Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka förskolans yngsta barns lärande i situationer som karaktäriseras av ett musiskt arbetssätt. För att kunna genomföra detta måste vi först visa om det är ett musiskt arbetssätt som förskolläraren arbetar utifrån. I den verksamhet som visades undersökte vi sedan hur lärandet hos de yngre barnen synliggjordes genom musiska uttryck. Genom en samtalsintervju med en förskollärare har vi försökt synliggöra dennes tankar, erfarenheter och uppfattningar om de yngre barnens lärande vid musiska aktiviteter. Genom sex observationer av förskolans yngsta barn vid musiska aktiviteter har vi studerat vilket lärande som där synliggörs. Litteraturen som vi har utgått från lyfter lärande, vad som karaktäriseras musiskt samt begrepp, tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som berört vårt område. Slutsatser vi kommit fram till är att förskolläraren arbetade musiskt och har en stor kunskap om de yngre barnens lärande. Samt att musisk pedagogisk verksamhet berikar det lustfyllda lärandet hos de yngre barnen i förskolan.

I föreliggande licentiatuppsats används verksamhetsteori som teoretiskt ramverk (Engeström 1987/2014). Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskolans dokumentationspraktiker genom att granska hur två arbetslag som arbetar med de yngsta barnen, (1-3 år), hanterar ökade krav på synliggörande och analys av varje barns lärande i relation till utvärdering av förskolans kvalitet. Intresset riktas mot vad arbetslagen försöker åstadkomma med sina handlingar kopplade till dokumentation, vilka motsättningar som uppstår i arbetet med dokumentation och utvärdering samt hur detta kan förstås utifrån förskolans kulturhistoriska traditioner. Den huvudsakliga empirin består av inspelade samtal där arbetslagen diskuterar den dokumentation som producerats i samband med det systematiska kvalitetsarbetet. Studiens huvudresultat visar att ett gemensamt motiv som driver båda arbetslagens arbete med dokumentation, är att kunna synliggöra barns självständiga lärande. De centrala handlingarna riktas mot att iscensätta miljöer där barnen förväntas utforska det material som iordningställs medan de vuxna avvaktar barns agerande. I det ena verksamhetssystemet dokumenteras barnens lärande främst för att tillfredsställa behovet av extern granskning, och i det andra dokumenteras huvudsakligen för att följa upp undervisningen och för att svara mot behovet av intern utvärdering och utveckling. Den kulturhistoriska analysen har visat hur olika institutionella styrningslogiker fått implikationer på vardagsarbetet, därmed har utvärderingens roll som styrmedel kunnat synliggöras och problematiseras. Analysen har vidare visat hur motsättningar mellan en socialpedagogisk diskurs och en lärandediskurs påverkar arbetet med uppföljning och utvärdering. Studien bidrar på så sätt till att se dokumentationen ur ett vidgat perspektiv och till att problematisera den förenkling av dokumentationens betydelse för förskolans praktik som exempelvis förekommer i olika stödmaterial och i Skolinspektionens granskningar. / <p>The thesis has an English summary</p>