Uppsatsens syfte är att utifrån lärarens egna perspektiv synliggöra faktorer som påverkar samhällskunskapslärarens arbetsmiljö vid tiden för Lgy 70. Med hjälp av Stockholms stadsarkiv undersöktes tre skolors ämneskonferenser i ämnet samhällskunskap. Ämneskonferensernas protokoll lästes och granskades i tre steg; helhet, kategoriserande och till sist utifrån mina forskningsfrågor: 1. Vad anser lärarna om elevernas påverkan på arbetsmiljön? 2. Vad anser lärarna om hur ledning (rektor, skolverket, läroplan osv.) påverkar arbetsmiljön? 3. Vad anser lärarna om andra ämnen/kollegors påverkan på arbetsmiljön? 4. Vad anser lärarna om hur resurser påverkar arbetsmiljön? 5. Vad anser lärarna om de yttre faktorerna (föräldrar, politik, media osv?)? Alltså faktorer utanför skolans murar påverkar arbetsmiljön? Forskningsfrågorna är inspirerade av ramfaktorsteorin som dessutom genomsyrar uppsatsens alla delar. Teorin går förenklat ut på att synliggöra lärares handlingsutrymme och elevers lärandeprocesser men är också vanligt i utvärderingsarbete, utbildningsplanering. Här används den till att synliggöra lärarens handlingsutrymme i frågor som berör arbetsmiljö. Uppsatsens undersökta tid är 1967 – 1970 och dess resultat kommer fram till att lärare anser sig vara mest påverkade av resursrelaterade faktorer i sin arbetsmiljö. Men även pedagogiskt-,organisations-, administrativt- som elevrelaterade faktorer synliggörs i min undersökning. Det viktigaste resultaten av undersökning uppvisar lärarens ensamhet och känsla av isolering till stor del beror på att läraren lämnas med ensamrätt i sitt klassrum.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-38074 |
Date | January 2017 |
Creators | Malmqvist, Fredrik |
Publisher | Södertörns högskola, Lärarutbildningen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds