Risken för att vara med om en fysisk arbetsrelaterad olycka är något som arbetare inom bland annat industri och byggarbeten ofta är utsatta för. Denna studies fokus är att finna en grundkategori hos yrkesaktiva inom fem olika riskrelaterade yrkesområden inom bygg och industri och undersöka riskens omfång. Med en Grundad teoretisk metod så utarbetas en teori från analys av empiriskt material bestående av en intervju vardera med fem individer som är yrkesaktiva inom olika riskrelaterade yrkesområden. Resultatet visar en kärnkategori: Riskerfarenhet som resurs. Den grundade teorin presenterad i denna studie omfattar en kärnkategori och även sju olika tillhörande kategorier med respektive egenskaper och variationer. Dessa sju tillhörande kategorier är: Låg Risk, Hög Risk, Arbetsplatsutrustning, Chefer & Skyddsombud, Arbetsfria vardagen, Utökat Säkerhetsansvar och Organisation. Denna teori är generaliserbar och besvarar frågeställningen och forskningsfrågan inom problemområdet i relation till en individuell och organisationell nivå.

<p>Studiens syfte är att undersöka hur förekomsten av utbrändhet ser ut</p><p>över olika yrkesområden. Utbrändhet mäts med hjälp av Maslach</p><p>Burnout Inventory General Survey på 1494 slumpmässigt utvalda</p><p>yrkesarbetande personer. En referensgrupp, där personer som blivit</p><p>sjukskrivna pga. stress ingått, användes för att kunna bedöma vilka i</p><p>stickprovet som var kliniskt utbrända. Respondenterna indelades i</p><p>olika yrkesområden utifrån Standard för svensk yrkesklassificering.</p><p>Ytterligare en uppdelning gjordes utifrån kvalifikationsnivån i</p><p>området, samt med hänsyn till grad av kontakt med människor och</p><p>möjlighet att ha kontroll över arbetets utformning. Resultatet visar att</p><p>det inte finns någon skillnad i hur utbrändhet fördelar sig över olika</p><p>yrkesområden. Däremot har en hög kontroll över arbetets utformning</p><p>en positiv påverkan i att sänka graden av utbrändhet.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate the occurrence of burnout</p><p>across different occupational areas. Burnout is measured using</p><p>Maslach Burnout Inventory-General Survey on 1494 randomized</p><p>respondents who were a part of the working force. A reference group,</p><p>containing people sick listed due to stress, was used to determine</p><p>clinical burnout. The respondents were divided into different</p><p>occupational areas based on the Swedish Standard Classification of</p><p>Occupations. Further division was done in order to divide the</p><p>respondents according to the qualification level in the area, and also in</p><p>consideration of the extent of human contact and the possibility to</p><p>control the design of ones occupation. The result shows that there is</p><p>no difference in the occurrence of burnout across different</p><p>occupational areas. However it has shown that a high control over the</p><p>design of ones occupation has a positive influence in lower the grade</p><p>of burnout.</p>

Studiens syfte är att undersöka hur förekomsten av utbrändhet ser ut över olika yrkesområden. Utbrändhet mäts med hjälp av Maslach Burnout Inventory General Survey på 1494 slumpmässigt utvalda yrkesarbetande personer. En referensgrupp, där personer som blivit sjukskrivna pga. stress ingått, användes för att kunna bedöma vilka i stickprovet som var kliniskt utbrända. Respondenterna indelades i olika yrkesområden utifrån Standard för svensk yrkesklassificering. Ytterligare en uppdelning gjordes utifrån kvalifikationsnivån i området, samt med hänsyn till grad av kontakt med människor och möjlighet att ha kontroll över arbetets utformning. Resultatet visar att det inte finns någon skillnad i hur utbrändhet fördelar sig över olika yrkesområden. Däremot har en hög kontroll över arbetets utformning en positiv påverkan i att sänka graden av utbrändhet. / The purpose of this study is to investigate the occurrence of burnout across different occupational areas. Burnout is measured using Maslach Burnout Inventory-General Survey on 1494 randomized respondents who were a part of the working force. A reference group, containing people sick listed due to stress, was used to determine clinical burnout. The respondents were divided into different occupational areas based on the Swedish Standard Classification of Occupations. Further division was done in order to divide the respondents according to the qualification level in the area, and also in consideration of the extent of human contact and the possibility to control the design of ones occupation. The result shows that there is no difference in the occurrence of burnout across different occupational areas. However it has shown that a high control over the design of ones occupation has a positive influence in lower the grade of burnout.