No description available.

Includes summaries of legislation from 1856 to 1949 regarding the blind, deaf and dumb, the mentally deranged, child welfare, the physically ill, and the aged. Also includes histories of schools and institutions established, including Deaf and Blind institute for Colored youths, State Lunatic Asylum, Epileptic Colony, Insane Asylum for Negroes, State Juvenile Training School, The State Orphan's home.

This study sought to explain how crime victims emerged as a target group in the Swedish Social Services Act in 2001. The findings, derived from legislative documents, a literature review, and focus group interviews with social workers, showed that the 2001 provisions both duplicated and undermined pre-existing provisions of the Social Services Act. The explicit aim of the reform was to improve services to crime victims. The provisions did not, however, change the legal responsibility of the social services, nor did they strengthen the social rights of crime victims. The social services already assumed responsibility for crime victims according to other provisions of the act. To some degree, the reform can be explained symbolically. Support for crime victims was a complicated issue for the social democratic government. The economic crisis of the early 1990s ruled out reforms that might bring high increased costs. Yet expanding crime victims’ rights at the expense of the offender (e.g. toughening penal law and promoting victim impact statements) was not in line with social democratic ideology. By enacting the 2001 provisions, the government showed its commitment to providing support to crime victims. At the same time, the provisions did not increase costs or strengthen crime victims’ rights. In this way, the provisions solved a political dilemma for the government. Incorporating the 2001 provisions in the Social Services Act may seem to have been a modest reform. Symbolic politics, however, are not empty; rather, they reflect attitudes and beliefs. This study proposed that the reform revealed the state’s increasing concern with violence against women and individual responsibility. Furthermore, the provisions may have constituted a normative reorientation of the Social Services Act, in which individual responsibility increasingly replaced solidarity, the holistic view, and a right to assistance according to need.

<p><em><p><strong><em><p>SAMMANDRAG</p><p>C-uppsats i rättsvetenskap av Sofie Johansson, ht-08.</p><p>”Vårdnadsöverflyttningar – En utredning av i vilka situationer föräldrar</p><p>riskerar att förlora vårdnaden om sina barn”</p><p>Handledare: Jeanna Lantz</p></em><em><p>Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera vad som krävs för att en</p><p>vårdnadsöverflyttning ska komma till stånd. Grundfrågan handlar alltså om när föräldrar kan</p><p>förlora vårdnaden om sina barn och därmed om när en vårdnadsöverflyttning kan ske. För</p><p>att undersöka detta krävs att även den faktiska vårdnaden utreds. Inom detta område är</p><p>barnperspektivet och barns bästa centralt. Därför föll det sig naturligt att även formulera en</p><p>delfråga som frågar vilken roll barnperspektivet spelar i vårdnadsöverflyttningar. Uppsatsen</p><p>bygger på en traditionell rättsvetenskaplig metod. Lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin</p><p>analyseras i tur och ordning. Materialet är dock till viss del hämtat från utomrättsliga källor.</p><p>De relevanta lagarna är Föräldrabalken (FB), Socialtjänstlagen (SoL) och lagen med</p><p>särskilda bestämmelser om vård av unga. Uppsatsen är koncentrerad på</p><p>vårdnadsöverflyttningar som sker som följd till att barnet tagits om hand för samhällsvård.</p><p>Avgränsning sker bland annat genom att vårdnadsöverflyttningar som sker på grund av</p><p>skilsmässa eller dödsfall inte kommer att behandlas. Endast situationer som rör barn kommer</p><p>att utredas. Den övergripande slutsatsen är att en förälder kan förlora den faktiska</p><p>vårdnaden enligt 2 § LVU på grund av missförhållanden i hemmet, som till exempelvis</p><p>misshandel eller missbruk. Den rättsliga vårdnaden kan förloras på grund av två</p><p>anledningar; på grund av brister i omsorgen enligt FB 6:7 eller enligt FB 6:8 på grund av att</p><p>barnet rotats sig och haft dålig kontakt med föräldrarna under placeringen. Här är också</p><p>barnets egen vilja särskilt viktig.</p></em></strong></p></em></p>

SAMMANDRAG C-uppsats i rättsvetenskap av Sofie Johansson, ht-08. ”Vårdnadsöverflyttningar – En utredning av i vilka situationer föräldrar riskerar att förlora vårdnaden om sina barn” Handledare: Jeanna Lantz Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera vad som krävs för att en vårdnadsöverflyttning ska komma till stånd. Grundfrågan handlar alltså om när föräldrar kan förlora vårdnaden om sina barn och därmed om när en vårdnadsöverflyttning kan ske. För att undersöka detta krävs att även den faktiska vårdnaden utreds. Inom detta område är barnperspektivet och barns bästa centralt. Därför föll det sig naturligt att även formulera en delfråga som frågar vilken roll barnperspektivet spelar i vårdnadsöverflyttningar. Uppsatsen bygger på en traditionell rättsvetenskaplig metod. Lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin analyseras i tur och ordning. Materialet är dock till viss del hämtat från utomrättsliga källor. De relevanta lagarna är Föräldrabalken (FB), Socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Uppsatsen är koncentrerad på vårdnadsöverflyttningar som sker som följd till att barnet tagits om hand för samhällsvård. Avgränsning sker bland annat genom att vårdnadsöverflyttningar som sker på grund av skilsmässa eller dödsfall inte kommer att behandlas. Endast situationer som rör barn kommer att utredas. Den övergripande slutsatsen är att en förälder kan förlora den faktiska vårdnaden enligt 2 § LVU på grund av missförhållanden i hemmet, som till exempelvis misshandel eller missbruk. Den rättsliga vårdnaden kan förloras på grund av två anledningar; på grund av brister i omsorgen enligt FB 6:7 eller enligt FB 6:8 på grund av att barnet rotats sig och haft dålig kontakt med föräldrarna under placeringen. Här är också barnets egen vilja särskilt viktig.

The foster care system is responsible for taking care of society’s most vulnerable children and it is important that the system can be reformed as needed to meet the needs of these children. Institutional reform litigation is an ineffective method of improving the child welfare system and should no longer be relied upon. Although widely used institutional reform litigation is not efficient or effective in improving the foster care system. Litigation is unsuccessful in achieving reform because it does not embrace collaboration, cooperation, or communication but instead fosters a hostile environment in which the agencies under court mandate are expected to enact change. In 2006, two new organizations were established in California, the California Blue Ribbon Commission on Children in Foster Care and the California Child Welfare Council. Both of these organizations created recommendations for improving foster care. Unlike institutional reform litigation, these two organizations worked collaboratively with various agencies and government branches in order to come up with recommendations that were feasible. These two organizations provide a method of reform that is less myopic and more supportive, allowing for meaningful improvements within California’s foster care system.

Poverty is an event in time. Only dynamic thinking can fully capture its reality. This thesis contends that human rights case law is based on a static perception of poverty inconsistent with the dynamic perception of poverty in economics. Failing to notice its temporal aspects, the examined courts consequently produce judgments that overlook essential aspects of this socio-economic phenomenon. This is puzzling, since in other contexts of constitutional human rights adjudication the passage of time bears a significant role. This means that for courts to switch from a static perspective to a dynamic perspective of poverty does not require new legal tools. The duration of poverty and change in poverty can be incorporated into judicial thinking using familiar norms and doctrines. The extent of poverty, whether it is transitory or a long-term situation, the chances of escaping it in the near future, the fluctuations in depth of poverty over the years, the probability that upon emerging from poverty one will be caught up in it again, the inheritance of poverty from parents to children: these are all time-related concerns that bear profound significance on the lives of poor people. A static examination not only overlooks these issues, but also neglects the essence of long-term poverty. Viewing poverty through the lens of time would reveal a broader and more complex human rights picture, producing a richer legal analysis, and, finally, leading to a more suitable remedy. This study examines cases that consider claims relating to the economic situation of poor people, concentrating on examples from France, Canada and Israel. The analysis reveals the temporal approach of each judgment and suggests an alternative, dynamic reading of poverty.

Divorce and the Politics of the American Social Welfare Regime, 1969-2001 asks how rising divorce rates shaped the laws governing the American social welfare regime between 1969, when California passed the nation’s first no-fault divorce law, and 2001. Scholars have shown that in the early 20th century the American social welfare regime developed to distribute economic resources, such as Social Security, to women through their husbands. Between 1967 and 1979, however, the United States’ divorce rate doubled. This dissertation investigates how this sudden challenge to the breadwinner-homemaker family structure affected the gendered welfare regime. Divorce and the Politics of the American Social Welfare Regime examines how women organized to gain access to lost economic resources after divorce and how policymakers responded to their demands. It reveals important and forgotten components of the histories of welfare state development, the feminist movement of the 1970s, and marriage law. It argues that, ironically, rising divorce rates led to a series of federal laws that actually strengthened the social welfare system’s use of marriage to determine eligiblity for benefits. These new laws specifically rewarded intact marriages by providing more robust benefits to women in longer marriages. In a political world increasingly concerned with the impermenance of marriage, Congress created a legal system that signaled that marriage was about length of commitment above all else.

The purpose of this study was to examine ex-offender’s beliefs on the impact of incarceration and societal reintegration on mental health. The study is a qualitative design using interviews that were audio recorded and transcribed for analysis. The study sought to address the relationship between perceptions of mental health and experiences of incarceration and reintegration among formerly incarcerated individuals. The following themes emerged from participant responses: incarceration challenges, mental health stigma, and rehabilitation service accessibility. The findings of this study may contribute to social work practice by providing awareness to the factors impacting ex-offenders’ mental health and interventions needed. The significant importance the findings provide may influence social work advocacy for the services supporting rehabilitative reintegration and may reduce the rate of rearrested offenders, providing overall better mental health resources and services to this population.

La presente investigación basada en que el diseño gráfico puede contribuir en la difusión de información sobre Protección y Bienestar Animal tiene como objetivo diseñar una propuesta infográfica que ayude a informar sobre la ley de manera más interactiva y atractiva. La metodología que se está usando tiene un enfoque cuantitativo por lo que se han utilizado técnicas de recolección de datos como encuestas mediante un cuestionario con preguntas específicas que permitan conocer al público y testeo del producto. La solución que se plantea para solucionar el problema es el diseño de una infografía interactiva, la cual tuvo un impacto positivo en los usuarios. Los resultados arrojaron que la solución propuesta resulta atractiva e interesante (88.5% de los encuestados) y no presenta dificulta en la comprensión del contenido (84.6%). Por lo que se concluye que existe un problema de difusión de información sobre la ley de Protección y Bienestar Animal y la propuesta infográfica resulta un recurso útil. / Trabajo de investigación