Bakgrund: För arbetsgivare kan sjuknärvaro anses vara ett positivt beteende men då missas ofta de negativa konsekvenserna såsom de medföljande produktionsförlusterna och även risken för försämrad hälsa hos individen, som kan leda till en längre sjukfrånvaro. Inom företag används ofta nyckeltalet sjukfrånvaro vilket ger en tydlig indikation på medarbetarnas hälsa och välbefinnande, däremot är sjuknärvaro svårare eftersom arbetstagaren befinner sig på arbetsplatsen. Det finns en mängd med kvantitativ forskning om ämnet och de finns även påvisat att sjuknärvaro har negativa konsekvenser för dels arbetstagarna, dels organisationer och dels samhället i stort. Dock finns fortfarande en brist på djupgående forskning om vad som påverkar fenomenet inom organisationskulturen utifrån individernas perspektiv. Syfte och metod: Syftet med studien var att öka förståelsen om hur organisationskulturen och arbetsmiljön kan påverka förekomsten av stressrelaterad psykisk ohälsa och sjuknärvaro. För att infria syftet med studien valdes en kvalitativ ansats med dels fokusgruppsintervju som hölls med fyra individer innehavande ledande roller, dels semistrukturerade intervjuer med 20 respondenter. Resultat och slutsats: Studien visar att det är förhållandevis många faktorer i organisationskulturen samt arbetsmiljön som påverkar upplevelsen av stress på arbetsplatsen, som kan leda till stressrelaterad psykisk ohälsa och sjuknärvaro. Det lyfts även att valet av att sjuknärvara är individuellt och påverkas dels av kulturen dels av individens egen situation och antaganden. / Background: For employers, attending work despite illness can be perceived as a positive behavior. However, the negative consequences are often overlooked, such as losses in productivity and the risk of deteriorating individual health, which in turn can lead to longer periods of sick leave. In corporate environments, the absenteeism rate is commonly used as a guiding indicator of employees' health and well-being. On the other hand, presenteeism poses a more complex challenge, as the employee remains at the workplace despite being unwell. A significant amount of quantitative research exists on this subject, and it has been proven that presenteeism has detrimental effects both at the individual level for employees, at the organizational level, and on society as a whole. However, there is still a lack of in-depth research on what influences the phenomenon within organizational culture from the perspective of individuals. Purpose and method: The aim of the study was to increase the understanding of how the organizational culture and work environment can affect the occurrence of stress-related mental illness and presenteeism. In order to fulfill the purpose of the study, a qualitative approach was chosen, with a focus group interview held with four individuals holding leading roles, and semistructured interviews with 20 respondents. Results and conclusion: The study shows that there are relatively many factors in the organizational culture and the work environment that influence the experience of stress in the workplace, which can lead to stress-related mental illness and presenteeism. It is also highlighted that the choice of presenteeism is individual and is partly influenced by the culture and partly by the individual's own situation and assumptions.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-23304 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Persson, Simone, Kraft, Kristina |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0034 seconds