Studiens syfte var att undersöka hur andraspråksinlärare identifierade och uppfattade fonologiska vokalkontraster som står i ordpar. Vokalkontrasterna som undersöktes skiljer sig i främre och centrala rundade vokaler. Ett lyssnartest konstruerades och resultaten analyserades med en kvantitativ ansats. Majoriteten av resultaten stämde överens med tidigare forskning inom ämnet och tyder på att andraspråksinlärarna har svårigheter med att identifiera och uppfatta en del främre och centrala rundade vokaler i de flesta av ordparen som användes i lyssnartestet. Dock ska resultaten beaktas med försiktighet, lyssnartestet tog inte hänsyn till deltagarnas ordkunskap vilket kan ha påverkat en del av resultaten. Deltagarna i studien är mellan 16–20 år och läser ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet. Svenskans rundningskontrast ligger till grund för de flesta svårigheterna. Skillnaderna i en del avvikelser kunde förklaras genom att bland annat se över inlärarnas startålder för andraspråksinlärningen.

Den här uppsatsen undersöker potentiella samband mellan andraspråksfärdighet och dans som utförs på fritiden. Inom närmare håll granskas uttalet av främre rundade vokaler hos trettiosex andraspråkstalare av svenska genom ett högläsningstest. Resultatet hos deltagarna jämfördes i efterhand med svaren från en personligt ifylld enkät för att försöka utforska potentiella fördelar i språkinlärning i relation till dans, fysisk aktivitet och övriga språkinlärningsfaktorer. Resultatet av analysens statistik antyder på att de mest avgörande variablerna som testats är tiden som man har varit i Sverige samt om man har anlänt före eller efter ”den kritiska åldersperioden”. Dessutom visar resultatet på att dans har en likhet till övrig fysisk aktivitet, där en högre grad av intensitet i båda aktiviteterna också visade på ett bättre resultat i uttal. Däremot antyder resultatet på att dans troligtvis inte bär med sig några särskilda element som förebygger ens uttal.