Syftet med uppsatsen var att använda yogafilosofi som perspektiv för att kunna förstå elevers berättelser om skola och stress. Sammanfattningsvis visar resultatet att elevers koncentrationsförmåga skulle kunna förbättras avsevärt med hjälp av yoga kombinerat med ett gott förhållningssätt mellan lärare och elever. / The aim with the study was to use yoga philosophy as a perspective on pupils stories about school and stress. My conclusion was that pupils´ability to concentrate could improve considerably with yogapractice combined with a healthy relationship between pupil an teacher.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar sex elever, som regelbundet praktiserat yoga, har om yogans betydelse för stress, koncentration och lärande. Studien bygger på en kvalitativ undersökning av djupgående intervjuer och på forskningsrapporter. Syftet var, att med intervjuerna som grund, ta reda på om yogan har någon effekt på stress, och om den kan skapa bättre förutsättningar för koncentration och för lärande. Sammanfattningsvis visar resultatet på att eleverna uppfattar att yogapraktiken givit dem ett instrument att hantera stress. De kunde uppfatta ett gynnsamt samband mellan yogapraktik och skolarbete. Yoga som ett komplement i specialundervisningen skulle sålunda kunna vara en enkel och lättillgänglig metod för att minska den stress som påverkar inlärning och koncentration i negativ riktning. Skolans uppgift måste vara att se till att elever får tillgång till de verktyg som behövs för hälsa, välbefinnande och stresshantering för att kunna klara av sina studier på bästa sätt efter egna förutsättningar. / The aim with the study was to examine if praciticing yoga could be helpful in stressful situations for students. The study is based on relevant literature and research, plus on quality survey of in- depth interviews with students who had practiced yoga for at least six months on a regulare basis. The interviews were intendes to find out if the students had found yoga to have any inpact on their ability to handle stress, and thus improve their ability to concentrate and to learn. To sum up, the result shows that the students thought that the practice of yoga had given them an instrument to handle stress, and thereby experienced a positive cinnection between yoga and schoolwork. Thus, the conclusion could be that yoga can be a simple and easy to access complement in special education in order to decrease the stress that negatively influences learning, concentration and motivation.

A randomized, controlled, clinical trial of a yoga-based exercise intervention for knee osteoarthritis / Background: Knee osteoarthritis is a chronic disease involving the breakdown of joint tissues resulting in pain and disability. Exercise provides equivalent pain relief to medication, improves physical functioning, and ameliorates co-morbidities. However, certain forms of exercise can potentially overload the joint and exacerbate symptoms; the optimal type is unknown. We developed a yoga-based exercise intervention designed for knee osteoarthritis by incorporating postures that minimize a mechanical loading variable implicated in disease progression. Purpose: The objective was to compare the efficacy of this biomechanically-tailored yoga program as treatment for knee osteoarthritis with the current “gold standard” of physical therapy, and a no-exercise attention control group. Methods: A single-blinded, 12-week, 3-arm, parallel randomized control trial was conducted. Participants (women 50 years or over, with clinical knee osteoarthritis; n=31) were stratified by disease severity and randomized to receive biomechanical yoga exercise (YE; n=10), traditional exercise (TE; n=11), or no-exercise (NE; n=10). The primary outcome measure was pain; secondary outcomes included patient-reported physical function and mobility performance; and tertiary outcomes included muscular strength, quality-of-life, and symptoms of depression. Results: The YE and TE groups demonstrated statistically and clinically significant within-group improvements in pain, physical function, and mobility performance (p<0.017), while the NE group did not. The YE group reported greater improvements in pain compared to the NE group (p=0.003). The YE group also demonstrated greater improvements in physical function compared to NE (p=0.010). There were no significant between-group differences in mobility performance, strength, quality-of-life, or depression (p>0.05). Conclusion: Yoga appears as an efficacious and well-tolerated conservative treatment option for women with knee osteoarthritis. The yoga intervention yielded comparable, and in some cases possibly greater improvements in the major burdening symptoms of the disease compared to traditional physical therapy. Future investigations with larger samples are warranted to establish effectiveness and possibly superiority to traditional exercise. / Thesis / Master of Science (MSc) / Osteoarthritis of the knee is a debilitating joint disease and a leading cause of disability. Treatment often involves medication to control pain and surgery when drugs fail. Exercise is a conservative approach to improve symptoms and quality of life. Some forms of exercise however can overload the knee and possibly worsen the disease. We have developed a yoga-inspired exercise regimen specifically for knee osteoarthritis that minimizes damaging mechanical loads. To test this program, women with knee osteoarthritis were randomly assigned to receive either 12 weeks of yoga, traditional physical therapy, or no-exercise. Before and after the intervention, pain, physical function, and mobility were measured. The yoga and traditional exercise groups demonstrated improvements in pain, physical function, and mobility; while the no-exercise group did not. In some aspects, yoga even outperformed traditional exercise. These findings suggest yoga is as effective as traditional exercise, and potentially more so, in treating knee osteoarthritis.

No description available.

Bakgrund: Allt fler blir sjukskrivna på grund utav utmattningssyndom och det finns inga rekommendationer om huruvida träning så som yoga, kan vara en del av behandlingen. Bland tidigare studier har visats att yoga kan ha effekt som behandling vid utmattningssyndrom hos hälso- och sjukvårdspersonal. Det finns ingen systematisk litteraturgranskning från de senaste tio åren med det bredare perspektivet oavsett arbete. Syfte: Att sammanfatta och värdera det vetenskapliga underlaget och evidensen för yoga som behandling på sjukdomsgrad och hälsorelaterad livskvalitet vid utmattningssyndrom hos vuxna. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes där databaserna Cinahl, Pubmed och Pedro användes. Studierna granskades med stöd av Fowkes &amp; Fultons granskningsmall samt bedömdes enligt GRADE för evidensvärdering.  Resultat: Studierna var heterogena utifrån yogainterventionens innehåll, dosering och längd samt utvärderingsinstrument. Nio av femton studier påvisade signifikanta resultat inom minst en komponent av sjukdomsgrad samt två av tre studier påvisade signifikanta resultat inom utfallsmåttet hälsorelaterad livskvalitet. Den metodologiska kvaliteten varierade med både mindre och större problem inom olika områden. Totalt bedömdes underlaget ha mycket låg tillförlitlighet i båda utfallsmåtten enligt GRADE. Konklusion: Det vetenskapliga underlaget för yoga som behandling vid utmattningssyndrom avseende att minska sjukdomsgrad och öka hälsorelaterad livskvalitet bedöms som låg. Främsta anledningen är det begränsade underlag av studier av god kvalitet samt heterogeniteten inom studierna.

Sammanfattning Bakgrund: Stroke är en av de främsta orsakerna till funktionshinder i världen. Det drabbar framför allt äldre, och kan leda till stora hinder i aktivitet. Yoga inom strokerehabilitering är ett område som det fortfarande inte forskats mycket på. Syfte: Att analysera och sammanställa befintlig vetenskap om yoga inom strokerehabilitering. Att ta reda på i vilka skeden av strokerehabilitering yoga används, hur det används som intervention, och att redogöra för effekter av yoga samt upplevelser av yoga och dess betydelse. Metod: Artiklarna som litteraturöversikten grundas på söktes fram genom databaserna PubMed, Cinahl, Ahmed och Psycinfo. Elva artiklar som matchade urvalskriterierna valdes ut och klarade kvalitetsgranskning. Resultat: Tio av de elva studierna använde yoga i kroniskt skede. Rote practise var den interventionsform som förekom mest, men även Aktivitetsfokuserad utbildning. Effekterna var mestadels ej signifikanta, förutom avseende vissa delar av fysisk funktion. Deltagarnas upplevelser var till stor del positiva och yoga upplevdes över lag vara betydelsefullt. Slutsats: Sammantaget är evidensen låg då mycket av resultaten ur de kvantitativa studierna saknar signifikans. Dock framkommer positiva upplevelser av yoga bland deltagare i de kvalitativa studierna. Fler och mer omfattande studier behövs för att tydliggöra effekterna av yoga för personer som haft stroke.

Eastern practices have an increasing presence in Western locations of human services, such as mental health, hospitals, non-profits, prisons, K-12 education, among others. This trend includes the university and pedagogies of first year writing. The application of Eastern contemplative practice helps some people in certain circumstances, but its use raises questions. In the university classroom, methods like mindfulness meditation and yoga may offer perspectives that inform pedagogy. But, these interventions often lack concrete applicability to course content, oversimplify theoretical foundation of the original Eastern practices, and seem disparate from, rather than integral to, standard curriculum. My dissertation analyzes how yogic practice is already embedded in the discipline of composition and rhetoric. By resignifying rhetorical scholarship as yogic, I shape a new and amalgamated conception of agency deploying yogic and Western perspectives. I call this yogic agency. By constructing, defining, and unraveling the function of yogic agency in the writing classroom, I extract, analyze, and refigure the yogic philosophy and practice as always and already underlying scholarship of composition and rhetoric. My dissertation integrates yogic and rhetorical perspectives into one. I aim to sharpen and clarify of the role of yoga, as well as other alternative Eastern frameworks, in the Western writing classroom. There is sometimes an assumption that yoga is a pedagogical intervention replacing less effective teaching methods. This operates on the notion that our field is in a position of deficit. Instead, I generate yogic agency to illustrate the feeling of having control of one’s worldview as a means to embody a way of perceiving that one already has everything within in order to become rhetorical agents of one’s own life. I am not presenting a new way of teaching and learning but rather, a pronounced vision of the discipline as yoga surfaces within its theories. / English

Bakgrund: Fysisk yoga är globalt populärt. Denna yoga har flera fysiologiska effekter, bland annat smärtlindring. Yogans effekt på neuropatisk smärta är inte tydlig. Enstaka studier visar positivt utfall för smärtlindring i yogagruppen i jämförelse med kontroll. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur yoga ger en effekt på nociceptiv och neuropatisk smärta. Metod: Studien är en litteraturöversikt. Sökningarna utfördes i PubMed, Scopus samt AMED. Bara RCT-studier inkluderades. PICO formatet formade inklusionskriterierna, patienten skulle ha nociceptiv smärta och/eller neuropatisk smärta, interventionen skulle vara yoga, kontrollen skulle vara ingen eller andra behandlingar och utfallsmått skulle vara VAS smärtskattningsskala eller motsvarande. De inkluderade studierna granskades med PEDro-Scale och skulle vara över 6 poäng totalt. Resultat: Sökningen resulterade i 396 träffar, varav 71 var relevanta. Åtta studier inkluderades i den slutgiltiga granskningen. Fem av studierna visade statistisk signifikant smärtlindring i yogagruppen i jämförelse med kontrollgruppen, två av dem studerade exklusivt neuropatisk smärta och en exkluderade neuropatisk smärta. Sex av de totala studierna exkluderade ej radikulopati. Sju av studierna utfördes på patienter med ländryggssmärta. Konklusion: Yoga visade en smärtlindrande effekt vid neuropatisk och nociceptiv smärta i denna studie. I denna studie var yogans smärtlindrande effekt kortsiktigt och upp till ett halvår. Neuropatisk smärta studeras exklusivt med låg frekvens inom området. Därav krävs vidare forskning inom området för att säkerställa vilken effekt yoga har på neuropatisk smärta över lag.

At the root of all living beings is our breath -- without it, we are not alive. Eastern practices such as yoga and meditation are conveyed through the awareness of our breath and the encouragement to be present in what our physical bodies are telling us. This awareness is a huge influence in architectural design. Building well and thinking well are in turn living well, and this architectural thesis served as a journey in discovering how human health can manifest itself in a physical building. The architectural project is an Institute for Being and is located in the Shaw neighborhood of Washington, DC. The program of this project consists of spaces to encourage people to seek their own path in spiritual grounding within the otherwise hectic urban context. / Master of Architecture

In order to integrate a mind, body, spirit approach in school settings, yoga programming such as Y.O.G.A. for Youth was introduced to one public and two charter schools in Los Angeles area urban neighborhoods. The study examined the effectiveness of the overall program and its effect on adolescent stress, emotional affect, and resilience. A survey was administered to measure the three dependent variables and informal interviews were conducted to determine the overall effectiveness of the program. The results of the mixed method approach indicated that the overall program was effective in creating a general sense of well-being and statistically significant in alleviating stress (p < .05), increasing positive affect (p < .05), and resilience (p < .001), in the participants (N=30).