The execution of this thesis was based on one primare question and threesecondary questions: Primary question at issue: Is it possible to develop a system to previsualize computer generatedgraphics in real-time on a film set with available equipment on theuniversity? Secondary questions at issue: Is it possible to sync the camera feed with the motions of the HTC Vive to getan acceptable result in the game engine with existing equipment? Will the result be able to be integrated with the Computer Graphicsprogramme at LTU? How much access to control and manipulate the previsualized computergenerated graphics, while filming can be achieved? The purpose of this report is to try a method with the available equipment, toproduce a prototype of a tool to previsualize computer generated graphics inreal-time. The equipment used for the method was a computer, web camera, HTC Vive anda green screen. All the equipment was linked together with the game engineUnity. This resulted in a prototype of a tool that in real-time can mimic themotions of the camera, replace colored background and has the feature of realtimescene editing, as the previsualization runs. / Utförandet av detta examensarbete baserades på en primär frågeställning, samttre ytterligare sekundära frågor: Primär frågeställning: Kan man med hjälp av befintlig utrustning på universitetet ta fram enmodell för att previsualisera datorgenererad grafik i real-tid vid en inspelning? Sekundära frågeställningar: Kommer det gå att synka bild från webcamera med fångade rörelser frånHTC Vive och få ett godtagbart resultat från spelmotorn med befintligutrustning? Kan man använda resultatet som ett verktyg för utbildningen Datorgrafikpå LTU? Hur mycket kontroll för den förhandsvisade grafiken går att uppnå i realtid? Syftet med rapporten är att framställa och bepröva en prototyp av en produkt föratt kunna förhandsvisa datorgenererad grafik i real-tid, med befintlig utrustning. Metoden utövades med en dator, web kamera, HTC Vive och en green screen.Genom att använda spelmotorn Unity knöts utrustningen samman för attresultera i en prototyp som i real-tid fångar kamerans rörelser, ersätter färgadbakgrund och kan manipuleras direkt vid inspelning.

The overall objective of the thesis was to investigate how older family caregivers in rural areas experienced participation in an e-health based caregiver support system. Participants were 95 caregivers allocated to intervention group (n=63) and control group (n=32). The thesis had a mixed method design and is based on four original articles (I-IV). Data was collected through web-camera interviews (I-III), telephone interviews (II,IV) and questionnaires (II,IV) after 1.5 years of using e-health support. Quantitative data was analyzed using comparative statistics, multiple linear regression and logistic regression. Qualitative data was analyzed with content analysis. Article I showed that the caregivers, despite lacking experience from using computers, were able to adopt the new technology, with help from support nurses and family. Caregivers felt e-health helped them to regain social inclusion. Article II had a comparative design, comparing e-health support with conventional caregiver support. Caregivers using e-health were more satisfied with their support and found it to be available, flexible and helping them enhance caregiver competence. Control group caregivers were less satisfied with support and experienced unmet needs. Article III showed that e-health can reduce caregivers’ feelings of isolation. Two themes were created, Expanding the concept of place and Developing networks. Article IV revealed that caregivers used e-health frequently, experienced benefits from using it and had become more independent. Support nurses were disappointed about the decrease in contact with caregivers, and also acknowledged a need for developing the professional nursing role while working with e-health. Conclusions drawn from the findings were that participants experienced benefits from e-health support and it helped them become more independent. Swedish municipalities are obliged to provide caregiver support, the findings from the study are valid to conclude that e-health support are as good as, or even more effective, than conventional support for older family caregivers in rural areas. / Det övergripande syftet vara att undersöka hur äldre anhörigvårdare på landsbygden upplevde att få anhörigstöd via en e-hälsa-tjänst. Avhandlingen hade en mixed method design och bestod av fyra originalarbeten (I-IV). Deltagare i studien var 95 personer, boendes i gles- och landsbygdsområden, som i det egna hemmet vårdade en make eller maka med kronisk sjukdom. Deltagarna var fördelade på interventionsgrupp (n=63) och kontrollgrupp (n=32). Datainsamling skedde efter 1.5 års användning av e-anhhörigstödet, genom web-kamera intervjuer (I-III), telefonintervjuer (II,IV) och frågeformulär (II,IV). Kvantitativa data analyserades genom komparativ statistik, multipel linjär regression och logistisk regression. Kvalitativa data analyserades med innehållsanalys. Artikel I visade att anhörigvårdarna, även om de inte hade någon vana av datorer sedan tidigare, kunde lära sig och bli användare av den teknik och utrustning som ingick i e-anhörigstödet, när de fick hjälp och stöd av anhörigstödjare eller andra. Anhörigvårdarna upplevde att e-anhörigstödet hjälpte dem att återfå social delaktighet. Artikel II hade en komparativ design och jämförde e-anhörigstöd med traditionellt anhörigstöd. De som använde e-anhörigstödet var nöjda med stödet i högre utsträckning än de som fick traditionellt stöd. E-anhörigstödet upplevdes som tillgänglig, flexibelt samt bidrog till att de utvecklade sin kompetens i vårdandet. Kontrollgruppen var mindre nöjd med sitt stöd samt upplevde att de hade behov som inte tillgodoseddes av stödet. Artikel III visade att e-anhörigstöd kan minska anhörigvårdares upplevelse av isolering, dels genom att de upplevde en känsla av att vara på andra platser fast de rent fysiskt befann sig i hemmet, dels genom att de utvecklade sociala nätverk. Artikel IV visade att anhörigvårdarna ofta använde e-anhörigstödet och att de upplevde nytta av att använda det. De blev också mer självständiga vilket ledde till färre kontakter med anhörigstödspersonalen. Personalen kände viss besvikelse över att kontakterna iv med anhöriga minskade och uttryckte att den professionella omvårdnads-rollen behöver utvecklas när e-hälsa införs och tillämpas i vård- och omsorgsarbete. Slutsatser som drogs från fynden i avhandlingen var att anhörigvårdarna hade stor nytta av att använda e-anhörigstöd samt att det hjälpte dem att bli mer självständiga, vilket reducerade deras behov av kontakt med kommunernas anhörigstöd. Sveriges kommuner har en skyldighet enligt lag att tillhandahålla anhörigstöd, med stöd av fynden från den här studien kan man dra slutsatsen att e-anhörigstöd kan fungera lika bra som, ibland till och med effektivare än, traditionellt anhörigstöd.