, men framför allt ifrån Lgr 11 att de har i ansvar att lära eleverna att hantera modern teknik. Den digitala skrivtavlan ger stora möjligheter till detta, samt att den bidrar till utveckling och variation i undervisningen. I Sverige finns idag inte många studier kring den digitala skrivtavlan men med det som finns och tillsammans med annan tidigare forskning från andra världsdelar har jag valt att ur ett sociokulturellt samt ett dialogperspektiv titta närmare på de relationer och interaktioner som sker och uppstår vid användandet av den digitala skrivtavlan, samt hur vi skapar och ökar en djupare förståelse vid inlärning med visuell kommunikationsteknik, som den digitala skrivtavlan kan räknas in i. Till detta har jag valt att göra en observation och titta närmare på hur lärare samt elevers relationer och interaktioner i en klass kan se ut och påverkas i användandet av den digitala skrivtavlan. Jag gjorde observationen i en årskurs 2:a under ett flertal lektioner och jag tycktes se att lärarens och elevernas relationssamspel blev starkare. Gällande elevernas interaktion med den digitala skrivtavlan kunde jag se att de var aktiva under alla lektioner, genom att det fick både trycka samt skriva på den digitala skrivtavlan. Men det jag också kom fram till under observationen och tillsammans med tidigare forskning är att det är viktigt att de sker samtal för att lärande ska ske och det kan bara ske om läraren ger de språkliga verktyg som behövs genom att vara förberedd med bra och genomtänka pedagogiska modeller som kan ses och genomföras på den digitala skrivtavlan.

Bricoleur, digitala varelser och brus utgör tre viktiga noder, runt vilka mitt konstnärliga arbete rör sig. Parallellt med ett antal av mina verk beskrivs dessa begrepp kortfattat. / Bricoleur, digital beings and noise are three important nodes, making up cornerstones of my artistic work. These ideas are explained briefly parallel to a selection of my artworks.

Sund Birsta, ett företag som utvecklar och levererar maskiner och utrustning till stålindustrin världen över, håller på att standardisera operatörspanelerna till deras samtliga maskiner. Maskinen stångräknare har inte en HMI som följer det nya gränssnittet utseende- eller funktionsmässigt. Målet med arbetet var att utveckla ett HMI med hög användbarhet som följer Sund Birstas riktlinjer och presenterar all information på 5 skärmar. En litteraturstudie har genomförts för att finna svar om vilka krav som ställs på ett HMI för att nå hög användbarhet. De designkriterier som följts är synlighet, återkoppling, begränsningar, konsekvent och affordans. HMI:t är skapat för panelen Siemens Basic KTP1200 och utvecklat i programmet Tia Portal. Resultatet visar att huvudskärmbilderna för HMI:t har skalats ner från 21 skärmbilder till 5. Det utvecklade HMI:t följer samma gränssnitt som en annan maskins operatörspanel inom maskinfamiljen med skillnader i maskinernas unika funktioner. Det används mindre tillgängligt minne i HMI:t med den nya HMI-lösningen dock innebär den nya lösningen en ökad arbetsminnebelastning jämfört med den tidigare lösningen. Då mindre tillgängligt minne används så öppnar det upp för utbyggnadsmöjligheter eftersom HMI-panelens utrymme är begränsat dock kan responstiden påverkas av ökad arbetsminnebelastning. / Sund Birsta, a company that develop and deliver machines and equipment for the steel industry around the world, are in the process of standardize HMI-panels for all their machines. Their machine, bar counter, don´t have an HMI that follow their new interface regarding appearance and functionality. The goal with this study was to develop an HMI with high usability that´s following the guidelines of Sund Birsta and present all information on 5 screens. A literature study has been done to find answer on the demands for an HMI to reach high usability. The design criteria’s that´s been complied are visibility, feedback, restraints, consistency and affordance. The HMI is created for the panel Siemens KTP1200 in the software Tia Portal. The results show that the sub screens for the HMI has been reduced from 21 to 5 screens. The developed HMI are following the same interface design as the HMI for another machine in the same machine family, with differences in the machines unique functionality. The new HMI are using less memory to load the screen but are using more work memory in comparison to the old HMI.   When less available memory is used it opens for expansion opportunities as the available memory is limited, however, the response time may be affected by the increased work memory usage.

Det blir allt vanligare med teknik såsom mobiltelefoner som pratar med människor och vardagen blir allt mer lik en verklighet som tidigare endast existerat i fiktion. Tekniken talar med hjälp av så kallade röstgränssnitt, system som låter datorer tolka och/eller förmedla information genom tal. Uppsatsen ifrågasätter strävan efter att göra dessa gränssnitts röster mänskliga och undersöker hur tekniken kan ges en egen individualitet. Undersökningen grundas i tidigare forskning som behandlar hur människor bemöter röstgränssnitt. Genom en filmanalys med utgångspunkt i identitet och relationer undersöks hur relationen människa-maskin gestaltas i fiktion. I slutsatsen diskuteras hur dessa lärdomar om fiktiva karaktärer går att appliceras på röstgränssnitt i vardagen. Utvecklingen av gränssnitt har tidigare anpassats till de människor som ska vara i kontakt med dem. Undersökningen tyder dock på att ett identitetsfrämjande tankesätt kring utformningen av röstgränssnitt, att ge rösten en egen individualitet med tydlig personlighet och historia, potentiellt kan förbättra relationen mellan människa och gränssnitt. / It has become increasingly commonplace that technology uses speech to communicate with people and everyday life has started to resemble a reality that previously only existed in fiction. They speak using so-called voice interface systems that allow computers to interpret and/or convey information through speech. This essay questions the pursuit to make these interfaces human and examines how interfaces can be granted a unique individuality. The analysis is based upon earlier research that examines human-interface relations. Through film analysis it is examined how the man-machine relationship is portrayed in fiction and what lessons about non-human characters are applicable to the development of voice interface systems. Earlier, voice interfaces have been adapted to the people who will be in contact with them. However, the analysis indicates that a identity-promoting view on the voice interface development, giving the voice an individuality with a clear personality and history, might improve the relationship between human and interface.

Internet, automation, digitalisering och liknande tillverkningsteknologier som associeras med Industri 4.0, eller den fjärde industriella revolutionen, håller på att förändra sättet som tillverkningsindustrier styr hela sin produktionskedja. De nya teknikerna som inkapslas av Industri 4.0-paradigmet har genererat nya smarta sätt för att effektivisera produktionen och samtidigt spara in på resurser. Men denna revolution har genererat utmaningar, liksom förmåner, inte minst för de individer som jobbar inom den industriella sektorn. I denna studie undersöks hur operatörer inom tillverkningsindustrin upplever och anpassar sig till denna typ av nya teknologi på sina arbetsplatser. Vad för typ av utmaningar och möjligheter har upplevts av de människor som står i direkt kontakt med dessa nya typer av innovationer. För att besvara denna fråga, genomfördes intervjuer med operatörer på två fabriker inom tillverkningsindustrin där ny teknologi införts och påverkat produktionskedjan. Totalt åtta operatörer, varav fem från Fabrik A och tre från Fabrik B, intervjuades genom semi-strukturerade intervjuer. Detta i syfte att generera insikt i upplevelsen av automation, internettjänster och övriga digitala hjälpmedel i arbetsuppgifter som tidigare utförts utan det. Genom metoden för grundad teori kodades och tolkades den insamlade intervjudatan och kategorier kunde bildas. Resultaten visade att det fanns ett stort behov av tydligt kommunicerad information gällande ny teknik och nya arbetssätt. Resultaten indikerar att det finns mycket utvecklingspotential när det kommer till hur operatörer underrättas om nya innovationer i deras arbete. Vidare drogs slutsatsen att det krävs en gemensam förståelse för nya systemuppdateringar och förändringar, för att dessa ska mottas och hanteras på ett bra sätt. Ur analysen framställdes en modell över de utmaningar och möjligheter som industriföretag står inför vid implementation av smarta system i sin produktion, ur de anställdas perspektiv.

För att möta dagens kvalitetskrav utan att förlora produktionstid krävs det utöver en redan automatiserad produktion även automatiserade mät- och kvalitetskontroller. På Eberspächer i Nyköping produceras avgasreningssystem till lastbilsindustrin. År 2019 driftsattes en station för mät- och kvalitetskontroll i syfte att ge en högre genomströmning i produktionsflödet samt en högre repeterbarhet i mätresultat. Ett problem som förekommer är driftstopp med okänd orsak där grundorsaken är svår att identifiera och felsökning grundas ofta på erfarenhet. Driftstopp i stationen orsakar förluster i tid som läggs på felidentifiering och återställning, något som Eberspächer önskar effektivisera med hjälp av att lägga till en sida i befintligt HMI för sekvenshantering. Den här rapporten behandlar grafisk visualisering av processer och hur det kan underlätta felsökning vid driftstopp. Den givna uppgiften är att arbeta fram hur ett designförslag på en ny sida för sekvenshantering i befintligt HMI kan se ut och användas för att underlätta i felsökning. Design kommer att göras utefter önskemål från Eberspächer samt teori om effektiv kommunikation mellan människa-maskin i gränssnitt. Resultatet av arbetet är ett designförslag för hur sekvenshantering med tillhörande sekvensstegsinformation. Slutsatsen som dras är att design av HMI alltid bör ta hänsyn till slutanvändaren och möjligheten till enkel navigering för att skapa effektivitet. / To meet the requirements of quality without the loss of production time, current automated production needs complementary automated measurement and quality controls. At Eberspächers factory in Nyköping, production of exhaust gas purification systems for the truck industry are being manufactured. Year 2019 a station for measurement and quality control was implemented with aim to increase the throughput in production. A problem that occurs is downtime by stop in machinery that happen with unknow reasons of cause.  The downtime result in loss of time that it takes to identify the issue and get back to production. As the cause of stop in machinery often is hard to identify, workers often troubleshoot by using experience. To lower the downtime of troubleshooting Eberspächer has requested to add a slide in the current HMI for handling sequences. This report will examine how the use of an HMI for graphic illustration can optimise troubleshooting and lower the downtime at machinery breakdown. The given task is to come up with a suggestion slide for sequence handling that can be added to the current HMI for the station. The suggestion of design for the slide will consider both requests from Eberspächers expectations and the studied theory of communication between human-machines. The result will be a suggestion of design for the sequence handling side in the HMI, including information status of the current sequence. The conclusion draw is that the design of the HMI should always consider the end-user and the possibility of easy navigation to create efficiency.

Ökade förväntningar på hållbarhet, säkerhet och ergonomi ställer krav på allt fler områden, även inom PLC-, samt HMI-programmering. Syftet med detta arbete har varit att modifiera ett analoginput-block, med tillhörande faceplate och faceplate-ikon från Siemens Open Library. Därefter har en jämförelse gjorts mellan de olika programmeringarna med avseende på säkerhet, hållbarhet, cykeltider, utseende och ergonomi. Programmeringarna har även jämförts mot två olika standarder; SSG 5262 och ISO 13849-1. Målet med arbetet har varit att undersöka hur en utökad funktionalitet kan påverka andra aspekter som utseende, ergonomi, cykeltider, säkerhet och hållbarhet. En PLC, som är en typ av programmerbar dator, kan bara läsa bitmönster och för att kunna läsa analoga signaler, behövs an AD-omvandlare. Siemens PLC:er omvandlar signalen till en upplösning på 16 bitar och ger även felkod vid för hög, eller låg insignal. Vid kommunikation mellan människor och maskiner behövs någon form av gränssnitt och i ”open source”-biblioteket Open Library från Siemens finns det bland annat sådana gränssnitt, i form av faceplates. Men det finns även andra färdigprogrammerade funktionsblock för motorstyrningar, med mera. Programkoden gjordes i språket FBD och standarden IEC 61131-3 beskriver uppbyggnaden av detta och andra språk för PLC-programmering. Efter en litteraturstudie inom ämnet, gjordes en implementering av nya funktioner, enligt önskemål från företaget ÅF. De nya funktioner som programmerades till PLC-blocket och faceplaten var; en hysteresfunktion för alarmgränser, filterfunktion med dämpning, grafisk representation av filtrerade signalen, visning i faceplaten av trendkurvor, sensortyp och hjälpfönster. En loggfunktion programmerades även, med en knapp som sparade ingångsvärden i ett datablock. Cykeltiderna mättes till något längre än en millisekund för en genomsnittlig cykeltid för de båda PLC-blocken. Den längsta cykeltiden för originalblocket var 72,892 millisekunder och den längsta för modifieringen var 158,174 millisekunder. Faceplaten gjordes cirka 90% större för att rymma de nya funktionerna. Färgerna, samt textstorlekarna ändrades för att bättre stämma överens med riktlinjerna från SSG 5262. Den ursprungliga faceplaten har mindre textstorlekar och andra färger på processvärden än vad SSG 5262 förespråkar. Ingen av programmeringarna är helt överensstämmande med ISO 13849-1, även om de innehåller säkerhetsrelaterade funktioner. Med avseende på utseende och ergonomi, kan både den ursprungliga och den modifierade faceplaten anses vara vilsamma för ögonen och med få färger. Modifieringen kan ses som något bättre ur en ergonomisk synvikel, på grund av större textstorlek och standardiserade processvärdesfärger. Ur ett hållbarhets- och etiskt perspektiv är det svårt att avgöra vilken programmering som är bäst, eftersom fler funktioner kan ge längre cykeltider och därmed eventuellt högre energiförbrukning, men kan även ge mervärde i form av sparad tid och möjligen pengar. / Higher expectations on sustainability, safety and ergonomics, sets higher demands on an increasing number of areas, including PLC- and HMI-programming. The purpose of this work has been to modify an analog input block with associated faceplate and faceplate icon from Siemens Open Library. A comparsion has been made between the different types of programming, according to such aspects as; safety, sustainability, cycle-time, visual aspects and ergonomics. The programmings have also been compared to two different standards; SSG 5262 and ISO 13849-1. The aim with this thesis work has been to examine how an increased functionality can affect other aspects, such as ergonomics, cycle-time, safety and sustainability. PLC:s, a type of programmable computer, can only read bit patterns and for to be able to read analog signals, the PLC needs an AD-converter. PLC:s from Siemens convert the signal to a resolution of 16 bit and also provides error code when the input signal is too high or too low. With communication between humans and machines, some form of interface is needed and the open source library ”Open Library” from Siemens, provides such interfaces in the form of faceplates. In the library, there are functions that are already programmed, motor control beeing one of them. The program code was written in the FBD language and the standard IEC 61131-3 describes the structure of this and other languages used for PLC programming. After a litterature study on the subject, an implementation of new functions was made, according to requests from the company ÅF-consult. The new functions that were programmed were; a hysteresis function for alarm boundaries, filter function with damping, graphic representation of the filtered signal, display of trend curves, sensor type and help window in the faceplate. A logging function was also programmed, with a button that saved input values in a datablock. The cycle-time was measured to somewhat longer than one millisecond for an average cycle-time for each PLC-block. The longest cycle-time for the original block was 72.892 milliseconds and the longest for the modification was 158.174 milliseconds. The faceplate was made about 90 percent larger, to accomodate the new functions. The colors and the text sizes, were edited to better match the guidelines written in SSG 5262. The original faceplate has smaller text sizes and different colors on process values, than advocated by SSG 5262. Neither of the programmings is completely according to ISO 13849-1, even if they contain safety-related functions. With regards to visual- and ergonomical aspects, both the original and the modified faceplate could be said to be ”pleasant for the eyes”, with few colors. From an ergonomic view the modification can be viewed as somewhat better because of larger text sizes and standardized process value colors. From a sustainability- and ethical perspective, it is difficult to determine which programming is best, because more functions can give longer cycle-times and thereby eventually higher energy consumption, but can give value in the form of time-savings and possibly money-savings.

I det här projektet har ett mätsystem utvecklats för dimensionsmätning av brädor. Mätsystemet består av ett programmerbart styrsystem (PLC), ett människa-maskin-gränssnitt (HMI), en pulsgivare för breddmätning samt två avståndssensorer för tjockleksmätning. Målet med projektet var att jämföra och välja sensorer som lämpar sig för tjockleksmätning, ta fram konstruktionsunderlag för ett styrskåp samt elscheman för inkoppling av sensorer och pulsgivare, utveckla ett PLC-program som samlar in och bearbetar data från mätningen samt skickar resultat till ett överordnat system, utveckla ett HMI för att visa resultat och göra inställningar samt testa mätsystemet för att verifiera dess mätnoggrannhet. En litteraturstudie utfördes för att öka kunskapen om olika typer av pulsgivare och avståndssensorer. Litteraturstudien visade att det finns två huvudtyper av pulsgivare. Dessa är inkrementell eller absolut, där den inkrementella pulsgivaren genererar en fyrkantsvåg av pulser medan den absoluta genererar ett pulsvärde som motsvarar en absolut position. Lasersensorer som använder sig av time-of-flight (TOF) eller trianguleringsmetoden visade sig ha hög precision och snabb svarstid. TOF-metoden går ut på att mäta tiden det tar för ljuset att studsa mot ett objekt och tillbaka till en mottagare i sensorn medan trianguleringsmetoden går ut på att använda kända avstånd och reflektionsvinklar för att bestämma ett okänt avstånd. Konstruktionsunderlag gjordes i programmet ELPROCAD och tidigare kunskaper låg till grund för hur programmet skulle användas och hur ritningarna skulle konstrueras. En litteraturstudie utfördes för att samla information om olika sensorer och i jämförelsen jämfördes sensorernas pris och prestanda. Ett styrsystem från Siemens valdes och PLC-programmet utvecklades i Simatic Step 7. Det HMI som valdes var Beijer X2 Pro 4” från Beijer Electronics. Mätsystemet klarade med en konfidensgrad på 95 % av att mäta brädor med en noggrannhet på ± 0.3 mm för tjocklek och ± 0.6 mm för bredd. Projektets mål uppfylldes men det finns förbättringsmöjligheter. Det framtida arbete som finns är att utveckla ett filter som filtrerar bort änglavingar samt göra styrning för att med tryckluft blåsa ren sensorerna från smuts med jämna mellanrum. / In this project a measurement system for dimension measurements on boards have been developed. The measurement system consists of a programmable logic controller (PLC), a human-machine-interface (HMI), an encoder for measuring width and two laser distance sensors for measuring thickness. The goal of the project is to compare between different distance sensors suitable for measuring the thickness of a board, to create electrical drawings for the system, to develop a PLC-program which collects and analyzes the measurement data and sends the results to a higher level system, to develop a HMI which will be used for monitoring and to change parameters and settings and test the measurement system at an sawmill in order to determine its accuracy. A literature study was made in order to increase the knowledge of different kinds of encoders and distance sensor. The study showed that there are mainly two kind of encoders, the absolute and the incremental. The incremental encoder generates a square wave signal while the absolute encoder generates a signal that represents the angular position of the encoder. The study also showed that an optical laser sensors based on the time of flight (TOF) or the triangulation principle proved to have high precision and fast response time. The TOF-principle is based on measuring the time it takes for a pulse of laser to travel to an object and reflect back to a receiver. By knowing the time difference between the transmitter and receiver and the speed of light makes it possible to calculate the distance to the object. The triangulation principle is based on using known distances and reflection angles to calculate unknown distances. Electrical drawings was made in ELPROCAD and previous knowledge provided the basis for how the program was used and how the drawings were constructed. A literature study was made to gather information about different types of distance sensors, which was later used to compare price and performance. A PLC-system from Siemens was chosen and the PLC-program was developed in Simatic Step 7. The HMI that was chosen in the project was Beijer X2 Pro 4” from Beijer Electronics. The measurement system was able to measure the thickness with an uncertainty of ± 0.3 mm and the width with an uncertainty of ± 0.6 mm with a confidence level of 95 %. The goal of the project was fulfilled but there is some work left for the future. That is making a filter for removing thin edges on the board and develop a pressurized air system that can clean the sensors from dust in a defined time interval.

Driving a heavy-duty distribution truck in an urban environment is an intricate task that requires atremendous effort from the driver. Even a minor error such as briefly looking away from the road for asecond could have fatal consequences. The automotive industry is heavily investing into making roads saferand innovations such as the seat belt has been able to save millions of lives. With the introduction of new lawsand regulation there is an emerging adaptation of driver monitoring systems in vehicles which aims to savemore lives and improve the driving experience. This master thesis presents the exploration and design of a holistic concept for how driver state monitoringcould be implemented in a manual heavy-duty distribution truck in the year of 2035 at Scania. The mainpurpose is to add value to drivers by finding solutions that bridge driver needs and monitoring technology.Driver state monitoring is a field that introduces abilities for the vehicle to connect and understand the driverin order to provide more efficient assists for a safer and more pleasurable driving experience. An iterative usercentered design process was initialized with user interviews, observations and literature reviews that resulted inan in-depth view of the driver’s needs and a summary of the latest research and innovations. A creative phasegenerated multiple ideas that where evaluated using qualitative feedback from drivers and experts. A final setof features was selected and by using 3D modelling and video editing, an eight minute long animated film wascreated that showcases the possibilities of driver state monitoring in a heavy-duty distribution truck in 2035. The final concept is a unified vision of 22 features in a heavy-duty electric distribution truck, utilizing hybriddriver state monitoring techniques in order to provide a safer and more pleasurable driving experience. It isinspired and created around the latest research and innovations in the automotive industry and aims to inspireScania in their future work to implement and innovate new solutions based on driver state monitoring. This isa thesis work by two Master of Science student within Industrial Design Engineering from Luleå University ofTechnology at Scania in the spring of 2020. / Att köra en distributionslastbil i stadsmiljö är en komplicerad uppgift som kräver en stor insats från föraren. Till och med ett litet misstag som att titta bort från vägen under en kort period kan få katastrofala följder.Fordonsindustrin investerar mycket inom säkerhet och innovationer som säkerhetsbältet har väldigtframgångsrikt bidragit till att rädda miljontals liv på vägarna. I och med nya lagar implementeras system ifordon som bevakar föraren, med målet att rädda fler liv och skapa en bättre körupplevelse. Det här examensarbetet syftar till att designa ett helhetskoncept som visar hur bevakning av föraren kanimplementeras i en manuell distributionslastbil på Scania år 2035. Det huvudsakliga målet är att skapa värdeför förarna genom att hitta lösningar som bryggar gapet mellan förarnas behov och tekniken som möjliggörbevakning av föraren. Genom att introducera denna typ av förarbevakningsteknik ges möjligheten förfordonet att bättre förstå sig på föraren, vilket i sin tur möjliggör ökad säkerhet och bättre körupplevelser. Eniterativ och användarcentrerad designprocess användes och inleddes med intervjuer, observationer och enlitteraturstudie, vilket resulterade i en djup förståelse för förarnas behov samt en summering av den senasteforskningen och innovationerna. En kreativ fas genererade en mängd idéer som sedan utvärderas med hjälp avkvalitativ feedback från både förare och experter. Ett slutligt urval av funktioner togs fram och visualiseradesgenom att skapa en animerad film. Den färdiga åtta minuter långa filmen visar på möjligheterna med tekniksom bevakar föraren i en distributionslastbil år 2035. Det slutliga konceptet förenar 22 funktioner i en elektrisk distributionslastbil. Ett flertal tekniker utnyttjas föratt bevaka föraren och tillsammans bidrar de till en säkrare och mer njutbar körupplevelse. Konceptet ärinspirerat av- och bygger på den senaste forskningen och de senaste innovationerna inom fordonsindustrin,med målet att inspirera Scania i framtida projekt där förarbevakningssystem utvecklas och implementeras.Detta arbete är ett examensarbete gjort av två civilingenjörsstudenter inom tekniks design från Luleå tekniskauniversitet på Scania under våren 2020.

Bakgrund och syfte: Det finns en ny generation av organisatorisk automatisering kallad hyper- automation. Till skillnad från klassisk automation omfattar hyperautomation en samordnad tillämpning av olika avancerade automatiseringstekniker, såsom RPA, AI och ML, som kan tillämpas för att automatisera såväl rutinmässiga som mer kognitivt krävande arbetsuppgifter. Konceptets utformning och tillämpning är ännu tämligen outforskade områden, vilket skapar ovisshet gällande dess effekter och implikationer inom de sociala kontexter där de skapas och används. Följaktligen finns ett behov av ytterligare studier rörande människa och automation i hybrid, varför denna uppsats syftar till att utforska hyperautomation i allmänhet, och dess utformning och tillämpning i synnerhet. Särskild uppmärksamhet ägnas åt de aktiviteter och implikationer som uppstår i människa-maskin-interaktionerna som hyperautomationsprocessen innebär och eftersträvar, samt hur olika organisatoriska aktörer upplever och reflekterar kring dessa. Detta uppfylls genom att granska hur ett konsultföretag, som förmedlar hyperautomationslösningar, och ett av dess kundföretag, observerar de kort- och långsiktiga effekterna av och målen med införandet av hyperautomation. Litteraturgenomgång: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt underbyggs av tidigare forskning avseende fyra väsentliga intresseområden – människa, digital teknik och organisation, hyperautomation, HR och digitalisering samt digital innovation. Vidare guidas studiens analys och diskussion av två teoretiska ramverk; Distribuerad kognition och Ramverket för ansvarsfull innovation. Metod: Uppsatsen utgörs av en kvalitativ fallstudie, med abduktiv ansats, som baseras på insikter från både tidigare forskning och empiriska resultat. Empirin genereras genom semistrukturerade intervjuer med sju respondenter, varav tre tillhör det studerade kundföretaget och resterande fyra är verksamma inom konsultföretaget. Bearbetning av insamlade data sker enligt en tematisk analys, vilken mynnar ut i fyra huvudteman och totalt tio underteman. Resultat: Resultatsammanställningen struktureras i enlighet med studiens fyra huvudteman; beslutet att hyperautomatisera, samordning, processen att hyperautomatisera samt framtidsutsikter. Kortfattat baseras hyperautomationsinitiativet på en ambition om att spara tid och pengar, samt att avlasta linjecheferna. Vidare identifieras brister avseende samordningen av onboardingprocessens involverade moment och aktörer. Beträffande processen att hyperautomatisera beslutas att denna ska ske i iterationer. Samtidigt som detta bedöms vara positivt för att komma igång, hinner inte förvaltningen med att hantera alla de problem som påträffas under användningen av hyperautomationslösningarna. De studerade företagen ser likväl positivt på framtiden och har ambitioner om att utöka hyperautomationen med fler avancerade digitala tekniker, såsom AI. Utmaningarna gällande samordning och kommunikation måste dock hanteras dessförinnan. Diskussion och slutsatser: Hyperautomationen är välkommen och efterlängtad som koncept, men det uppstår problem avseende både dess praktiska utformning och tillämpning. Dessa bekymmer härleds till bristen på balanserad samordning och kommunikation, med särskild emfas vid avsaknaden av tidiga inputs från slutanvändarna.