This thesis addresses devil beliefs in Karlstad diocese during the years ca. 1870-1950. The aim of thethesis is to shed light on devil tales that were told during the above-mentioned timeframe with thetheoretical framework of Ulrika Wolf-Knuts’s devil genres. Moreover, the thesis attempts todistinguish a folklore-devil affected by the Christian revival in Sweden during the 19th century. Thethesis thus contributes to a deeper understanding of devil tales in Karlstad diocese, the revival’ssignificance over folklore and comprehension of the Värmlandic and Dalslandic peoples’ culturalhistorical heritage. A hermeneutic as well as comparative methodology was used to navigate the source materialwhich consists of 20th century records of folk belief from The Institute for Language and Folklore(Isof) archives; these consists of stories told by people born during the second half of the 19th century.Furthermore, the records are complimented by a printed work by Carl-Martin Bergstrand,Värmlandssägner, wherein additional stories where analysed. The analysis shows that the source material fits well together with Wolf-Knuts’s devil genres,moreover, four new genres could be identified within Karlstad diocese. These contain mostlyinformative storytelling but are also complementary to Wolf-Knuts’s non-necessary devil genres.Wolf-Knuts’s theoretical framework can thereby receive an update considering these findings.Furthermore, the results determine that the peoples’ understanding of the devil is uniform in itsmultifaceted nature. The thesis puts out a hypothesis; the terminology when referring to the dark lorddiffers in places wherein the Christian revival had a greater hold. There, it was commonplace to usebiblical names for the devil. If the Christian revival is definitively responsible for this occurrence ornot could not be determined.

Johan Tinglöf var en urmakare och smed som levde i 1700-talets Ekshärad. Han har lämnat efter sig många myter och berättelser där det sägs att han ska ha varit i förband med djävulen som gav honom trollkunnighet. Efter tvist med kyrkan skall Tinglöf lagt en förbannelse över Ekshärads tornur, som han tidigare konstruerat, då han inte fick sin betalning i tid. Denna uppsats är en undersökning i Tinglöf-mytens ursprung, utveckling och samhälleliga funktion för bygden, Ekshärad. Syftet är att förstå förhållandet mellan myt och bygd, samt myt och man. Därutöver kartlägga Tinglöf-mytens olika utvecklingsstadier från då den skapades till vår samtida version.       Källmaterial varier från dels arkivmaterial, dels skönlitterärara eller liknande verk som omnämner Johan Tinglöf. Däribland död- och begravningsböcker, sockenstämmoprotokoll samt ISOF uppteckningar för undersökning av 1700–1800-talen. Artiklar samt böcker för undersökning av Tinglöf-mytens utveckling under 1900–2000-talen.      En kvalitativ metod valdes ut som lämpligast tillvägagångssätt för att besvara följande tre undersökningsfrågeställningar; - Hur uppstod myten kring Johan Tinglöf? - Hur har Tinglöf-myten utvecklats över tid? - Vilken funktion har Tinglöf-myten haft i relation till Ekshärad som bygd? Detta genom att analysera Tinglöf-mytens olika beståndsdelar och därav tydliggöra olika nyckelingredienser som förekommer i nästan varje version av den. Därefter granskades det utvalda källmaterialet för att finna omnämningar av Johan Tinglöf samt hans myt.      Roland Barthes modell för mytbildning samt Ulrika Wolf-Knuts dramaturgiska modeller fördjävulssägner är den grund det teoretiska beaktandet tar avstamp från. Utöver Barthes och Wolf-Knuts återfinns forskningen kring historiedidaktiken i uppsatsen, detta då dess forskningsområde berör historisk tillämpning och användning, vilket återbärettande av myter sannerligen faller inom kategorin för.       Från detta har samtliga frågeställningar besvarats med en tydlig bild av hur Tinglöf-myten uppstod utifrån Barthes mytbildningsmodell. Hur Tinglöf-myten utvecklades över tid, med tre tydliga sagoskildrare som på respektive vis lägger grundstomme för mytens utvecklingsstadier. Samt vilken samhällelig funktion Tinglöf-myten haft i Ekshärad över tid, från dess skapelse, till vår samtid.