Titel: Pandemins betydelse för budget arbetet i regional verksamhet En kvalitativ studie om budgetarbetet på intensivvårdsavdelningen i Region Kronoberg och Blekinge. Bakgrund och Problemdiskussion: Covid19 pandemin medförde en hög belastning för intensivvården i Sverige och behovet av resurser ökade snabbt. Redan före pandemin fanns det brist på resurser inom intensivvården och pandemin kom tidigt att försätta den svenska intensivvården i en krissituation. Det finns argument för att pandemin bör påverka hur sjukhus arbetar med och förhåller sig till budget och budgetering. Tidigare forskning o m hur organisationer hanterar budgetarbetet i krissituationer har främst studerat kriser som är unika för ett visst företag eller bransch. Där finns det bevis för att vissa av budgetens funktioner blir mer betydelsefulla i en kris samtidigt som andra av bu dgetens funktioner blir mindre betydelsefulla. Den forskning som har gjorts om budgetarbete och kriser som påverkar hela samhället berör Finanskrisen 2008 och här finner forskningen en ökad betydelse av planering och resursfördelning. Mycket av forskningen om budgetering och krissituationer ifrågasätter den traditionella budgetens relevans, med betoning på den traditionella budgetens begränsade förmåga att möta oförutsägbara förutsättningar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur två intensiv budgetarbetet under Covidvårdsavdelningar har hanterat 19 pandemin. Det som undersöks är hur budgetarbetet har sett ut samt om förhållningssättet skiljer sig från före pandemin. Studien behandlar även, om specifika aspekter av budgetarbetet fått en ny bet ydelse/funktion, samt vilka lärdomar som pandemin har medfört för det framtida budgetarbetet. Metod: Studien är en fallstudie av två verksamheter och utgår från en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturer intervjuer och en genomgång av dokument. Slutsats: Trots att pandemin inte har medfört några förändringar till hur intensivvårdsavdelningarna utformar budgeten och hur budgetprocessen ser ut har funktioner såsom kostnadskontroll och budgetens kommuni kationsfunktion fått en annan betydelse. Det är framförallt de statsbidrag som hälsooch sjukvården erhöll under pandemin som kom att påverka hur intenssivvårdsavdelningarna behövde förhålla sig budgeten under pandemin då statsbidragen ställde krav på att förklara och analysera budgetavvikelser som uppstod till följd av Covid19.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-115186 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Aronsson, Joakim, Ekström, Alma, Thuresson, Ida |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0259 seconds