<p>Yrket som sjuksköterska innebär ett stort ansvar för såväl patienternas omvårdnad som stöd till anhöriga. Arbetet kräver ofta full uppmärksamhet och engagemang. Syftet med studien var att undersöka orsaker till och konsekvenser av yrkesrelaterad fatigue hos sjuksköterskan. Studien genomfördes som en litteraturstudie där metoden bestod av granskning och analys av 19 vetenskapliga artiklar. Orsaker till och konsekvenser av fatigue som redovisades i artiklarna delades in i kategorier. Resultatet visade att den stora emotionella tyngden arbetet innebar var den främsta orsaken till sjuksköterskans yrkesrelaterade fatigue. Det framkom också att ett arbetsklimat med bristande stöd och förståelse från arbetskollegor och avdelningschef var starkt bidragande orsaker. Även skiftarbete visades bidra till fatigue. Både patienternas säkerhet och sjuksköterskans egen hälsa äventyrades när sjuksköterskans fatigue blev för uttalad. Vidare forskning behövs inom området för att få bättre kunskaper om hur orsakerna och konsekvenserna ska hanteras och motverkas. Forskning kan leda till utvecklandet av en handlingsplan för att förebygga yrkesrelaterad fatigue och därmed bidra till en säkrare sjukvård för patienter och sjuksköterskor.</p>

Yrket som sjuksköterska innebär ett stort ansvar för såväl patienternas omvårdnad som stöd till anhöriga. Arbetet kräver ofta full uppmärksamhet och engagemang. Syftet med studien var att undersöka orsaker till och konsekvenser av yrkesrelaterad fatigue hos sjuksköterskan. Studien genomfördes som en litteraturstudie där metoden bestod av granskning och analys av 19 vetenskapliga artiklar. Orsaker till och konsekvenser av fatigue som redovisades i artiklarna delades in i kategorier. Resultatet visade att den stora emotionella tyngden arbetet innebar var den främsta orsaken till sjuksköterskans yrkesrelaterade fatigue. Det framkom också att ett arbetsklimat med bristande stöd och förståelse från arbetskollegor och avdelningschef var starkt bidragande orsaker. Även skiftarbete visades bidra till fatigue. Både patienternas säkerhet och sjuksköterskans egen hälsa äventyrades när sjuksköterskans fatigue blev för uttalad. Vidare forskning behövs inom området för att få bättre kunskaper om hur orsakerna och konsekvenserna ska hanteras och motverkas. Forskning kan leda till utvecklandet av en handlingsplan för att förebygga yrkesrelaterad fatigue och därmed bidra till en säkrare sjukvård för patienter och sjuksköterskor.

Mental illness as a part of work-related fatigue may in some cases lead to longperiods of sick leave. This in turn often has major consequences for the individual, the workorganisation and the society. Present study examines the relationship between personality andwork-related fatigue. The participants (N=142) answered a web survey containing generalbackground questions and 16 statements about personality and work-related fatigue. Theresults indicated a negative correlation between neuroticism and emotional exhaustion.Furthermore the results implicated positive correlation between extraversion,conscientiousness and openness and personal accomplishment. The results implicated lack ofcorrelations between personality and depersonalization. The conclusion in the present studyindicated correlation between personality and work-related fatigue. The results are partly inline with previous research. / En del av den psykiska ohälsan handlar om utmattning relaterat till arbetet som ivissa fall leder till långa perioder av sjukskrivningar. Detta i sin tur innebär ofta storakonsekvenser för individen, arbetsorganisationen och samhället i sig. Föreliggande studieundersökte sambandet mellan personlighet och arbetsrelaterad utmattning utifrån tidigareforskningsresultat. Deltagarna (N=142) besvarade en webbenkät med påstående ompersonlighet och arbetsrelaterad utmattning. Resultatet visade att det fanns ett negativtsamband mellan neuroticism och känslomässig utmattning. Vidare visade resultatet att detfanns positiva samband mellan extraversion, samvetsgrann och öppenhet och personligprestation. Det fanns inget samband mellan personlighet och cynism. Slutsatsen i föreliggandestudie visade att det finns ett samband mellan personlighet och arbetsrelaterad utmattning,dock är resultatet endast delvis i linje med tidigare forskning

Made available in DSpace on 2016-06-02T20:19:10Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2265.pdf: 523337 bytes, checksum: 2477d159e27f57cd16b0c9b6babbf96e (MD5) Previous issue date: 2009-03-05 / Financiadora de Estudos e Projetos / OBJECTIVE: To translate and culturally adapt the Need for Recovery Scale (NFR) to Brazilian Portuguese and to assess the psychometric properties of the Brazilian version among industrial workers. METHODS: The translation process followed a guideline for cultural adaptation of questionnaires, which included the stages of translation, synthesis, back-translation, committee review and pretesting. The NFR Portuguese final version (Br-NFR) was evaluated regarding reliability by tests of stability (n=52) and internal consistency (n=192); convergent validity by simultaneously assessment with other instruments: the Borg Scale (n=59); the Chalder Fatigue Questionnaire (n=57) and 3 subscales of the SF-36 (n=56). RESULTS: Stability and internal consistency achieved the criterion for a reliable measure (ICC=0.80 and Cronbach s &#945; =0.87, respectively). The convergent validity between Br-NFR and other instruments also showed good results: Borg Scale (r=0.64); Chalder Questionnaire (r=0.67); SF-36 subscales: Vitality (r=-0.84), Physical Functioning (r=-0.54), and Role- Physical (r=-0.47). CONCLUSIONS: The Br-NFR revealed to be a reliable instrument to evaluate work-related fatigue symptoms in industrial workers. Furthermore, it showed significant and good correlations with accepted instruments in the field like the Borg Scale, the Chalder Questionnaire and SF-36 Vitality subscale, providing support for the validity of the scale. / OBJETIVO: Traduzir e adaptar culturalmente a Need for Recovery Scale (NFR) para a Língua Portuguesa do Brasil e investigar os parâmetros psicométricos da versão Brasileira em trabalhadores industriais. MÉTODOS: A tradução da escala seguiu um guia para adaptações culturais de questionários, que envolveu as etapas de tradução, síntese, tradução reversa, revisão por Comitê e pré-teste. A versão final em Português da escala (Escala de Necessidade de Descanso - ENEDE) foi avaliada quanto a confiabilidade pelos testes de estabilidade (n=52) e consistência interna (n=192) e quanto a validade convergente em avaliações simultâneas com outros instrumentos: Escala de Borg (n=59), Questionário de Fadiga de Chalder (n=57) e 3 Escalas do SF-36 (n=56).RESULTADOS: A estabilidade e consistência interna da escala atingiram o critério de medida confiável (ICC=0.80 e &#945; de Cronbach=0.87, respectivamente). A validade convergente entre a ENEDE e os outros instrumentos também apresentaram bons resultados: Escala de Borg (r=0.64); Questionário de Fadiga de Chalder (r=0.67); escalas do SF36: Vitalidade (r=-0.84), Capacidade Funcional (r=-0.54) e Aspectos Físicos (r=-0.47). CONCLUSÕES: A ENEDE apresentou boa confiabilidade para avaliação de sintomas de fadiga relacionada ao trabalho em trabalhadores industriais. Além disto, a ENEDE também apresentou correlações satisfatórias e significativas com outros instrumentos aceitos pela literatura, como a Escala de Borg, o Questionário de Chalder e a Escala Vitalidade do SF-36, que fornecem suporte para a sua validade.