Känslomässiga anknytningserfarenheter tidigt i livet föreslås ligga till grund för individens politiska värderingar senare i livet. Olika politiska ideologier appellerar till individer på olika sätt, kanske beroende på tankar om den egna förmågan att ta hand om sig själv samt tillit till andra personers stöd. Syftet med studien var att undersöka om individuella skillnader i vuxen anknytning är relaterade till politisk preferens och inställning till välfärdsfunktioner. I enkätstudien deltog 120 psykologistudenter vid Stockholm universitet. Hierarkiska regressionsanalyser visade en huvudeffekt av oro/ängslan-anknytning på politisk preferens i form av mer vänsterpolitiska preferenser, samt en interaktionseffekt av de båda otrygghetsdimensionerna oro/ängslan och undvikande. Deltagare som skattade högt på båda otrygghetsdimensionerna utmärkte sig med relativt sett mer vänsterpreferenser. Resultaten stod sig efter kontroll för potentiella bakomliggande variabler. Vuxen anknytning var inte relaterad till inställning till välfärdsfunktioner. Resultatet visade på en generell hög positiv inställning till välfärdsfunktioner oberoende av anknytning. Resultaten diskuteras i relation till anknytningsteori och den forskning som finns inom området, som än så länge bedrivs i en nordamerikansk politisk kontext.

En kvantitativ enkätstudie har genomförts med syfte att undersöka korrelationer och prediktioner mellan vuxen anknytning och copingstrategier. Urvalet till studien är 133 studenter från olika universitet och högskolor i Sverige som besvarade en enkät. För att mäta vuxen anknytning användes Experience in close relationship (ECR-R) och för att mäta copingstrategier användes Brief COPE. Insamlad data analyserades i SPSS med Pearsons korrelationskoefficient test och multipel regressionsanalys. Resultatet från föreliggande studie visade på ett negativt signifikant samband mellan ångestladdad anknytning och problemfokuserad coping. Resultatet visade även på ett negativt signifikant samband mellan undvikande anknytning och problemfokuserad coping. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan ångestladdad anknytning och dysfunktionell coping. Resultatet visade även på ett signifikant samband mellan undvikande anknytning och dysfunktionell coping. Föreliggande studies resultat visade att det inte fanns något samband mellan ångestladdad anknytning och emotionsfokuserad coping. Resultatet från föreliggande studie visade även att det inte fanns något samband mellan undvikande anknytning och emotionsfokuserad coping. Resultatet visade på att ångestladdad anknytning var en signifikant prediktor av problemfokuserad coping där 15 % av variansen för problemfokuserad förklarades. Ångestladdad anknytning var en signifikant prediktor för dysfunktionell coping där 22 % av variansen förklarades. Slutsatserna är att studenter med ångestladdad och undvikande anknytning använder i lägre grad problemfokuserad coping. Studenter med ångestladdad och undvikande anknytning använder i högre grad dysfunktionella copingstrategier. Slutsatsen är även att andra variabler än vuxen anknytning påverkar användande av olika copingstrategier. / A quantitative survey study has been carried out to investigate possible correlations and predictions between adult attachment and coping strategies. The sample for the study was 133 students from various Universities and colleges in Sweden who answered a questionnaire. . To measure adult attachment this study used Experience in close relationship (ECR-R), and copingstrategies was measured by Brief COPE. Data collected were analyzed in SPSS using the Pearson correlationcoefficient test and multiple regression analysis. The results from the present study showed significant negative correlation between anxiety loaded attachment and problem focused coping. The results also showed a significant negative correlation between avoidance attachment and problem focused coping. The results from the present study showed a significant correlation between anxiety loaded attachment and dysfunctional coping. The results also showed a significant correlation between avoidance attachment and dysfunctional coping. The study results showed that there was no correlation between anxiety loaded attachment and emotion focused coping. The results also showed that there was no correlation between avoidance attachment and emotion focused coping. The result from the present study showed that anxiety loaded extension was a significant predictor of problem-focused coping where 15% of the variance of problem-focused was explained. Anxiety loaded attachment was a significant predictor of dysfunctional coping where 22% of the variance was explained. The conclusions are that students with anxiety loaded and avoidance attachment use lower grade of problem-focused coping. Students with anxiety and avoidance attachment uses increasingly dysfunctional coping strategies. It is concluded that variables other than adult attachment affects using various coping strategies.

Individuella skillnader i val av copingstrategier är en viktig del av stresshantering och i förlängningen sannolikheten att drabbas av stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att predicera copingstrategier utifrån personlighet och vuxen anknytning och att undersöka korrelationer mellan personlighet och vuxen anknytning. 174 vuxna deltagare (män = 40) i åldrarna mellan 19 och 83 år svarade på enkäten som bestod av Big Five Inventory (BFI), Erfarenheter av Nära Relationer (ENR) och Brief COPE. BFI mäter personlighetsdragen enligt femfaktormodellen, ENR mäter anknytningsstil enligt de två dimensionerna undvikande respektive ångestladdad anknytning. Brief COPE mäter coping enligt 14 delskalor som kan delas in i problemfokuserad, känslofokuserad och dysfunktionell (undvikande) coping. Resultat avseende korrelationer visade att det fanns en negativ korrelation mellan undvikande anknytning och vänlighet, extraversion samt samvetsgrannhet. Undvikande anknytning och neuroticism korrelerade positivt. Ångestladdad anknytning var svagt negativt korrelerad med samvetsgrannhet samt positivt korrelerad med neuroticism. Ingen av anknytningsstilarna var signifikant korrelerade med öppenhet. Multipla regressionsanalyser visade att extraversion, öppenhet, samvetsgrannhet och undvikande anknytning predicerade problemfokuserad coping. Känslofokuserad coping predicerades av neuroticism och extraversion. Extraversion och undvikande anknytning predicerade socialt stöd. Självanklagelse predicerades av neuroticism. Neuroticism och ångestladdad anknytning predicerade dysfunktionell coping. Personlighet och anknytning kunde tillsammans predicera problemfokuserad och dysfunktionell coping samt socialt stöd. Anknytning bidrog med unik varians för coping utöver personlighetsdimensionerna. Dock bidrog anknytning med relativt lite förklarad varians även om resultatet var signifikant. / Individual differences in choosing coping strategies are an important part of stress management, thereby affecting the risk of health problems related to stress in the long run. The purpose of this study was the prediction of coping strategies from personality and adult attachment and the examination of correlations between coping and adult attachment. 174 adult participants (men = 40) in the ages between 19 and 83 answered a survey comprised of the Big Five Inventory (BFI), Experiences of Close Relationships (ECR) and Brief COPE. BFI measures personality according to the five-factor model. ECR measures attachment according to the two dimensions of avoidant and anxious attachment. Brief COPE measures coping according to 14 subscales which may be divided into problem-focused, emotion-focused, and dysfunctional (avoidance) coping. Results regarding correlations show that there is a negative correlation between avoidant attachment and agreeableness, extraversion, and conscientiousness. There was a positive correlation between avoidant attachment and neuroticism. No significant correlation between attachment and openness was found. Multiple regression analyses show that extraversion, openness, conscientiousness, and avoidant attachment predicted problem-focused coping. Neuroticism and extraversion predicted emotion-focused coping. Social support was predicted by extraversion and avoidant attachment. Neuroticism predicted self-blame. Dysfunctional coping was predicted by neuroticism and anxious attachment. Together, personality and attachment predicted problem-focused and dysfunctional coping, as well as social support. Attachment added unique variance compared to personality alone. However, even though significant, the unique variance contributed by attachment was relatively small.