No description available.

No description available.

Bakgrund: Stora satsningar har gjorts i syfte att förbättra patientsäkerheten, men fortsatt drabbas cirka var tionde patient av en vårdskada. Sjuksköterskan bär ett stort ansvar för patientens säkerhet då flertalet vårdskador sker inom sjuksköterskans ansvarsområde. God arbetsmiljö förbättrar vårdkvalitet och ökar sjuksköterskans möjlighet att bedriva vård av kvalitet.   Syfte: Att beskriva faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som påverkar patientsäkerhet.   Metod: Litteraturöversikt baserad på kvalitativa- och kvantitativa artiklar. Datainsamling via CINAHL, Medline samt sekundärsökning. Analys utifrån Fribergs trestegsmodell.   Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier vilka identifierades inverka på patientsäkerheten. Hög arbetsbelastning och låg bemanning med fler patienter per sjuksköterska försämrade patientsäkerheten medan ledning som prioriterar patientsäkerhet och arbete genom multiprofessionella team förbättrade patientsäkerheten.   Slutsats: Möjlighet till utveckling av interprofessionell teamsamverkan, ökad samverkan mellan ledning och kliniskt verksamma sjuksköterskor i patientsäkerhetsarbete samt förbättrade arbetsvillkor i syfte att behålla och rekrytera sjuksköterskor är åtgärder som kan vidtas med förhoppningar att förbättra sjuksköterskans arbetsmiljö och patientens säkerhet.   Nyckelord: Sjuksköterska, Säker vård, Patientsäkerhet, Arbetsmiljö, Litteraturöversikt. / Summary   Background: Major efforts have been made in order to improve patient safety, but still one of ten patients suffers from a health care injury. Nurses have a big responsibility for the patients safety since the majority of health care injuries occur within the nurses area of responsibility. A suitable work environment improves the quality of care and increase the nurses opportunity to pursue this care.   Aim: To describe factors in the nurses’ work environment that affects patient safety.   Method: A literature review based on qualitative- and quantitative articles. Data was collected through CINAHL, Medline and in a secondary search. Fribergs three-stage model was used to analyse data.   Results: The analysis resulted in four categories which were identified to have an impact on patient safety. High workload and staffing shortage with more patients per nurse decreased patient safety while management who prioritized patient safety and work through multi-disciplinary teams improved patient safety.   Conclusion: The possibility of development in interprofessional teamwork, an increased cooperation between management and nurses regard to patient safety and improved working conditions in order to recruit and retain nurses are measures that can be taken to improve nurses work environment and patient safety.   Keywords: Nurse, Safe care, Patient safety, Work environment, Literature Review.

Bakgrund: Hiv är ett kroniskt virus som angriper immunförsvaret. Det råder stor okunskap kring hiv samt en hel del fördomar och stigmatisering i samhället gällande de som är hiv-positiva. En diagnos medför en stor livsomställning och en transition genomgås. Det ligger i sjuksköterskans profession att bemöta varje person och hjälpa dem i den övergång som sker samt ge information angående hälso- och smittorisker. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att få ett positivt hiv-besked och hur diagnosen hanteras. Metod: Innehållsanalys av biografier används för att belysa personernas subjektiva upplevelser. Resultat: I resultatet framkommer tre teman.  Att få döden som följeslagare; där det framkommer att beskedet är sammankopplat med olika känslor och är unikt för varje person, döden står i centrum.  Att stänga dörren eller komma ut; valet att leva öppet med sin sjukdom eller hålla den hemlig är kopplat till stigmatisering.  Slutet på livet eller början på något nytt; hur personerna hanterar och accepterar situationen så en transition kan genomgås. Slutsats: Med arbetet kan en ökad förståelse för hiv-smittade personer uppnås. Genom att öka kunskapen kring hiv bland vårdpersonal kan en mer individuell vård ges till dessa personer. / Background: Hiv is a chronic illness which attacks the immune system. There is an ignorance around hiv and prejudices and stigmatisation in the community regarding the hiv-positives. A diagnosis brings a life adjustment and the person goes through a transition. The nursing profession contains the meeting with individuals and helps them through the transition and give information about risks of health and infection. Aim: Describe the experience of knowledge about a positive hiv-diagnosis and the management of the diagnosis. Method: A content analysis of biographies uses to illustrate the individuals subjective experiences. Results: Three themes arrives in the result. Death as follower; it reveals that the announcement of the hiv-diagnosis is linked to different feelings and it’s unique for each person, death is crucial. Close the door or come out; the choice to live openly with the disease or keep it as a secret is connected to stigmatization. The end of life or the beginning of something new; how to deal with and accept the situation so a transition can lives through. Conclusion: This study can contribute to an increased comprehension forpeople who lives with hiv.  The knowledge about the diagnosis could contribute to a more individual medical care.

Bakgrund: Intresset för att hantera barns smärta har ökat de senaste åren men det är fortfarande frågetecken kring om kunskapen som finns används i praktiken. Barn inom sjukvården går igenom olika procedurer som kan vara smärtsamma. Då det inte alltid är möjligt att ge maximal smärtlindring farmakologiskt är icke farmakologiska metoder ett viktigt komplement. Avledning är en icke- farmakologisk strategi som distraherar barnet. Barnets tankar leds då bort från smärtan och kan fokusera på andra stimuli. Forskning visar att barn som under en viss period utsätts för smärta kan lida mindre då de riktar sin uppmärksamhet mot andra saker. Syfte: Att beskriva hur distraktionstekniker påverkar barns upplevelse av smärta. Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ ansats har använts som metod för att besvara syftet. Litteraturöversikten består av jämförelser mellan 11 studier. Resultat: Resultatet visar att distraktionstekniker kan minska barns smärta, ångest, stress, rädsla, blodtryck, puls samt leda till en minskad läkemedelsanvändning. Slutsats: Det positiva resultatet kan ses som en indikation till att distraktionstekniker kan påverka barns smärtupplevelse och därmed minska barnets lidande. Det är dock viktigt att individualisera omvårdnaden.

No description available.

No description available.

Dagens arbetsliv ställer helt andra krav på individen än förr. På arbetsmarknaden krävs flexibilitet och eget ansvar, där individen förväntas kunna arbeta när som helst och var som helst. Dessa faktorer har bidragit till en obalans mellan arbetsliv och familjeliv som kan orsaka olika former av ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur småbarnsföräldrar upplever sin psykiska hälsa i relation till balansen mellan arbetsliv och familjeliv. Studien bygger på en kvalitativ metod och datainsamling har skett genom sex enskilda semistrukturerade intervjuer, materialet har sedan analyserats utifrån en manifest innehållsanalys. I resultatet framkommer att föräldrar idag är väl medvetna om obalansen mellan arbetsliv och familjeliv. De uttrycker att det påverkar deras hälsa negativt på flera sätt, alltifrån stress och oro till sömnsvårigheter och konflikter. För att hantera denna obalans skapas rutiner, ansvarsfördelning i hemmet och tid till fritid, dessa nämns som faktorer som skapar en form av kontroll över obalansen. Studiens slutsats är att föräldrarna upplever att arbetsliv och familjeliv idag handlar mycket om att skapa rutiner och få saker att falla på plats, där de sänker sina krav på sin egen hälsa. / Today's career choices and ambitions impose different demands on the individuals than in the past. In a labour market that demands flexibility and responsibility, the individuals are expected to be able to work almost anytime and from anywhere. These factors have contributed to an imbalance between work and family life that can trigger various forms of illness. In this study, I investigate how parents of young children perceive their mental health in relation to the balance between work and family life. This is achieved through a study that employs qualitative methods and data collection based on six individual semi-structured interviews, where the material is then analysed based on a manifest content analysis. The results show that today’s parents are well aware of the imbalance between their work and family life, and that this negatively affects their health in several ways, ranging from stress and anxiety to sleep problems and personal conflicts. To address this imbalance the parents creates routines, shared responsibilities at home, and allow personal time for leisure, in an attempt to create a form of control over this imbalance. The conclusion of this study is that parent’s experience that they have to have routines at work and family life, where the parents have lower demands on their own health.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av närståendes betydelse för tillfrisknandet hos svårt sjuka patienter på en intensivvårdsavdelning. Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning vårdas kritiskt sjuka patienter med olika typer av svåra sjukdomstillstånd. Att vårdas som patient på en intensivvårdsavdelning är ansträngande och innebär många påfrestningar och som patient är man i stort behov av närståendes närvaro. Metod: En kvalitativ metod valdes. Intervjuer med nio sjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundman. Resultat: I resultatet framkom två domäner- Att gynna sin närstående i tillfrisknandet och Att inte gynna sin närstående i tillfrisknandet.   Slutsats: Närstående är viktiga för kritiskt sjuka patienter. De är de som känner patienten bäst och kan föra dennes talan. Som sjuksköterska måste man vara lyhörd för vem som är patientens närstående. Det finns även patienter som inte har någon närstående och i de fallen så påverkas inte patienten negativt. De patienter som har en dålig relation med närstående kan tillfrisknandet påverkas negativt. Detta eftersom det ger en känsla av ensamhet och övergivenhet.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar både individen, dess familj och det sociala nätverket. Det är vanligt förekommande bland befolkningen och de personer som får hjärtsvikt blir påverkade på ett flertal sätt. Hjärtsvikt som finns i fyra olika grader där symptomen har varierande allvarlighet för varje grad. Sjuksköterskan har en betydande roll i omvårdnaden där personernas symptom och bekymmer kan uppmärksammas och lindras. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt grad II till IV enligt NYHA. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats som grundades på tolv vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys för kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet presenterades i form av tre huvudkategorier med sju underkategorier. Kategorierna var En förändrad livsstil med underkategorierna En begränsad fysisk aktivitet, Trötthet och Ett anpassat liv. En ny social roll i livet med underkategorierna Behov av hjälp och Isolering. Känslomässiga reaktioner med underkategorierna Rädsla och otrygghet, samt Frustration. Slutsats: Det framkom att personerna upplevde att det var komplext att leva ett vardagligt liv. De hade det svårt med den sociala delen i livet och hade ett flertal känslor som påverkade deras situation. Det fanns dock positiva aspekter då de fick möjlighet till att förändra sina liv. Det kan behövas ytterligare forskning som berör skillnaden i kvinnor och mäns upplevelser samt hur yngre personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt.